Nationalmuseums landskap "Sädesskylarna", från början betraktad som ett verk av van Gogh, har en intressant historia. Målningen köptes 1914 i Paul Rosenbergs galleri i Paris. Målni...
Nationalmuseums landskap "Sädesskylarna", från början betraktad som ett verk av van Gogh, har en intressant historia. Målningen köptes 1914 i Paul Rosenbergs galleri i Paris. Målningen tycktes vara en version av ett verk som idag finns i Toledo, Ohio. Nationalmuseums version blev under 1940-talet ifrågasatt och en rad svenska konsthistoriker diskuterade målningen i ett temanummer om van Gogh i "Konsthistorisk tidskrift" 1946. Tidigare hade man antagit att Nationalmuseums "Sädesskylarna" var en tidigare version av målningen i Toledo, utförd i Arles 1888, men nu föreföll det som om Toledoversionen måste vara den första. Man konstaterade att Nationalmuseums version inte kunde ha varit utförd på platsen inför landskapet i Arles, vilket bör innebära att målningen tillkommit antingen med Toledomålningen som förlaga eller efter minnesbilder av landskapet i Arles. Dessutom konstaterade man att Nationalmuseums version i avseende på kvalitet hade ett ovanligt ojämnt utförande. Detta kunde möjligen förklaras, menade man, med att van Gogh då målningen tillkom hade strävat efter att förändra sin stil under inflytande av Paul Gauguin. Under våren 1999 fick Nationalmuseum förmånen att sända "Sädesskylarna" till Centre de Recherche et de Restauration des Musées de France för teknisk undersökning. Centre de Recherche et de Restauration des Musées de France är ett av Europas största och mest välrenommerade laboratorium för teknisk undersökning av konst och arkeologiskt material. Här finns specialister på röntgenundersökning, mikroskopi och på pigment och bindemedelsanalys som tillsammans med konservatorer och konsthistoriker arbetar med att åldersbestämma och eventuellt äkthetsbestämma konst. Inför utställningen "Un ami de Cezanne et van Gogh, Le Docteur Cachet" som år 1999 visades i Paris, New York och Amsterdam analyserade laboratoriet ett stort antal målningar av van Gogh och det var efter denna undersökning som även Nationalmuseums målning undersöktes. Flera olika tekniska analysmetoder användes som t.ex. ultraviolett fluorescens, röntgenfotografering, studie av färgprov med svepelekronmikroskop (SEM) och pigmentundersökning med PIXE metoden, (Particle Induced X-ray Emission).Även Vincent van Goghs brev till brodern Theo kunde användas då han i breven beskriver vad han målar och även till viss del vilka material han använder. I breven finns också beställningar på konstnärsmaterial som Theo köpte i Paris och sände till brodern. Tillsammans ger dessa undersökningar en bild av målnignens uppbyggnad och vilka material som ingår. Denna bild jämfördes sedan med de många andra undersökta målningarna av van Gogh."Sädesskylarna" är målad på tunn kartong, uppkllistrad på linneduk och monterad på kilram. Det är inte ovanligt att konstnärer först målade på papper eller kartong som senare monterats på duk. På "Sädesskylarna" har dock färg på vissa ställen runnit ut över kartongen och ned över dukens omvikningskant vilket visar att konstnären målar målningen efter det att pappret klistrats upp på duk och monterats på kilram,. Detta är ovanligt och man känner inte heller till någon annan målning av van Gogh målad på kartong. Pigmentanalysen visar på förekomst av de vanliga pigmenten från denna tid och som vi vet att van Gogh använde. Ett undantag finns dock. I vissa partier av de gulmålade sädesfälten kunde man påvisa att konstnären har använt kadmiumgult. Kadmiumgult fanns tillgängligt som konstnärsfärg sedan 1825 men färgen var mycket dyr. Man har inte påvisat förekomst av kadmiumgult i någon annan undersökt målning av van Gogh och färgen förekommer inte heller bland de färger som van Gogh beställde av brodern.Penselskriften studerades med hjälp av röntgenfotografi och fotografi i släpljus. I "Sädesskylarna" är penseldragen korta, lite vaga och penseln ger inga tydliga avtryck. Penselskriften är tveksam och inte alls lik van Goghs bestämda kraftfulla teknik. Hos van Gogh har även penseldragens riktning, längd och tjocklek en viktig funktion för att definiera olika fält i målningen. Detta saknas helt i Nationalmuseums målning där fälten i stället avgränsas av en blå kontur. Målningen är osignerad. Sammanlagt visar undersökningen på stora olikheter med andra undersökta verk av van Gogh vilket i sin tur tyder på att Nationalmuseums "Sädesskylarna" inte är målad av van Gogh. Vem som är målningens upphovsman är dock okänt. [Per Hedström, Britta Nilsson: "Falskt och äkta i det sena 1800-talets måleri", i: utställningskatalog till utställningen: Falskt och Äkta 26 februari 2004 - 31 maj 2004, Nationalmuseum Stockholm.]
