History
-
Buren av Gustav III då han 7 mars 1789 på Drottningholm inspekterade den frikår av 1400 dalkarlar som Gustaf Mauritz Armfelt i hemlighet och hast sammankallat till Stockholm och Drottningholm. Dalkarlskåren hade sammankallats för att kompensera för det ordinarie gardet som förflyttats till Kristianstad eftersom dess officerare till största del var adelsmän som var missnöjda med kungen. Vid riksdagen i Stockholm 1789 retade Gustav III ytterligare upp adelskapet då han drev igenom Förenings- och säkerhetsakten trots deras förbittrade motstånd. Dalkarlskåren kunde därför fungera som en effektiv markering mot adelsoppositionen, såväl som en säkerhet. Dessa dalkarlar bar som uniform sina sockendräkter och var uppdelade i två förband efter färgen rockarna: det ena förbandet i ljusa rockar från Mora och Ovansiljan och det andra förbandet i mörka rockar från Leksand och Nedansiljan. För att garantera dalkarlskårens lojalitet, som ansågs kunna bli påverkad av oppositionens missnöje, höll Gustav III parad och inspektion vid Drottningholm klädd i en daluniform som skulle efterlikna dalkarlararnas egna dräkter. Två olika rockar, en ljus och en svart, användes vid de respektive förbanden från Ovan- och Nedansiljan.
Efter konungens död 1792 sändes daluniformen till landshövding Johan Magnus af Nordin i Falun. Med dräkten följde en värja som burits av Gustav III under slaget vid Svensksund samt under hans resa i Dalarna 1788.
Det uppåtvända svärdet, tecknet för Riddare med Svärdsordens stora kors av 1. klass, är en värdighet som Gustav III själv instiftade 1788. Det delas bara ut i krigstid och mottagare av värdigheten skulle som befälhavare i krig agerat på ett sätt som påverkade krigets utgång. Till skillnad från de flesta andra kungliga ordnar och värdigheter tillkommer inte svärdstecknet konungen i egenskap av sitt ämbete, utan först efter att en svensk krigshär segrat under hans befäl. Gustav III tilldelade sig själv riddartecknet 2 maj 1790, vilket är efter det tillfälle som daluniformen brukades. Tecknet har därför antingen sytts på daluniformen i efterhand (troligast) eller så bar konungen det utan att egentligen ha rätt att göra det.
Daluniformen ansågs tidigare vara en dräkt som Gustav III ska ha burit då han 1788 talade i Mora för att värva dalfolket till det då pågående kriget. Efterforskningar har emellertid visat att han vid det tillfället bar gardesuniform.
Användning: March 7, 1789
- BrukningsortSverige Uppland Stockholm Ekerö Drottningholm
Accession
GåvaProduktion
Serafimerkraschanen- TillverkareSergell, Maria Sofia
Relation
Classification
-
- Dräkt (Outline)OU 291
References
-
- LitteraturreferenserSvante Svärdström, Armfelts daldräkt och Gustav III:s daluniform, Livrustkammaren 1950-51, Vol V: 8-9
License information
-
License
Attribution (CC BY)
- Rättighetsinnehavare Dalarnas museum
BYLINE: Dalarnas museums samlingar Foto: se respektive bild
Metadata
- Identifier DM 00110
- Part of collection Dalarnas museums kulturhistoriska samling
- Owner of collection Dalarnas museum
- Institution Dalarnas museum
- Date published April 21, 2022
- Date updated June 1, 2024
- DIMU-CODE 0210211637681
- UUID dd583d64-59a7-4a2d-812d-b62290af6e3d
- Tags
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».