Kalk i silver

Gåva av juveleraren J.A. Selling i Härnösand år 1881. Under 1600-talet är Sverige ständigt i krig, särskilt mot de nordiska grannländerna och skattetrycket på samerna ökar. När silver upptäcks i Nasafjäll uttrycker kronan förhoppningar om att Norrland ska bli Sveriges Västindien, en alldeles egen koloni som ska ge nya resurser till ett kungarike som har dålig ekonomi.

Staten tog över mer och mer mark, bergen var för värdefulla för att lämnas åt sitt öde. I Nasafjäll i Pite lappmark började man bryta silver redan på 1600-talet. Avstånden var stora, och transporten sköttes av tvångsrekryterade samer och deras renar. Gruvanläggningarna förstördes redan under mitten av 1600-talet av norska soldater och verksamheten kom inte igång igen förrän på 1700-talet. Silvret som togs fram ur bergen skickades söderut, till exempel till Västernorrland. Den här silverbägaren har ägts av en juvelerare i Härnösand och skänktes till museet år 1881.

Relationer