Striderna vid Göta älv
Striderna vid Göta älv var en serie av slag och belägringar som ägde rum i Göteborgsområdet under 1717 och 1719, mellan försvarande Sverige, och anfallande Danmark-Norge, under slutskedet av stora nordiska kriget.
Sedan Karl XII tvingats att avbryta sitt anfall mot södra Norge 1716, försökte Danmark-Norge under ledning av den unge kommendören Peter Tordenskjold, att blockera Göteborg och anfalla dess nyanlagda flottbas Nya Varvet på våren 1717, men utan framgång. Under sommaren anfölls också Strömstad, även det utan framgång för Tordenskjold. En konsekvens av anfallen blev att den svenska örlogsflottan i Göteborg, Göteborgseskadern, flyttades från staden, framförallt till Marstrand och några mindre fartyg till Strömstad.
Efter Karl XII:s förnyade anfall mot Norge på hösten 1718, och sedan fredsförhandlingar brutit samman under tidiga sommaren 1719, anföll Danmark-Norge återigen Bohuslän. Målet för operationerna var att få ett snabbt slut på kriget med en landförlust för Sverige, men också att få slut på det svenska kaperiet som tog hårt på Danmark-Norge. Strömstad intogs snabbt i början av juli 1719, och den starka Karlstens fästning i Marstrand erövrades av Tordenskjold, delvis med hjälp av psykologisk krigföring. Under striderna i Marstrand sänktes större delen av Göteborgseskadern av egna besättningar, för att inte komma i fiendehänder. Ett följande dansk-norskt anfall mot fästningen Nya Älvsborg i Göteborgs hamninlopp slogs tillbaka av svenskarna. Innan striderna ebbade ut under hösten 1719 genomförde Tordenskjold återigen ett anfall mot Nya Varvet, med ett mindre antal soldater och mera framgångsrikt än tidigare.
Bakgrund
Efter att den svenska armén förlorat slaget vid Poltava i juni 1709, förklarade Danmark krig mot Sverige den 8 augusti. Senare ryska anfall innebar att de svenska försvarsanläggningarna i hela Baltikum och delar av Finland erövrades under 1710. Den nya ryska örlogsbasen Kronstadt och andra erövrade baltiska hamnar blev därmed baser för ryska örlogsfartyg.
För den svenska örlogsflottan förändrade detta situationen. Då man tidigare hade kunnat koncentrera sig på att möta hotet från Danmark i södra Östersjön och Öresund, måste man nu också möta hotet från den växande ryska flottan, och framförallt hindra de danska och ryska flottstyrkorna från att samordna och förena sig. I en situation som krävde hårda prioriteringar av de svenska resurserna, var det mycket svårt att också skydda den svenska västkusten och fartygstrafiken i västerhavet med örlogsfartyg, mot den förenade dansk-norska örlogsflottan. Göteborgsområdet kom relativt långt ner på prioriteringslistan, trots att staden fick en allt större betydelse för utrikeshandeln.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».