Part of exhibition
History
-
Användning
Ark ålder1: Medeltid ; 1000 eKr - 1550 eKrFörvärv - GÅVA: 1865
Funnen på Kastellegården- Givare till museetKIHLMAN Å TOFTA
- Givare till museetKihlman, Olof Johan (1806 - 1881)
- History
Utdrag ur RAPPORT 2005:71
Kastellegården
Även 1800-talet karaktäriserades av stor omsättning på brukare och
arrendatorer. I flera fall lämnade arrendatorerna endast efter något år. Det enda
undantaget från detta förhållande var löjtnant Johan Olof Kihlman som hade
gården i arrende under perioden 1847-1881. Kihlman var ägare till Tofta gård i
Lycke socken öster om Marstrand och ansågs på sin tid vara en av Bohusläns
främsta jordbrukare. Med Kihlman inleddes en expansiv period i gårdens
historia. Redan året efter tillträdet beskrivs i syneprotokollen att Kihlman hade
rappat väggarna i nuvarande östra flygelbyggnaden, och vidare hade huset
försetts med nya tapeter. I ladugårdens länga 1, ”Kohuset”, fanns 48 bås och i
oxhuset 28 bås. Vidare fanns snickarverkstad och redskapshus och erforderliga
kalvkättar. Kihlman hade försett byggnaden med ny inredning såsom nya fönster,
nya golv, krubbor och dörrar. Länga nr 2, 80 alnar lång, 16 bred och 6 hög, hade
loge med två lador med avdelade får och svinhus i östra ändan. Länga nr 3 var
lika lång, bred och hög som länga 2, hade loge med två lador och stall med
10 spiltor och tre kättar för fölungar. Som en parentes kan nämnas att arrendet
1859 förutom pengar utgjordes av råg och korn. 1860 noteras 32 torp samt
gårdarna Storängen och Björkås. Antalet torp ökade därefter ytterligare så att
det 1883 fanns 38 torp under gården.
Enskilt tillhörig arrendatorn fanns vidare år 1848 en större bränneribyggnad av
sten, redskapshus, trädgårdsbyggnad under samma tak som den gamla kölnan
med kök och två rum för trädgårdsmästaren samt rum för trädgårdsväxter och
källare därunder. Ett större svinhus av sten vid älven nära bränneriet liksom en
d:o potatiskällare, en lagerkällare för brännvin, orangeri, en maltbod och en
kålbod samt torvbod och ett tröskverk. Det stora magasinet vid älvstranden
med tillhörande pannbyggnad tillkom år 1860.
Efter år av diskussioner kring uppförande av ny huvudbyggnad uppförde
denne i egen regi år 1861 ett nytt stort bostadshus, ett ”charaktärshus”.
Byggnaden är samma huvudbyggnad som finns på gården idag. Andra
44 Vårdprogram Kastellegården
byggnader som tillkom vid samma tid var en grundmurad potatiskällare och
en samtidigt nybyggd vedbod, ett s k trädgårdshus, ett utbytt och mot annat
hus insynat visthus, redskapshus, statfolksbyggnad, en nybyggd större ladugård,
tröskverk och körhus, smedja och samt en väderkvarn belägen på klosterkullen.
(väderkvarnen stod på berget nordost om Klosterkullen, förf. anm.).
I Axel Emanuel Holmbergs ”Bohusläns historia och Beskrifning” från 1867
anges följande från samma tid: ”O J Kihlman derstädes låtit uppföra ett större
och elegantare Corps de logis än det befintliga, som emellertid ännu qvarstår.
Han har låtit omändra den föra något stela , gammalmodiga trädgården till en
dylik i en nyare stil med slingrande gångar och anlagt ett storartadt drifhus för vin
stockar..”. En lokomobil och ett helrensande tröskverk inköptes för att underlätta
arbetet på gården och under 1880 fanns även slåttermaskin på gården.
År 1863 avstyckades och såldes mark till Ytterby församling för uppförande
av ny kyrka, vilket medgetts i Kungl. brev av den 27 oktober 1861. Den medeltida
kyrkan, belägen väster om Kastellegårdens marker, avlystes och ersattes med
en ny i dagens läge norr om (Storängen) Kastellegården. Området kring kyrkan
kom snart därefter att ytterligare manifesteras som sockencentrum genom
uppförande av nytt skolhus, en ladugård intill skolan samt ett sockenmagasin
på Storängen. Kyrkans etablering på sin nya plats kom att bli den första
grundstenen till framväxten av tätorten Ytterby.
Att kunskapen om den medeltida staden Kongahälla och de skeenden
som utspelats där under medeltiden fanns var levande för det sena 1800-
talets historiker framgår tydligt av de dåtida källorna, bland annat i nämnda A
E Holmbergs Bohusläns historia och beskrifning från år 1867. En av Bohuslän
och Västsveriges mest namnkunniga arkeologer under det sena 1800-talet var
Wilhelm Berg. Han önskade gräva efter gamla Kongahälla 1880 men Kihlman
tillät ej detta. Det blev i stället Ragnhildsholmen som blev föremål för Bergs
dokumentation. Först efter det att Kihlmans frånträtt arrendet och agronom
Carlsten tillträtt kunde de arkeologiska undersökningarna på Klosterkullen
genomföras.
- Levnadsort,Sverige (SE) Bohuslän Västra Götaland Kungälv Lycke Tofta herrgård Göteborgs och Bohus län
- GenderMan
- DigitaltMuseumSearch in «Kihlman, Olof Johan»
- History
Proveniens
Fornlämningstyp: Kulturlager; RAÄ 53- FyndortSverige Kungälv Ytterby KASTELLEGÅRDEN
Classification
-
- Arkeologi (Outline)OU 172
References
-
- LitteraturreferenserGalster, Georg: Unionstidens Udmøntninger, København 1972.
License information
Metadata
- IdentifierUM000271
- Part of collectionS14UM Arkeologiska samlingen
- Owner of collectionBohusläns museum
- InstitutionBohusläns museum
- Date publishedNovember 4, 2020
- Date updatedAugust 30, 2024
- DIMU-CODE021028858469
- UUIDdb12acec-0b75-48bc-96ea-a13db0073052
- Tags
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».