Borås Konstmuseum +

  • I bildens mitt syns ett stort träd, fullt av människor, en orm slingrar sig kring stammen. Till höger på marken syns en grupp människofigurer.
    Photo: Mejía Rugeles, Martín / Borås Konstmuseum

Samhället [Etsning]

About the object

  • about I bildens mitt syns ett stort träd, fullt av människor, en orm slingrar sig kring stammen. Till höger på marken syns en grupp människofigurer.
  • Artist Abram-Nilsson, Kerstin
  • Title Samhället
  • Identifier MKB.00881
  • Type Fineart
  • Indexing term Konst Grafik
  • General subject term Figur
  • Title Samhället
  • Designation Etsning
  • Inscription
    • Signatur: Kerstin Abram-Nilsson 1959 (nth)
  • Dimensions value
    • Width24.5 cm
    • Height32.0 cm
  • Materials Papper
  • Techniques Etsat
Created with Sketch. Add a comment or suggest edits

Part of exhibition

Kvinnor, konst, kollektivitet. Med anledning av att kvinnlig och allmän rösträtt infördes för hundra år sedan uppmärksammar vi kvinnan och hennes olika roller - tilldelade, som tagna - som individ såv...

Kvinnor, konst, kollektivitet. Med anledning av at...

1 Image

History

Created with Sketch. Add a comment or suggest edits

Classification

License information

  • License Contact owner for more information

Metadata

  • Identifier MKB.00881
  • Part of collection Borås Konstmuseum
  • Owner of collection Borås Konstmuseum
  • Institution Borås Konstmuseum
  • Date published June 25, 2021
  • Date updated May 7, 2025
  • DIMU-CODE 0210410469722
  • UUID 9f24ad93-ffce-443e-99fd-193d883c00d3
  • Tags

There are 1,122 results for «Konst» in Borås Konstmuseum:

Hemma hos Prinsessan Panik [Installation]

Abelli Elander, Kristina

Hemma hos Prinsessan Panik [In...

7 pictures

Borås Konstmuseum
Rapporterad saknad [Rörlig bild]

Lindholm, Petra

Rapporterad saknad [Rörlig bil...

3 pictures

Borås Konstmuseum
Untitled (Horizontal Sliding) [Rörlig bild]

Dahlberg, Jonas

Untitled (Horizontal Sliding) ...

3 pictures

Borås Konstmuseum
Head with Mohairnet [Skulptur]

Abelli Elander, Kristina

Head with Mohairnet [Skulptur]...

3 pictures

Borås Konstmuseum
Utter [Skulptur]

Axelsson, Uno

Utter [Skulptur]. Utter som re...

2 pictures

Borås Konstmuseum

Created with Sketch. Machine generated article suggestions from Wikipedia

Kerstin Abram-Nilsson

Kerstin Abram-Nilsson Axelsson, född Abram-Nilsson 7 juli 1931 i Stockholm, död 18 december 1998 i Djursholm, var en svensk konstnär och illustratör. Biografi Kerstin Abram-Nilsson var dotter till läkaren Abram Nilsson och sjuksköterskan Margareta Dahlström samt gifte sig 1962 med arkitekten Axel Valdemar Axelsson. Hon studerade 1951–1952 vid Konstfackskolan och 1953–1958 vid Konsthögskolan i Stockholm.Kerstin Abram-Nilsson, Konstnärslexikonett Amanda. Läst den 19 oktober 2019. Hon arbetade därefter i Somalia, Trinidad och Mexiko med illustrationer och reportage. Hon har även gjort frimärken, bland annat för det första Världsflyktingrådet. 1965–1966 arbetade hon i Grafiska sällskapets verkstad i Stockholm. Hon har gjort debattutställningar om energifrågor och miljöfrågor. Hon var lärare vid Konstfack 1971–89Nationalencyklopedien, CD-utgåvan 2000, illustrerat en skolbok om Somalia, varit lärare i Trinidad och gjort teater i Venezuela tillsammans med den fria teatergruppen Teater 9. Hennes verk har visats på utställningar i Europa, USA, Mexiko och Sovjetunionen. Hon har gjort utsmyckningar till Huddinge sjukhus och Stockholms universitetsbibliotek vid Frescati och är representerad vid Kalmar konstmuseumKalmar konstmuseum och Moderna museetModerna museet. Hon har också skrivit Porträtt inifrån samt artiklar för tidskrifterna Paletten, Synpunkt och Konstvännen.

Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg

Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg, förkortat KVVS och ofta benämnt bara Samhället, instiftades 1778 av Gustav III. Bakgrund Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg är en vetenskaplig akademi, som grundades 1773 och som fick kunglig stadfästelse den 6 mars 1778. Den föregicks av en Witterhets Klubb eller Nil nisi suecanum,Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg 1778–1874, Nils Eriksson, Göteborg 1978 , s. 12 som grundades år 1759 och därefter fortsatte i denna.Ann Öhrberg: Fasa för all flärd, konstlan och förställning” Den ideala retorn inom 1700-talets nya offentlighet. Samlaren. 2010 Grundare var främst lektorn Johan Rosén i Göteborg och sedermera biskopen i Kalmar Martin Jöran Wallenstråle. Antalet arbetande ledamöter begränsades till 100. Ledamöterna är indelade i två avdelningar, dels Vitterhetsavdelningen med vitterhet och de sköna konsterna samt de historiska vetenskaperna. I Vetenskapsavdelningen finns sex klasser (för matematisk-teknisk, fysisk, biologisk, medicinsk vetenskap, rätts- och samhällsvetenskaper samt teologi, filosofi och språkvetenskaper). Många av ledamöterna är professorer, ett antal ledamöter är höga ämbetsmän; flertalet är bosatta i eller har anknytning till Göteborg. Ledamotskap vinnes genom inval, ledamotskap förkortas LVVS. Kungliga Samhället firar sin årshögtid den 24 januari, Gustav III:s födelsedag, på Börsens solennitetssal i Göteborg. KVVS kallas med en kortform ofta endast "Kungliga Samhället" och skall därvid skiljas från "Kungliga Samfundet", som är det förkortade namnet för Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia och från kortformen "Vitterheten", som Vitterhetsakademien i dagligt tal benämnes av sina ledamöter. På tidigt 1700-tal började intresset växa för vetenskap och upptäckter. De Ostindiska kompanierna kom till, kompaniet i Sverige bildades 1731. Nyfikenheten väcktes för asiatisk konst och kultur samt aptit för utbyte med främmande länder. Linné skapade ett kategorissystem för växter och Jonas Alströmer införde potatisen i Sverige. I Göteborg, där man oftast ”skrev fakturor i stället för poesi”, bildades en 'Witterhets Klubb' av Johan Rosén, lektor i latinsk vältalighet och poesi vid stadens gymnasium, Latinläroverket sedermera Hvitfeldtska läroverket. Sällskapet ordnade föreläsningar och intresserade sig för ”ekonomien, naturalhistorien, botaniken samt fäderneslandets och Göteborgs stads historia”. Klubben omvandlades 1778 till "Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället" i Göteborg.

Det öppna samhället och dess fiender

Det öppna samhället och dess fiender (engelsk originaltitel: The Open Society and Its Enemies) är ett verk i två volymer av Karl Popper, publicerat 1945 i Storbritannien. De två volymerna översattes åren 1980–1981 till svenska. I verket analyserar Popper den politiska filosofin hos Platon, Friedrich Hegel och Karl Marx, och menar att dessa tänkare har gemensamt att de förkastar det öppna samhället. Enligt Popper är "det öppna samhället" den samhälleliga motsvarigheten till ett öppet system: ett system som inte har något slutmål och som inte rör sig enligt bestämda lagar. Poppers beskrivningar av Platon, Hegel och Marx Platon menade i Staten att det idealiska samhället var ett som befann sig i fullständig balans, och där de styrande hade kontroll över allt som skedde. Om samhället försattes ur jämvikt skulle det så småningom utveckla sig till en oligarki, sedan en demokrati och till sist en tyranni, varpå den idealiska staten skulle kunna uppstå igen. Hegel menade att samhällsutvecklingen var styrd genom historiska lagar enligt schemat tes–antites–syntes, som nådde sitt historiska förverkligande i Preussen under hans egen tid. Marx, å sin sida, menade att det var de materiella produktionsförhållandena som styrde idéutvecklingen, men menade på samma sätt som Hegel att historiens utveckling i mångt och mycket var förutbestämd. Enligt Marx skulle den kulminera i kommunismen och det klasslösa samhället.

Add a comment or suggest edits

To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».

Leave a comment or send an inquiry

You are not logged in –

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to