INSEKT

Created with Sketch.

Skräddare (insekt)

Skräddare (Gerridae) är en familj av vattenlevande insekter som lever på vattenytan i olika sorters vattendrag, från små pölar och bäckar till stora sjöar och hav. Detta kan de göra på grund av att det andra och tredje benparet är förlängda och har vattenavstötande hår. På så vis bärs insekterna av vattnets ytspänning. De ror med det andra benparet och styr med det tredje. Genom vibrationen som uppstår på vattenytan när en insekt ramlar ner eller rör sig kan de upptäcka bytesdjur. Det första benparet som är kortare än de andra används för att hålla fast bytet medan skräddaren använder sin sugsnabel (del av munnen) för att suga ut innanmätet av bytesdjuret. Fullvuxna individer i kyligare klimat övervintrar i olika sorters markmiljöer, till exempel mossa, varpå de vaknar på våren för att para sig när förhållandena är gynnsamma. Denna övervintrande generation dör sedan kort efter reproduktion medan en eller flera sommargenerationer kläcks och lever vidare. När hösten kommer, då temperaturen sjunker och dagarna blir kortare förbereder sig skräddarna inför övervintring genom att lagra fett i form av triglycerider. Klassificering Enligt Catalogue of Life ingår skräddare i överfamiljen Gerroidea, ordningen halvvingar, klassen egentliga insekter, fylumet leddjur, och riket djur, men enligt Dyntaxa är tillhörigheten istället ordningen halvvingar, klassen egentliga insekter, fylumet leddjur, och riket djur. Enligt Catalogue of Life omfattar familjen Gerridae 53 arter. Det förekommer tio arter i Sverige. Habitat De flesta skräddare lever i stillastående sötvatten, men vissa återfinns i svagt rinnande vatten. Undantaget är de så kallade havslöparna (släktet Halobates), som lever på havsytan och har påträffats hundratals mil från land. I Sverige hittar man de olika skräddararterna i olika men ofta överlappande habitat. Aquarius najas (strömskräddare) föredrar strömmande vatten medan dess närmsta släkting, Limnoporus rufoscutellatus (brun sammetsskräddare) främst hittas i små temporära vattendrag såsom vattenfyllda diken. Gerris lacustris är en av de vanligast förekommande arterna i Sverige och kan påträffas i en mängd olika habitat, t.ex. strömmande åar eller temporära pölar. Vingpolymorfism Vissa skräddararter har förmågan att utveckla vingar som möjliggör spridning över långa distanser. Bland vuxna individer av samma art kan både kortvingade och långvingade exemplar förekomma. I och med att individer av samma art kan utveckla olika fenotyper kallar man detta för en polymorfism. En individ utvecklas till den ena eller andra fenotypen (morfen) beroende på vilken miljö den lever i, detta är ett exempel på fenotypisk plasticitet. Temperatur, dagslängd och nymftäthet tros bidra till vilken morf en individ utvecklas till, men de specifika sambanden är ännu inte helt kända.

Mott (insekt)

Mott (latin: Pyralidae) är en familj i insektsordningen fjärilar. Enligt Catalogue of Life ingår mott i överfamiljen Pyraloidea, ordningen fjärilar, klassen egentliga insekter, fylumet leddjur, och riket djur, men enligt Dyntaxa är tillhörigheten istället ordningen fjärilar, klassen egentliga insekter, fylumet leddjur och riket djur. Enligt Catalogue of Life omfattar familjen Pyralidae 8047 arter. Beskrivning Familjen omfattar omkring 20 000 arter, av vilka 210 finns i Sverige.Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 Mott är vanligtvis små, men vingbredden kan växla mellan 12 och 45 millimeter. De har smärt kropp och vanligen avlångt trekantiga framvingar, som i vila är taklikt lagda på de oftast bredare, sammanvikta bakvingarna. Larverna lever i regel i spunna rör på värdväxterna eller i jorden vid deras rötter. Många arter lever på animalisk näring, som humlemottet i humle- och getingbon, vaxmottet i binas vaxkakor samt fettmottet i skafferier och margarin. Flera är skadedjur på levande växter, som kål-, krusbärs-, och grankottsmotten. Andra förstör viktualier, som kvarn-, mjöl- och hömotten. Vanligast är gräsmotten, där många arter flyger över gräsmattor och ängar om kvällarna. Några mottarter har larver som lever på växter under vatten. En av de ovanligare är vattenmott, vars obevingade form av honan kryper på växtstjälkar under vattenytan. Exempel på mott Fettmott (Aglossa pinguinalis) Kortvingat fruktmott (Cadra cautella)

Add a comment or suggest edits

To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».

Leave a comment or send an inquiry

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to