Lepper, Julius

Helark bestående av 100 frimärken i valören 20 öre. Frimärket är orangerött eller orangeaktigt rött med en stående rektangulär ram och dubbla cirklar i mitten, där siffran 20 i vitt är placerad i den inre cirkeln med orangeröd bakgrund. I den yttre cirkeln med vit bakgrund står med orangeröd text: Frimärke, tjugo Öre. Längst ner texten: Sverige.

Collapse text

Helark bestående av 100 frimärken i valören 4 öre. Frimärket är mörkgrått, med en stående rektangulär ram och dubbla cirklar i mitten, där siffran 4 i vitt är placerad i den inre cirkeln med grå bakgrund. I den yttre cirkeln med vit bakgrund står med blå text: Frimärke, Tolf Öre. Längst ner texten: Sverige.

Collapse text

Helark bestående av 100 frimärken i valören 5 öre. Frimärket är grönt till mörkgrönt till, med en stående rektangulär ram och dubbla cirklar i mitten, där siffran 5 i vitt är placerad i den inre cirkeln med mörkgrön bakgrund. I den yttre cirkeln med vit bakgrund står med grön text: Frimärke, fem Öre. Längst ner texten: Sverige.

Collapse text

Helark bestående av 100 frimärken i valören 6 öre. Frimärket är blåaktigt lilal, med en stående rektangulär ram och dubbla cirklar i mitten, där siffran 6 i vitt är placerad i den inre cirkeln med blåaktigt lila bakgrund. I den yttre cirkeln med vit bakgrund står med blålila text: Frimärke, sex Öre. Längst ner texten: Sverige.

Collapse text

Helark bestående av 100 frimärken i valören 6 öre. Frimärket är rödlilal, med en stående rektangulär ram och dubbla cirklar i mitten, där siffran 6 i vitt är placerad i den inre cirkeln med rödlila bakgrund. I den yttre cirkeln med vit bakgrund står med rödlila text: Frimärke, sex Öre. Längst ner texten: Sverige.

Collapse text

Helark bestående av 100 frimärken i valören 12 öre. Frimärket är blått, med en stående rektangulär ram och dubbla cirklar i mitten, där siffran 12 i vitt är placerad i den inre cirkeln med blå bakgrund. I den yttre cirkeln med vit bakgrund står med blå text: Frimärke, Tolf Öre. Längst ner texten: Sverige.

Collapse text

Tryckplåt till frimärket "Ringtyp" som utgavs 1872. Bestående av en patris med 50 märkesbilder där mittstycket är bortsvarvat, valör: 1 riksdaler. Kopparfällning på blyfot. På ena sidan inristat "brunt" och "blå", på den andra en instansad romersk tvåa.

Collapse text

Tryckplåt till frimärket "Ringtyp" som utgavs 1872. Bestående av 50 märkesbilder där mittstycket är bortsvarvat, valör: 1 riksdaler. Kopparfällning på blyfot. På ena sidan inristat "brunt" och instansat en romersk etta.

Collapse text

Märket kom främst att användas som kompletteringsporto. Den gamla lokalbrevsavgiften på 3 öre hade höjts till 5 öre den 1 januari 1885. Upplagan på 3 öre ringtyp med posthorn blev relativt liten. Den tidigaste kända avstämplingen är den 27 augusti 1887.

Upplaga: 1 465 100, 3 öre. Kontrolltecken i form av blå posthorn på baksidan.
Ogiltiga till frankering fr. o. m. den 30 december 1910.

Collapse text

En ny valör, någon tvåöresvalör finns inte i de två första ringtypsemissionerna. Frimärket var i första hand avsett för frankering av lokala trycksaker. Två öre är Sveriges lägsta portosats någonsin, något försändelseslag som kostat 1 öre har aldrig existerat. Den tidigaste kända avstämplingen är den 5 augusti 1891.

Upplaga: 1 981 100, 2 öre. Kontrolltecken i form av blå posthorn på baksidan.
Ogiltiga till frankering fr. o. m. den 30 december 1910.

Collapse text

Sexöresmärket ringtyp med posthorn hade inget egentligt användningsområde. Det har utnyttjats som kompletteringsporto och upplagan blev liten. Den tidigaste kända avstämplingen är den 7 december 1888.

Upplaga: 856 900, 6 öre. Kontrolltecken i form av blå posthorn på baksidan.
Ogiltiga till frankering fr. o. m. den 30 december 1910.

