Fartygsmodell

Created with Sketch.

Oden

miniatyr|Odens ritt in i Valhall på Sleipner, från Tjängvidestenen funnen i Alskogs socken på Gotland. miniatyr|Del av hjälm, tunn, pressad bronsplåt från vendeltiden. Funnen i Vendel. Figuren har tolkats som Oden på Sleipner beväpnad med spjutet Gungner samt korparna Hugin och Munin. Oden eller Odin (på fornnordiska Óðinn, på fornengelska Wōden, fornsaxiska UUôden,Simek, Rudolf (2007) översatt av Angela Hall. Dictionary of Northern Mythology. D.S. Brewer. , på fornhögtyska Uuodan, från urgermanskans rekonstruerade Wōdanaz) är den äldste, störste och visaste av asagudarna i den nordiska mytologin. Han är också krigsgud, skaldekonstens gud och de dödas gud, och är den främste utövaren av sejdkonsten. Namnet Oden har samma etymologiska grund som Od, Frejas försvunne make. Oden hade också flera andra namn, såsom Gangleri ("Den färdtrötte"), se vidare lista över namn på Oden. Under namnet Jolnir ("Julner") eller Jolfoðr ("Julfader") är Oden känd som julens speciella gud. Några namn har tillkommit genom bruket av kenningar i den forntida diktningen, Oden har över 200 namn och smeknamn. Hos nordborna och anglosaxarna ansågs Oden vara runornas skapare. Oden verkar även varit associerad till nekromantik och läkekonst. I nordisk mytologi är Oden, Tor och Loke de tre gestalter som uppträder oftast. Översikt Oden är bror till Ve och Vile, Lodur och Höner. Hans föräldrar är Bor och Bestla och hans anfader Bure. Hans hustru är Frigg, med vilken han har flera söner. Han är även far till Tor, Balder, Vidar, Höder och enligt den Prosaiska Eddan, men i konflikt med den Poetiska Eddan, far till Tyr. Romarna omtalar en gud som jämställs med Mercurius och Tacitus vilken skall ha varit huvudgud hos Suebi - en konfederation av germanska stammar. Denna gud har av vissa forskare identifierats med Oden.Birley, Anthony R. (Trans.) (1999). Agricola and Germany. Oxford World's Classics. Hilda Ellis Davidson (1993). The Lost Beliefs of Northern Europe. Routledge. p. 134.http://www.fordham.edu/halsall/source/tacitus1.html Odens ursprung har varit omdiskuterat sedan medeltiden. Det finns tydliga belägg för ett skifte i religionsuppfattning vid 500-talets början http://www.svd.se/katastrofen-ar-536-visar-sig-i-myterna då soldyrkan tycks ha övergivits till förmån för krigsgudar i Norden, men vad detta skifte hade för exakt inverkan på gudsföreställningen är okänt. Länge menade historiker att Oden skulle varit en kung eller hövding som upphöjts till gudom efter sin död. Sedan 1800-talet har dessa idéer i stort sett övergetts. Ett återkommande förslag har varit att Oden skulle ha varit en utomnordisk import, vilket möjligen grundar sig i Snorres berättelse i Ynglingasagan, där asarna skulle varit ädlingar från Troja.

