Uppväxt och studier
Gustaf de Laval föddes i en franskättad familj bosatt i Dalarna. Hans far, Jacques de Laval, var officerare och lantmätare. Gustaf de Lavals intresse för teknik föddes tidigt och ambitionerna var stora. Redan vid tioårsåldern började han bygga ångmaskineröppnas i nytt fönster. Han studerade flitigt och 1866 avslutade han sina studier vid Teknologiska Institutet (som idag heter Kungliga tekniska högskolan). Dåtidens lågkonjunktur gjorde att Gustaf de Laval inte hittade något arbete som motsvarade hans ambitioner. Han sökte till Uppsala universitet där han studerade kemi och doktorerade 1872.
Jakten på framgång
Den unge Gustav de Laval brann för alla sina idéer och föraktade vardagliga bekymmer. Han hade bråttom. Han skulle utföra stordåd och bli Sveriges frälsare. Den här inställningen kom att prägla hans liv.
Gustaf de Lavals första projekt var en glasfabrik där glasflaskor skulle gjutas med hjälp av centrifugalkraft. Men marknadspriserna på flaskor sjönk och det slutade med ett ekonomiskt fiasko.
Två världsberömda uppfinningar
1874 började Gustaf de Laval arbeta som ingenjör på Klosters bruk i Dalarna. Under sin tid där fick han idéer till två uppfinningar som skulle komma att ge honom världsrykte, separatorn och ångturbinen.
Mjölkseparatorn
Dåtidens tidskrävande sätt att separera grädden från mjölken gick ut på att låta mjölken stå framme tills fettet flöt upp till ytan och kunde skummas av. Separatorn byggde på en enkel princip, nämligen centrifugalkraft som uppstår i en snabbt roterande behållare. Vid rotationen pressas de tyngre ämnena ut mot behållarens väggar medan de lättare samlas i mitten. På det sättet kan exempelvis vätskor med olika densitet separeras från varandra. Mjölkseparatorn hade två utloppsrör, ett för grädden och ett för den avfettade mjölken.
1878 tog Gustaf de Laval och hans affärspartner Oskar Lamm patent på uppfinningen och började tillverka separatorn i en maskinverkstad på Regeringsgatan i Stockholm. Gustaf de Laval fick Wallmarkska priset från Kungliga Vetenskapsakademin för sin uppfinning. Mjölkseparatorn vann dessutom första priset på ett flertal internationella utställningar och 1883 kunde Gustaf de Laval och Oskar Lamm bilda AB Separator (numera Alfa-Laval). Framgången var ett faktum och mjölkseparatorn användes faktiskt på de flesta svenska bondgårdar under slutet av 1800- och början av 1900-talet.
Ångturbinen
Idén att använda vattenånga som drivkraft var inte ny. Ångturbinen beskrevs faktiskt redan för 2000 år sedan av greken Heron! Maskinen omvandlar vattenångans rörelse- och värmeenergi till mekanisk rotationsrörelse. Munstycken i turbinen blåser vattenånga på hjulen och får dessa att rotera.
Gustaf de Laval tog patent på sin ångturbin 1883. Samtidigt med honom konstruerade även engelsmannen Charles Parsons en ångturbin. Gustaf de Lavals ångturbin med sin för den tiden häpnadsväckande rotationshastighet (30 000-40 000 varv per minut) blev snabbt en storsäljare. Efter ett tag blev det uppenbart att denna höga hastighet innebar en stor påfrestning för hjulaxlarna. Då konstruerade Gustaf de Laval ett fjädringssystem, det vill säga stötdämpare, som han också tog patent på. Bolaget AB de Lavals ångturbin bildades 1893 (dagens STAL-Laval turbin AB).
Idag används ångturbiner i kraftverk för att driva elgeneratorer.
Gustaf de Lavals andra uppfinningar
Lavalmunstycket
Ett timglasformat rör som accelererar gaser som förflyttar sig genom röret med supersonisk fart (det vill säga snabbare än ljudet). Principen används i ångturbiner, moderna raketmotorer och supersoniska jetmotorer.
Svävarfartyg
Gustaf de Laval ville bygga ett fartyg som skulle korsa Atlanten på tio timmar. En prototyp byggdes och provkördes på Mälaren. I skrovet fanns det en högtrycksluftmaskin som pressade ut luften ur små hål i skrovet. Detta gjorde att ett luftskikt bildades och minskade friktionen mellan fartygets skrov och vattnet. 1961 lanserade det engelska företaget Westland Aircraft världens första svävare. Företaget fick dock problem vid patentansökan eftersom Gustaf de Laval hade beviljats ett patent på svävarfartyg i slutet av 1800-talet…
Ett fantastiskt krigsfartyg
1876 försökte Gustaf de Laval sälja ett extra snabbt krigsfartyg till Ryssland. Han lyckades väcka ryssarnas intresse, vilket svalnade när de väl insåg att det handlade om ritningar och projekt. När Gustaf de Laval fick veta att ryssarna gärna ville göra affärer med honom, men först när fartyget var färdigbyggt, avbröt han förhandlingarna.
Motgångar
Gustaf del Laval levde inte i nuet. Tid och pengar räckte aldrig till. Det spelade ingen roll om skulderna växte, nya idéer och nya uppfinningar var viktigast. Han drömde om helikoptrar och snabba fartyg. Ingen fick styra honom och hans affärspartners lämnade honom en efter en.
Pengar som han tjänade på framgången med mjölkseparatorn slukades av andra projekt. Ett av dessa handlade om att utvinna tungmetaller ur malm med hjälp av elektriskt drivna smältugnar. Gustaf de Laval köpte flera vattenfall i Norrland och nära Trollhättan, men framgångarna uteblev.
En annan misslyckad uppfinning var laktatorn, en mobil mjölkningsmaskin. Maskinen visade sig vara alltför dyr och komplicerad, dessutom klagade bönderna på att djuren blev sjuka efter att ha mjölkats med laktatorn. AB de Lavals laktator överlevde i två år, 1897 upplöstes bolaget och all personal avskedades. Det finns fler liknande historier.
Död
Trots sina 92 patent och 37 företag var Gustaf de Laval utfattig när han avled i cancer 1913. Hans änka fick ansöka om konkurs för dödsboet.
”Med Doktor Gustaf de Laval bortgår ett av Sveriges märkligaste och mest betydande uppfinnarsnillen, vars arbete utövat stark inverkan på landets ekonomiska liv och utveckling och vars namn är känt över hela jorden…” skrev Aftonbladet i februari 1913.
Text: Alexandra Selivanova
