Föremål med 3D-modeller

Vinflaska av tenn med fodral av läder. Vinflaskan är trekvartscylindrisk med en rak sida med skruvlock. Tillverkad i Melchior Lefflers verkstad. Stämplar på locket "N2" (@1795) samt två otydliga stämplar "H ? L" eller "M L" (Melchior Leffler). Att det är tvåstämplat är enligt "Tenngjutare i Sverige" mycket ovanligt.

Cylindriskt fodral av mörkt läder, öppnat i två halvor. Hål efter söm längs kanten. Stängningsanordning med hyska och hake, enkel ledad bärhank av järn, två gångjärn av järn, mkt stelt. "Möjligen det fodral som Ahrent Benicke gjorde till sockenbudskalken 1709 (räk.)" enligt "Sveriges kyrkor Gotland" Visby Domkyrka inredning sid 54.

Inköpt från Visby domkyrka (av donator?) enligt orginalkatalogen.

Collapse text

Spänne med ornamentik i kraftig relief, ovansidan indelad i fält med vulstförsedda lister, bottenplatta och nål bevarade, ganska nött
av brons, djurhuvudformat, längd 59, br. 36 h. 30 mm. 3 i längd - och 3 i tvåriktning gående med hög ornering prydda band, mellan dem kraftig ornering, (nålspetshylsan saknas). Förut märkt: 229.

Collapse text

Bryne av sandsten från Timans i Roma.

Ena bredsidan upptages av en runinskrift i tre rader, den andra bredsidan äger en rund gjutform (för paljett?). Runinskriften lyder: "ORMIGA: ULFUAIR: KRIKIAR: IAURSALIK: ISLAT: SERKLAT".

Längd intill 8,8 cm. Största br 4,6 cm. Tjl. 3,4 cm.

Collapse text

Av trä. Skuret mönster som påminner om vermicelli. På undersidan två halvmånformiga urtagningar. Märkt på undersidan "2".
Från Langska Kattuntryckeriet, Kopparsvik, Visby. Provtryck finns bland Tobias Langs mönsterblad, inv.nr: B288_2, avtryck av detaljer på B288_1. Avtryck även i Langs receptbok som finns på Arkivcentrum Visby (tidigare Landsarkivet). En ritning med ungefär samma mönster finns bland Langs mönsterblad, inv.nr: B288_71.
Påträffad i samlingen utan inv.nr. Identifierad av fil.dr. Ingegerd Henschen-Ingvar, i april 1964. Jämför A3205 och B1819.

Collapse text

Ett par skor, av silverbrokad med brodyr föreställande blommor och blad, vilka tillhört fru Anna Margaretha "Greta" Donner född Lythberg. Skon bars av Anna Margareta Lythberg när hon 21 augusti år 1744 gifte sig med den tyske köpmannen Jürgen Hinrich Donner från Lübeck.

Anna Margaretha "Greta" Donner född Lythberg 11 februari 1726 i Visby, död 24 september 1774 i Visby, var en svensk grosshandlare och företagsledare. Hon är känd som ägare av det gotländska Handelshuset Donner mellan 1751 och 1774.

Skon var bland de första föremålen som skänktes till Gotlands Museum redan 1874 och donatorn var Hedda Cramér, barnbarn till paret Donner.

Collapse text

Stort ringspänne med nål. Flätat mönster i relief samt prickat mönster. Båda ändarna formade som uppåtgående fyrkantiga platåer, vardera dekorerad med en svastika i relief. Från Kopparsvik, grav 283.

Collapse text

Huvud till kristusskulptur i trä.

Huvudet är lutat åt höger med lidande ansiktsdrag och eventuellt kort skägg, håret är långt och vågigt med öronen synliga. Halsen är skadad på höger sida. Vissa spår av kredering och färg; rött på läpparna och brunt i håret. Huvudet är fastsatt på en sentida, lackad träplatta.

Enligt Roosval i "Medeltida Konst i Gotlands Fornsal" har kristushuvudet tillhört en truimfkrucifixgrupp som förvarades i Gothems kyrkas kastal och skadades svårt när denna förstördes. Med kristushuvudet räddades även den sörjande Johannes dep204.

