Kärl

Badelunda sn, Tibble.
Kärl, romersk järnålder.

Keramikkärl av svärtat och polerat tunt gods. Profilerad mynning, en x-formad hänkel som sitter från mynningskanten ned till skuldran (bild 9388__c). Den övre delen är lätt S-formad och ornerad med en horisontell bård av ristat zigzag-mönster (bild 9388__d). Övergången till skuldran är mycket skarp och underdelen är konkav.
H:140 D:180 (141, mynning 74, botten)

Kärlet ihoplimmat av flera större skärvor. Bottern saknas helt.

Påträffat 1940 jämte brända ben under arbete vid grustaget (Sjölanders grustag) på Badelundaåsen öster om Tibble.

"Det 14 cm höga kärlet har en mycket distinkt form med en profilerad mynning, hänkel som sitter från mynningskanten ned till skuldran. Den övre delen är lätt S-format med en horisontell bård av zigzag-mönster. Övergången till skuldran är mycket skarp och underdelen är konkav. Formen är mycket typisk och kan definieras som en fotskål med nära kontinentala paralleller. Skålen har nära paralleller i boplats- och gravmaterialen från Kraghede på norra Jylland, där de kan dateras till första århundradet före Kristus och ses som influerade från östgermanskt och keltiskt område (Klindt-Jensen1950:54ff). I Skåne har liknande kärl hittats i Limhamn och Vä som sannolikt kan dateras till äldre romersk järnålder. Kärlet från Limhamn har samma dekor som Tibblekärlet, men är funnet i trolig skelettgrav, dock utan närmare datering (Stjernquist 1951: 59ff; Stjernquist 1955:169 & Pl. XXXI:5). Kärlformen och dekoren finns även i det södra Norge, där den ses som inspirerad från jylländskt område. Under romersk järnålder före-kommer där också mer distinkt utformade fotbägare med smalt fotparti, men de tillhör en sannolikt yngre fas (B¸e 1931:35f & 129ff). Förutom att
kärlet har en hänkel så har den dessutom en X-form som är typisk för senare delen av förromersk järnålder och förekommer in i B2, men som sedan försvinner. Formen är annars typisk för finkeramiken vid Östersjöområdets södra del och runt Skagerack under denna period. Liknande kärl finns kvar in i tidigaste delen av period C1 i Wielbark-kulturen i Polen. Även på Öland finns flera liknande kärl (Jensen 2005:164; Liversage1980:84ff; Cullberg 1973:112; Becker
1961:236ff; Hinch 1953:68; Woùagiewicz 1993)." (Eriksson, 2009).

Littertur:
Eriksson, Thomas. 2009. KÄRL OCH SOCIAL GESTIK. Keramik i Mälardalen 1500 BC-400 AD. AUN. Uppsala.

Collapse text