Andersson, Nils (1817 - 1865)

Inbunden kalender från 1860.

Brunt mönsterpressat klotband med blindpressade ramtryck på pärmarna och guldtryckt titel på främre pärmen. Titeln "NORDEN 1860" på framsidan är i guldtryck under en femuddig stjärna med strålar som bildar bakgrund till titeln.

Som försättssida i lite styvare papper finns en av Nils Anderssons genremålningar som lithografi, ett pastoralt motiv med djur och människor kring och vid stranden av en frusen sjö. På sidan 117 till 121 finns en artikel om "N. Andersson." som illustreras av ett porträtt av konstnären, även detta en lithografi på ett lite styvare papper. Båda lithografierarna är tryckta hos Salmson.

På insidan av den främre pärmen finns en inskrift som visar att kalendern skänkts från Nils Andersson till Sven Johan Jacobsson.

Det ligger ett bokmärke mellan sidorna 50 och 51, vid dikten "Vid Augustin Ehrensvärds graf på Sveaborg."

Collapse text

Månadens nyförvärv, September 2013Prisämnesmålning av Nils Andersson Nils Anderssons målning Heimdal överlämnar Brisingasmycket till Freja är ett talande exempel på bilden av svensk forntid vid 1800-talets mitt. Här möts samtid och forntid, klassisk antik och skandinavisk gudamyt. Motivet var Konstakademiens prisämne år 1846. Varje år valdes ett tema som tävlingsämne för eleverna och segraren vann det stora resestipendiet.Nils Andersson (1817-1865) är i dag en doldis i den svenska konsthistorien. Inte heller när han levde var han en av de stora stjärnorna, men lyckades ändå försörja sig på sitt måleri. Andersson började som dekorationsmålare och blev på 1840-talet antagen vid Konstakademien i Stockholm. Vid den här tiden var historiemåleriet det finaste man kunde ägna sig åt och därmed nå störst framgång med. Konstetablissemangets prioritering av historiemåleriet kan ses som ett led i strävan att skapa en särskilt nordisk eller nationell konst.Enligt myten om Brisingasmycket tillverkades det av fyra dvärgar. Då fruktbarhetsgudinnan Freja fick se det kunde hon inte motstå dess skönhet. Hon ville byta till sig det mot silver och guld, men dvärgarna ville inte skiljas från det med mindre än att hon tillbringade en natt med var och en av dem. Och så blev det. Den fornnordiska mytologin rymmer flera historier om Freja och Brisingasmycket. Den nyförvärvade målningen föreställer ögonblicket då Odens son Heimdal överräcker smycket till Freja, som hon blivit bestulen på av Loke. I den isländske skalden Snorre Sturlassons verk Edda kan man läsa hur Heimdal ser Loke stjäla det och hur han följer efter och kämpar mot honom för att ta tillbaka det.Anderssons framställning av motivet är intressant inte minst eftersom den visar hur man i strävan att skapa en nationell konst ännu inte riktigt funnit ett eget bildspråk. Målningen är lika mycket fransk klassicism som fornnordisk mytologi. Freja och Heimdal är klassiska skönheter, statuariskt formfulländade med ansiktena präglade av behärskade känslouttryck. Senare under 1800-talet blir de fornnordiska motiven i måleriet kraftfullare och mörkare samt mer psykologiskt närgångna, inte olikt dagens långfilmer.Målningen var alltså Anderssons bidrag i Konstakademiens prisämnestävling 1846. Att jämföra de målningar som tävlade under samma år ger synnerligen goda möjligheter att urskilja hur den enskilde konstnären tagit sig an ett motiv.Likt teater- eller filmregissören har konstnären under arbetets gång gjort avvägningar i fråga om poser, gestik och ansiktsuttryck. Det kan handla om hur figurerna placerats i rummet och i förhållande till varandra. En annan fråga gäller rekvisita och övriga figurer. Vidare kan prisämnesmålningarna betraktas mot bakgrund av vad som stod på spel för den unge konstnären. Ett ambitiöst och detaljrikt måleri var ett sätt att visa på sin skicklighet.Heimdal överlämnar Brisingasmycket till Freja representerar en genre som under lång tid inte ägnats något större intresse. I framtiden är det Nationalmuseums avsikt att visa mer av 1800-talets historiemåleri, som en gång var en viktig del av den svenska konsten. Nyförvärvet är ytterligare en viktig pusselbit i vår förståelse av 1800-talets bildvärld. Det har möjliggjorts med medel från Hedda & N.D. Qvists Minnesfond.

Collapse text