Oden-klass

Oden-klass var en klass av pansarskepp i svenska flottan. Klassen bestod av tre fartyg; Oden, Thor och Niord. Deras huvudbestyckning utgjordes av två 25,4 cm kanoner i två enkeltorn, ett i fören och ett i aktern, och den sekundära bestyckningen av sex (på Oden fyra) 12 cm kanoner i kasematter midskepps. Oden var det första fartyget i klassen och sjösattes den 9 mars 1896, följt av Thor den 7 mars 1897 och Niord den 30 mars 1898. Under första världskriget genomfördes en omfattande ombyggnad då bland annat nya pannor installerades och skorstenarna byggdes samman. Fartygen utrangerades åren 1937-39. Oden och Thor skrotades i Karlskrona 1944 medan Niord användes en tid som målfartyg innan hon höggs upp 1945. Bakgrund och tillkomst I början av 1880-talet började den svenska örlogsflottan återuppbyggas efter ett svaghetstillstånd som varat i flera årtionden. Vid samma tid försåg stormakterna sina flottor med stora oceangående slagskepp bestyckade med grovt artilleri. Men fartyg av den typ som stormakterna hade var dyra och deras stora djupgående gjorde dem illa lämpade för den grunda svenska skärgården. Behovet av tunga artillerifartyg anpassade för svenska förhållanden ledde till utvecklandet av pansarbåten Svea, som sjösattes 1885. Hon fick ett nästan dubbelt så stort fribord som tidigare svenska pansarfartyg, vilket gav henne möjlighet att verka både ute till havs och i kustnära vatten. Med två 25 cm kanoner i ett förligt dubbeltorn hade Svea, trots sitt relativt begränsade deplacement på 3 200 ton, en eldkraft som väl kunde mäta sig med ett samtida brittiskt slagskepp. Inom kort beställdes två andra fartyg av samma typ, vilka döptes till Göta och Thule och sjösattes 1889 respektive 1893. Flottan förfogade nu för första gången på 30 år över en stark kärna av oceangående örlogsfartyg, som kunde möta en anfallande fiende bortom den egna kustlinjen, något som hade varit svårt för en flotta av grundgående monitorer och kanonbåtar. vänster|miniatyr|Det tyska slagskeppet Kaiser Friedrich III, sjösatt 1896. 1892 tillsattes en sjökrigsmaterielkommitté under ledning av fartygskonstruktören Göthe Wilhelm Svenson för att framlägga förslag till en ny pansarbåtstyp. Kommittén föreslog en konstruktion som skilde sig på flera sätt från Svea-klassen. De största skillnaderna var en uppdelning av det tunga artilleriet på två enkeltorn och det medeltunga artilleriets övergång till snabbskjutande pjäser, med en minskning av kalibern från 15,2 cm till 12 cm. 1894 och 1895 beviljade riksdagen medel till en ny pansarbåt som fick namnet Oden. Förändringar i det militärpolitiska läget vid Östersjön, främst den fortgående kapprustningen mellan Ryssland och Tyskland, skapade dock oro i Sverige. Åren 1895-1901 förstärkte Tyskland sin örlogsflotta med fem nya slagskepp av Kaiser Friedrich III-klass. Med en bestyckning av fyra 24 cm och arton 15 cm kanoner, skulle utgöra ett ansenligt hot mot Sverige i händelse av ett svenskt-tyskt krig. Hotbilden accepterades av riksdagen och 1896 anslogs pengar till två systerfartyg till Oden, vilka döptes till Thor och Niord.

Oden (1896)

Oden, officiellt HM Pansarbåt Oden, var ett pansarskepp i svenska flottan. Oden var det första fartyget i Oden-klass, som hon bildade tillsammans med Thor och Niord. Huvudbestyckningen bestod av två 25,4 cm kanoner i ett förligt och ett akterligt enkeltorn och den sekundära bestyckningen av fyra 12 cm kanoner i kasematter midskepps. Oden byggdes på Bergsunds mekaniska verkstad i Stockholm och sjösattes den 9 mars 1896. Den 25 maj året därpå levererades hon till flottan. I takt med sjökrigsmaterielens utveckling kom fartyget successivt att moderniseras. Den mest omfattande ombyggnaden ägde rum åren 1914-15 då bland annat de båda skorstenarna byggdes ihop till en och nya pannor installerades. Oden utrangerades den 16 juli 1937 och blev liggande en tid vid Karlskrona örlogsvarv innan hon skrotades där 1943. Fartyget fick sitt namn efter Oden, den äldste av asagudarna i nordisk mytologi.   Utformning Skrov och pansar Odens skrov var i stora drag likt Svea-skeppens men var något större, främst för att kunna bära det nya artilleriet. Skrovet var 84,78 meter långt i vattenlinjen, 14,62 meter brett och hade ett djupgående på 5,1 meter. I likhet med de tre tidigare pansarskeppen hade det inga sidoventiler, något som däremot infördes på hennes två efterföljare. För att öka fartygets flytförmåga i händelse av träffar var skrovet indelat i cirka 200 vattentäta celler. Undervattenskroppen utformades med uppskurna för- och akterskepp, vilket ökade manöverförmågan. Fartygets standarddeplacement uppgick till 3 500 ton och ökade till 3 715 ton när förråden var fyllda. centrerad|miniatyr|Ritning över Oden som visar pansarets tjocklek i mm och kanonernas kaliber i cm. Oden fick ett tämligen gott pansarskydd. Pansarstålet av av två typer; ett grövre nickelstål levererat från det franska företaget Schneider & Co i Le Creusot och ett tunnare som tillverkades i Sverige av Bofors-Gullspång. Det förstnämnda skyddade fartygets kanontorn, stridstorn och vattenlinje medan det sistnämnda omgav kasematten och bildade pansardäcket. Pansarbältet i vattenlinjen var 1,48 meter högt och hade en maximal tjocklek på 24,3 cm. Huvudartilleriets torn skyddades av 20 cm pansar runtom och 3 cm i taken. De medelsvåra pjäserna i kasematten var försedda med 9,1 cm tjock pansarplåt och stridstornet med 24,7 cm pansar. Pansardäcket var 2,5 cm tjockt. Maskineri

Select the images you want to order

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to