Collapse text

Valören användes huvudsakligen på paketadresskort. Det har också utnyttjats på assurerade och tyngre, rekommenderade brev. Märkets blå mittparti kan ibland vara rätt kraftigt förskjutet. Den tidigaste kända avstämplingen är den 5 maj 1887.
1 krona. Kontrolltecken i form av blå posthorn på baksidan.
Ogiltiga till frankering fr. o. m. den 30 december 1910.

Collapse text

Märket användes i stor utsträckning på brevkort. På extremt gamla, svenska vykort återfinns det här märket. Betydligt vanligare är frankering med två 5-öresmärken som porto för inrikes brev i första viktklassen. Under 1890-talet kom det att avlösas som vykortsporto av det (gulaktigt) gröna, välkända frimärket med Oskar II: s bild. Det användes också som frankering av lokalbrev. Den tidigaste kända avstämplingen är den 8 september 1886.

Upplaga: 29 465 400, 5 öre. Kontrolltecken i form av blå posthorn på baksidan.
Ogiltiga till frankering fr. o. m. den 30 december 1910.

Collapse text

Ensam kan valören förekomma på expressbrev och rekommenderade brev i första viktklassen. I mindre omfattning har märket också utgjort frankering på lokala postförskottsbrev. Den tidigaste kända avstämplingen är den 24 april 1886.

Upplaga: 10 417 500, 30 öre. Kontrolltecken i form av blå posthorn på baksidan.
Ogiltiga till frankering fr. o. m. den 30 december 1910.

Collapse text

Märket uppträder ensamt på trycksaker och korsband. Den tidigaste kända avstämplingen är den 7 oktober 1886.

Upplaga: 23 182 100, 4 öre. Kontrolltecken i form av blå posthorn på baksidan.
Ogiltiga till frankering fr. o. m. den 30 december 1910.

Collapse text

Märket förekommer oftast, i kombination med andra valörer, på paketadresskort. Frekvent användning på sådana adresskort gäller f. ö. de flesta av ringtypstidens högre valörer. Avgiften för tidningsöverflyttningar erlades på PS-kort (Postsakskort, avsedda för användning internt inom Postverket) med 50 öre mellan 1886 och 1891. Den tidigaste kända avstämplingen är den 4 september 1886.

Upplaga: 2 834 800, 50 öre. Kontrolltecken i form av blå posthorn på baksidan.
Ogiltiga till frankering fr. o. m. den 30 december 1910.

Collapse text

Märket hade sin främsta användning som porto för utlandsbrev. Till de allra flesta mottagarländerna utanför Norden gällde 20-öresportot. Till vissa mycket avlägsna länder eller till sådana som inte var anslutna till Världspostföreningen var avgiften högre. Tjugoöresmärket användes också, tillsammans med valören 5 öre, på inrikes postanvisningar. Tjugo öre var också avgiften för inrikes brev i andra viktklassen under den långa perioden 1885-1918. Den tidigaste kända avstämplingen är den 10 maj 1886.

Upplaga: 17 994 100, 20 öre. Kontrolltecken i form av blå posthorn på baksidan.
Ogiltiga till frankering fr. o. m. den 30 december 1910.

Collapse text

Ett avsiktligt dubbeltryck som utfördes på den bortblekta tryckupplagan av tjugoöresmärken från hösten 1876. Nu användes en mer hållbar, röd färg. Meningen med dubbeltrycket var naturligtvis att det undre trycket inte skulle synas. Detta officiella dubbeltryck upptäcktes av en frimärkssamlare först 1910. Det framställdes i 180.000 ex. I ostämplat skick är det ett sällsynt frimärke. De tidigaste kända avstämplingarna är från december 1876.

Upplaga: 180 000, 20 på 20 öre. Märkena framställdes utan vattenmärke (endast i arkmarginalerna).
Ogiltiga till frankering fr. o. m. den 30 december 1910.

Collapse text

Märket användes huvudsakligen på lokalbrev. Som nästan alla violetta märken under tidig frimärkstid uppvisar det många olika nyanser. Varje tryckupplaga har sin speciella karaktär. Violett färg är svår att blanda till på ett stabilt sätt, dessutom är den ofta känslig för påverkan av ljus. Den tidigaste kända avstämplingen är den 13 oktober 1877. Fyra otandade, stämplade ex. är kända.

Upplaga: 13 816 500, 6 öre. Märkena framställdes utan vattenmärke (endast i arkmarginalerna).
Ogiltiga till frankering fr. o. m. den 30 december 1910.

Collapse text