Gårdsbild i jordbrukslandskap. Människor arbetar ute i det fria.
About the object
about
Yngre stenåldern. Gårdsbild i jordbrukslandskap. I förgrunden en grupp människor, både vuxna och barn. En man borrar hål i en stenyxa, en kvinna mal med en sten mot en flat häll, en kvinna och ett barn håller i ett par krukor. I dörröppningen i en byggnad i bakgrunden står en kvinna och ett litet barn. Några höns går omkring på ...
Yngre stenåldern. Gårdsbild i jordbrukslandskap. I förgrunden en grupp människor, både vuxna och barn. En man borrar hål i en stenyxa, en kvinna mal med en sten mot en flat häll, en kvinna och ett barn håller i ett par krukor. I dörröppningen i en byggnad i bakgrunden står en kvinna och ett litet barn. Några höns går omkring på gårdsplanen och inom inhägnad står ett par getter. I bakgrunden plöjer en man med oxar och ett par män skördar med en enkel typ av skära. Signerad i det nedre vänstra hörnet: "Nils Asplund". Motivet är inte inglasat. Inramat i gråbrun träram med profilerade lister i guld.
Målningen utförd på masontskiva.
Motivet visar yngre stenåldern, kallad bondestenåldern, då människan började odla marken och hålla boskap. Utvecklingen från jagare och samlare till bonde ägde rum.
Baksida:
Pappersetikett på ramen:
"Lärarstiftelsen 1023
Sveriges Allmänna folkskollärarförening
Stiftelsen SAF
ASPLUND, Nils 1874-1958
Yngre stenåldern"
Etikett: "STIFTELSEN SAFs KONSTVERK NR 16"
Handskrivet med blyerts: "Asplund - Yngre stenåldern"
Stämpel i svart: "SVERIGES LÄRARFÖRBUND"
Stämplat på masonitskivan: "MASONITE"
Original till skolplansch. Oljemålningen har utgjort underlag till skolplansch använd vid undervisningen i svenska skolor under 1900-talet. Trycktes som skolplansch och utgavs av P. A. Norstedt & Söners förlag.
Nils Asplund (1874-1958) var en svensk konstnär som även målade original till ett flertal skolplanscher.
Skolplanscher började användas i undervisning i de svenska skolorna i slutet av 1800-talet. År 1900 kom en ny normalplan för folkskolan som betonade åskådlighet i undervisningen. Med hjälp av svarta tavlan, bilder, planscher, kartor, modeller och laborationer skulle barnen ta till sig kunskap bättre. Bilderna på planscherna visar sådant som ansågs vara viktigt för eleverna att kunna. Innan skolplanscherna började användas fanns det väldigt lite bilder i skolan. Skolplanscher var vanliga i folkskolan i Sverige från 1890-talet till 1970-talet.