Enligt Roosval är gruppen tillverkad av Tingstädemästarens skola som var verksam under "Övergångsstilen" ca 1220-1260.

Collapse text

Djurhuvudformat spänne av förgyllt brons, dubbelskaligt, bottenplattan pånitad. Påträffad i grav 14/64 på kopparsviksgravfältet söder om visby. Publ. Pettersson (mälarstedt) 1966- undersökningen av gravfältet vid kopparsvik, gotländskt arkiv. Mälarstedt h. 1979: kopparsvik- ett vikingatida gravfält vid visby, arkeologi på gotland
nyreg 2002 ml

Collapse text

Dubbelskaligt spänne med förgylld, plastisk gripdjursornamentik på ytterskalet. Uppstickande hörnstolpar och mittknopp, förgyllda och delvis försilvrade (hörnstolparna). Runt överdelens kant löper en snodd silvertråd, troligen har en likadan silvertråd även suttit i en ränna runt sargens nederkant. Botten är förgylld och delvis belagd med silver i niello. Funnet vid plöjning av en åker vid Stora Valla i Rute socken.

Collapse text

Kruka, eller urna, av lergods med två hänklar. Utvändigt inlagt i fatsmet (?) knappar, beslag, broscher, snäckor, hänglås, mynt, porslinsfigur, emblem, glasbitar m.m i silver mässing, glas, koppar m.m.

Ingen givare angiven men givaren ska enligt originalkatalogen sagt att den funnits i dennes hem i ca 50 år (när den lämnades in 1931) och att den troligen var gjord av en sjöman. Detta kan dock motbevisas av de mynt som pryder urnan. Många av dessa är från 1880-1890-talen men ett är också från år 1900. Mynten och knapparna är från Gotland, Stockholm och England. Företeelsen med dessa urnor är amerikansk från början av 1900-talet. De kallas memory jug eller forget-me-not jugs, mourning jugs, memory vessels, spirit jars, whatnot jars, ugly jugs, och whimsy jars.

Höjd 32 cm, bredd vid foten 15 cm.

Collapse text

Skopformigt hänge, djupt, på baksidan ornerat med tre-knut samt ett människoliknande ansikte. Enligt uppgift i orginalkatalogen från en hällkistgrav vid Gravfältet i Broe (Högbro).

Det kan antas att samtliga fynd i nummerserien C4229_1–6 - C4244: kommer från samma grav. Tillsammans med fynden finns en lapp med beskrivning av en hällkistgrav vars innehåll överensstämmer med fynden. Inga uppgifter om fyndomständigheterna finns dock bevarade.

Gravfältet i Broe (Högbro) har varit föremål för många olika undersökningar. På 1930-talet undersökte John Nihlén ett 30-tal gravar från vikingatiden, på 1940-talet undersökte Mårten Stenberger 14 gravar från (äldre) järnålder och vid 1980-talets början undersökte arkeologer från Riksantikvarieämbetets Gotlandsundersökningar (RAGU) 116 gravar daterade till folkvandringstid och tidig vendeltid. Undersökningarna visade att gravfältet varit utnyttjat från romersk järnålder fram till vikingatidens slut. Samtliga fynd från ovanstående utgrävningar tillhör Statens Historiska Museum i Stockholm.

Collapse text

En melodisträng, en bordun och en knarrsträng. Färgen har slitits bort men fragment visar att den varit mossgrön med lägsta knavern samt alla röv rödmålade.

Denna lira är den mest kända av de svenska bevarade lirorna och det har gjorts åtskilliga kopior av instrumentet. Instrumentet går allmänt under namnet Groddaliran. Den spelades av de skickliga spelmännen på Groddagården i Fleringe, Gotland. Enligt muntlig tradition ska den vara tillverkad av en "blind gubbe" i Lummelunda. Den kan vara tillverkad i Sverige men är påverkad av tysk tradition med sin violinformade korpus. Låtar finns upptecknade som man vet spelades på Groddaliran.

Collapse text

Uppsamlingskärl för dopvattnet. Av sandsten, i två delar, övre delen fyrkantig i två avdelningar med figurer; hela höjden omkr 82 cm, genom båda delarna en upptill trattformig urborrning.

Collapse text