Josephson, Ernst (1851 - 1906)

Ernst Josephson. Född i Sverige 1851, död 1906.
Nymf och faun 42,5 x 53. Olja på träpannå.
Tillkomsttid 1877/1878
Replik till målning nr 3373 i Nationalmuseum, Stockholm.

MONTERING/RAMNING
Mahognypannå.

Dekorerad förgylld träram i nyrokoko (kan också kallas impressionistram). Sparsamt träskuren dekor i hörnena, därutöver pastellage. Enbart de upphöjda partierna är förgyllda, i övrigt guldmålad.
Troligen en återanvänd ram där en kraftig inkantslist var ett sätt att få den nygamla ramen att fysiskt passa ihop med själva målningen.

UPPGIFTER PÅ BAKSIDAN
Anteckningar med svart tusch på två fastklistrade papperslappar på pannåns baksida:
Jag bevidner hermed at dette Billede ("Faun og Baccant-
ende") er malet af Ernst Josefson, svensk
maler.
Christiania 8/8 1905 Chr. Skredsvig.
Ovanstående erklarings
rigtigheed attesteres
C.W.Blomqvists"
Kunsthandel For......ning
Guldlistfabrik
C?O Wasteson

På den andra fastklistrade papperslappen finns anteckningen:
År 1917 den 11 december, å Bukowskis
auktion, inköpt at W. Zethelius.

Tre tryckta utställningsetiketter:
"ERNST JOSEPHSON
Minnesutställning 1951
Ägare Grosshandlare John Johnson (handskrivet tusch)
Titel 'Nymf och Faun (replik) " (handskrivet tusch)
Adress Ulricehamn (handskrivet tusch)
LILJEVALCHS KONSTHALL
Jfr. kat. nr. 107."

"Erotikk og galskap
Ernst Josephson og Augste Rodin
Blaafarvevaerket 19.05.01 - 23.09.01
Ernst Josephson: Nymf och faun
Katalog nr. 7"

PRINS EUGENS WALDEMARSUDDE
UTSTÄLLNING Ernst Josephson
TID 2001-10-13 -- 2002-01-13
KONSTNÄR Ernst Josephson
KAT. 21.
TITEL Nymf och faun. 1878
TEKNIK Olja på pannå MÅTT 41 x 52
ÄGARE Bohusläns museum"

På ramen finns två sifferanteckningar med blå krita: "197" understruket och "25" inringat.

På 1930-talet ägdes målningen av Konsul Hjalmar Wicander enligt bildtext i boken "Nutida svenskt måleri", Ragnar Hoppe, 1936.

Övrig historik se JJ01.

Collapse text

Ernst Josephson. Född i Sverige 1851, dö 1906.
Ett resande teatersällskap, 1883.
73,5 x 39. Olja på träpannå.

MONTERING/RAMNING
Träpannå av mahogny med fasad kant. Särskild anordning av hörnlister som pannån sitter inpassad i. Dekorerad förgylld träram av furu: H 94,0 x B 81,5 cm. Tvärställda narar i hörnen.

UPPGIFTER PÅ BAKSIDAN
Anteckningar på ram:
Inringad och överstruken sifferkombination, "76" med blå krita.
Överstruket "K351" med blå krita.
Blyertsanteckning: "Olsson".
Två fastklistrade etiketter. Den ena är dekorerad med tryckt text "83 " samt blyertsanteckning "London".
På den andra etiketten tryckta texten:
"'Erotikk og galskap'
Ernst Josephson og Augste Rodin
Blaafarvevaerket 19.05.01 - 23.09.01
Ernst Josephson: Ett resande teatersällskap (1883)
Katalog nr. 20"
På pannån klistrad pappersetikett med tryckta texten:
"ERNST JOSEPHSON
Minnesutställning 1951
Ägare Grosshandlare John Johnson (handskrivet tusch)
Titel 'Ett resande teatersällskap' (handskrivet tusch)
Adress Ulricehamn (handskrivet tusch)
LILJEVALCHS KONSTHALL
kat. nr. 143"
Tandade tryckta etiketter: ""296 resp. "222".
Kritanteckningar på pannån med blått: "Reisende Theaterselskab Ernst Josephson.
Anteckningar på ram och duk: Inringad och överstruken sifferkombination, "25", med blå krita.
"28" skrivet med blå resp. röd krita på pannån.

