Människoöden

Föremålet visas i basutställningen Uddevalla genom tiderna, Bohusläns museum, Uddevalla.

Silhuettbild i svart papper monterat på ljust papper med handanteckningar. Fem Uddevallabor i profil, alla på väg åt höger i bild.

Handskriven överskrift:
Aflidna Uddevalla bor;
som lefvde under år 1834.
Under respektive person handskrivna texten, från vänster:
Dödgräfvaren Halte Nyckeln.
Fattighjonet Kallad Sterre Katrina.
Gamle Skomakaren Petter på hörnet.
Gamla Mamsell Brun kallad Tuppebruna.
Gustafsbergdirektören Petter Brunjeansson.

I Uddevalla fanns vid denna tid stora problem. Sillen uteblev, den stora stadsbranden 1806 var ett stort avbräck, missväxtår med dåliga skördar gav svåra levnadsvillkor för många. I staden levde många fattiga. Från slutet av augusti och några veckor framåt dog 275 personer i den fruktade farsoten Cholera Morbus, kolera."De fem Uddevallaborna på silhuetten har på ett eller annat sätt ingått i stadsbilden, riktigt hur kan vi aldrig få veta. Kanske var det deras insatser under nöd- och sjukdomsåret 1834 som förde dem samman."; (Rysén 1996).

Petter Brunjeansson (1756 - 1836) var grosshandlare, sockerbruksdirektör och barnhusdirektör och innehade flera höga poster i stadens styrelse. Bl. a. var han mycket engagerad i fattigfrågor satt med i fattigvårdsstyrelsen. 1831 organiserade han en kommunal soppkokning med utdelning av poletter till behövande. Från samtida beskrivningar av denne uppskattade samhällsmedborgare känner man igen hårpiskan, kråsskjortan, den stora näsan och käppen. Brunjeansson är ingående presenterad i Kristiansson, se nedan.
Gamla mamsell Bruhn med den stora hatten, kallad bahytt och med lång cape är en inte identifierad medlem i släkten Bruhn, på bilden kallad "Tuppebrunan". En mamsell var en ogift kvinna av viss börd.
I en stad av Uddevallas storlek fanns flera skomakare med gesäller och lärlingar. Gamle skomakaren Petter på hörnet var en av dessa.
I Uddevalla med sina 4000 invånare fanns två fattighus och fattighjonen märktes säkert i stadsbilden. Fattighjonet Sterre Katrina stödjer sig på en käpp och har inte några riktiga skor på sig. Dödgrävaren Halte Nyckeln hade helt säkert mycket att göra under koleraåret 1834.

Tyvärr vet vi inte vem som klippt silhutterna då bilden är osignerad.

Ur Knut Adrian Anderssons katalog Uddevalla Musei kulturhisotriska samlingar 1916:
No 17. Silhuetter = (klippta) Karrikatyrer av i Uddevalla 1834 väl kända stadsbor.

Ur handskrivna katalogen 1957-1958:
Silhuetter fr. 1834
H: 13,5 Br. 21. 5 personer. Uddevallabor, i profil, helfigur.

Lappkatalog: coll.appl 5

Ur Nationalencyklopedin, NE.se: Silhuett
Silhuett (fr. silhouette), konturbild, vanligen urklippt i svart papper som placeras mot en ljus bakgrund. Konstarten är uppkallad efter fransmannen Étienne de Silhouette (1709-67), som 1759 dekorerade sitt lantslott med silhuettklipp. Silhuetter var mycket uppskattade under 1700- och 1800-talen.
Under 1800-talet användes silhuetter som illustrationer i böcker och tidningar. Folkliga klipp, gratulations- och minnestavlor, var ofta klippta ur färgat papper eller kolorerade. Silhuettklippare är alltjämt verksamma på t.ex. marknader.

Litt.: Kristiansson, Sten, "Uddevalla stads historia", III, s. 51.
Rysén, Elisabeth: Gamla Uddevallabor i silhuett. BOHUSLÄN Årsbok 1996, s. 193 - 196.

Collapse text

Sv/v porträttfotografi, troligen repronegativ, placerat i gråfärgad passepartout med utskuren oval. Bröstbild.
Porträttet föreställer Anna Christina Olsson, "Gamla fru Olsson", 1817 - 1902, innehavaren av handelshuset/köpmanshuset vid Tryckhålet på Härön i Tjörn kn. Hon är klädd i trångt skuren svart sidenblus eller klänning med klädda knappar mitt fram, svart krås och en fyrdubbel klock- eller lornjettkedja av guld (?), granat (?) -örhängen för öronhål och en halsbrosch av tre metall (?) rundlar. På huvudet bär hon den s k "sällskapsmössan" , en vit spetsmössa med violetta sidenband, UM027622.

Collapse text

Baksidestext:
"Fattig-Kassan!
War en välsignelse för: fattiga faderlösa och änkor här i övärlden. Här kunden man få penningmedel att skaffa sig en roddbåt för hemmafiske och (självförsörjning - hjälp till detta) Här är kvinnan på prästgården och efterhör möjlighet till denna hjälp.
Folklivsskildring Skaftö
C.G. Bernhardson."

Litt.: Bernhardson, C.G.: Bohuslänskt folkliv, Uddevalla, 1982, s.167.
Titel i boken: Hjälpen. En fattig änka och hennes barn kommer till prästen. Han skall hjälpa henne att skriva en ansökan med vädjan, att hon måtte bekomma medel ur fond till inköp av roddbåt, så att hon med sina barns hjälp kan idka småfiske som hjälp till uppehållet. Och det brukade gå bra med sådan vädjan till berörda fonder. Tidsbild 1920-talet."

Övrig historik; se CGB001.

Collapse text

Grå strumpa med vita och vida ränder. Påsydd "sula" av brun resp. blå socka. Mycket stoppad och lappad, delvis svårt att avgöra vad som är den ursprungliga sockan och vad som är senare lagningar.

Collapse text