Kerstin G:son Berg
Kerstin G:son Berg föddes 225 jan 1918 som yngsta barn till Ruben G:son Berg. Hennes far var språkman och medarbetare i Nordisk familjebok.
Kerstin blev både språkman och museiman och arbetade vid Helsingborgs museum, senare som landsantikvarie i Falun. Till Nordiska museet kom hon när hon flyttade till Stockholm för att ta hand om sin åldriga mor som behövde hjälp. Som yngsta syster var det hon som fick offra sig.
Fast anställning på museet fick hon på den av Albert Eskeröd inrättade nomenklaturtjänsten på 1960-talet. Albert hade stort intresse för systematik och introducerade det internationella klassifikationssystemet Human Relation Area Files, av oss kallat Outline. Vi fick Yale universitetets tillstånd att översätta det och översättningen gjordes av Kerstin. I samband med registreringen av Skokloster slotts samlingar skapades det ett registreringssystem som användes av 20 museer i landet där Outline var det gemensamma klassifikationssystemet.
Småningom gjorde Kerstin fler listor för grupper inom detta system som sändes ut till alla intresserade museer. Hon fortsatte med nomenklatur inom ett antal områden, vissa trycktes, andra kom enbart ut i stencil. Nomenklaturen var en egen sektion och Kerstin svarade på nomenklaturfrågor från hela landet.
Kerstin doktorerade på bondesjöfart i Vätö socken, den socken där hennes och hennes äldre syster Hillevis, textilkonservator på Husgerådskammaen, sommarställe fanns. Det köptes av Kerstins mor, när Kerstin var två månader gammal – med sex barn kan man inte resa runt i Europa, som hennes far önskade. Kerstins morfar var professor Veit Wittstock vid Bergianska trädgården och intresset för trädgårds- och botanisk kunskap ärvde hon efter sin mor.
…
Heidi Henriksson
8 maj 2007
Ur Hammarstedt, N.E. "Svensk Forntro och Folksed i bild och ord", Stockholm: Nordiska museet 1920:
"SLAGRUTOR
BENÄMNINGEN SLAGRUTA är bildad av orden slå (slag) och ruta, tyska rut ...
Ur Hammarstedt, N.E. "Svensk Forntro och Folksed i bild och ord", Stockholm: Nordiska museet 1920:
"SLAGRUTOR
BENÄMNINGEN SLAGRUTA är bildad av orden slå (slag) och ruta, tyska ruthe, spö, kvist: den är en kvist som 'slår', d.v.s. ger utslag eller abvisning på fördolda skatter, malmådror, vattendrag o.s.v. Vid användningen därav fattar man med uppåt vända händer, så att tummarna komma utåt, de två smalare grenarna, vilka därvid böjas ut ifrån varandra. Huvudgrenen skall nu peka rakt ut ifrån bäraren. Till följd av kvistens spänstighet böjer sig dock denna lätt ur detta läge, och man säger då, att rutan 'slår'. Denna rörelse hos kvisten anses angiva, att bäraren befinner sig invid eller över det som sökes. Till slagruta brukas i vårt land oftast rönn, särskilt förordas 'flygrönn', d.v.s. rönn som växt upp på stammen eller i kronan av något annat träd. Svartkonst-böckerna föreskriva - må hända på grund av tyskt inflytande - hälst hassel. För uppsökande av källådror och underjordiska vattendrag användes vide eller pil. Detta sistnämnda bruk skall förskriva sig från Böhmen och härleda sig från år 1630 (A. Lehman). Slagrutans ålder i vårt land är vansklig att avgöra. Under 1600-talet synes hon hava varit allmänt känd här. År 1749 omtalar Linné henne i sin Skånska resa (s.160f.). Slagrutan åtnjuter ännu i vårt land allmän tillit, och märkliga historier förtäljas om dess inneboende kraft.
Litteratur: ... N.E. Hammarstedt, Slagrutan, i Almanack för alla 1903, s. 205 ff. ävensom Nordisk familjebok, 2 uppl., art. Slagruta."
Inventering Sesam 1996-1999:
H 21,5 (cm)
Docka, av svart handskskinn, med vita knappar som ögon.
Sydd ca 1923 av fröken Hillevi G:son Berg, då studerande vid HKS, Stockholm, för he ...
Inventering Sesam 1996-1999:
H 21,5 (cm)
Docka, av svart handskskinn, med vita knappar som ögon.
Sydd ca 1923 av fröken Hillevi G:son Berg, då studerande vid HKS, Stockholm, för hennes yngsta syster = givaren, att ha på sommarstället i Roslagen, av en av deras mors avlagda handskar. Kläder av tyger ur lapplådan, kolten troligen av sommarklänningstyg, skörtet av en mycket gammal lapp, senast 1900.
Faderns yrke: fil dr ordinarie granskningsman av biografbilder.
"Jag vill minnas, att jag klagade över att jag inte hade några dockor på landet och att min mor sade, att man kunde göra dockor av handskar, hon hade sytt sådana åt mina äldre systrar. jag bad att få en, och Hillevi sydde den".
CMR/september 1970