Övrig historik se JJ01.

Collapse text

Huvudliggaren:
"Fotografi av Emil Sjögrens moder. Gåva 11/10 1945 av Fr. Berta Sjögren."

Katalogkort:
"Tavla, blyertsteckning. Blyertsteckning av äldre läsande dam med glasögon. Bröstbild. Kort notskrift på diagonalen i teckningens n v h. Signerad: 'Emils mamma av Joseph'. På baksidan skrivet med bläck: "Emil Sjögrens moder, fru Christina Sjögren f Lifgren. Teckning av Ernst Josephsson Notskrift av Emil Sjögren. Omkr 1890' Med blyerts: 'Överlämnad vid personalbesök i museet 11/1945 av Berta Sj.' Tillstånd 1983: u.a. Vn 1983 [tavelinventering 1983 Viveca Nilsonne]

Collapse text

Ernst Josephsons oljeskiss till målningen "Konung Gustaf Vasa anklagande biskopen Peder Sunnanväder inför domkapitlet i Västerås 1523". Målningen är en skiss till R17. Ej signerad.

Collapse text

Ernst Josephsons prisämnesmålning för elever vid Konstakademien 1875, "Konung. Gustaf. Wasa. Anklagande. Biskopen. Peder. Sunnanväder. Inför. Domkapitlet.i.Westerås.Året.Eft.kr.börd.1523." Josephson vann inte, det gjorde konstnärselev CG Hellqvist. Förgylld ram.

Collapse text

Gosse med skottkärra är en av Ernst Josephsons friskaste och mest ljusstarka bilder. Han målade den sommaren 1880, på Dalarö. Man kan säga att det var omkring den här tidpunkten som han öppnade sin bildvärld för dagsljuset. Innan hade han inspirerats av äldre måleri och därför använt mörkare färgskalor. Det var under en vistelse i Paris 1879 som han tog intryck av de moderna konstnärerna där, som gärna målade det som fanns omkring dem, i naturtroget ljus och klara färger.

Collapse text

Louise Breslau var uppvuxen i Tyskland och Schweiz och verkade som konstnär i Frankrike. Under en period på 1880-talet umgicks hon och reste tillsammans med flera svenska konstnärer – bland dem Ernst Josephson. Hans målning av henne tillkom 1883–1884 och ger intryck av att vara ett personligt vänporträtt. Här förekommer inga attribut som framhåller hennes yrkesroll som konstnär.

Collapse text

Redan 1872 reste Ernst Josephson till Norge för att göra romantiska naturstudier i fjällen, han kom sedan att ägna sig åt Näcken - motivet under tolv år och utförde mängder av skisser. 1884 återvände han till Eggedal för att måla flera stora dukar varav en, Strömkarlen, ägs av Prins Eugens Waldemarsudde. Kring sekelskiftet 1900 sysselsatte sig de nationalromantiska konstnärerna med folktraditionen, speciellt då med bondebefolkningens visor och sagor. Ernst Josephson läste folkvisor, diktade i samma stil, studerade vattenfall i Norge och väntade sig berusande upplevelser av mötet med naturen. Näcken förkroppsligade forsen och naturens dynamiska rörelse. Han var både ett fascinerande och skrämmande väsen, som med sin musik lockade människorna. Näcken associerades med det okontrollerade, i synnerhet med sexualitet. För Josephson blev Näcken ett alter ego – den oförstådde romantiske konstnären – bohemen som sökte gå sin egen väg. 1888 blev Ernst Josephson allvarligt psykiskt sjuk men fortsatte trots det med sitt konstnärliga arbete fram till sin död.Idag är synen på naturen en av de starkaste komponenterna i det svenska nationella medvetandet. De flesta svenskar har en vördnadsfull attityd till naturen, något som har sina rötter i det sena 1700-talets romantiska natursyn. Vid sekelskiftet 1900 intensifierades nationaliseringen av naturen. Nu skapades nationalparkerna och konstnärerna sökte nya scenerier. De flesta av nationalromantikerna skildrade den region av Sverige som de hade sina rötter i. De sade sig söka efter tillvarons ”sanna väsen”, av både en inre och en yttre verklighet, och att konsten kunde vara en vägvisare till det andliga.

Collapse text