Kulturparken Småland förvaltar en större samling bonadsmålningar från Småland, Blekinge, Halland och sydöstra Västergötland. De har samlats in under 1800- och 1900-talet men fortfa ...
40 objects
Bonadsmålning
Bonadsmålning av okänd konstnär från Sunnerbogruppen, målad i tempera på papper. Bildscener från Kristi födelse och liv.
Tidigare helt upplimmad på grövre papper.
Bonadsmålning
Bonadsmåleri på grövre tuskaftvävt linnetyg med målning i tempera - pigment, ägg, troligen äggvita och mjöl (Nyström 2012:150-151). Motiv i översta målade bården över Drottningen a ...
Bonadsmålning
Bonadsmålning i tre delar enligt registerkortet, varav denna bl a föreställer Herodes mördar alla svenbarn, Grandet och bjälken, Christi inridande i Jerusalem. Målad 1828 av Sven N ...
Bonadsmålning
Bonadsmålning från Brearedsgruppen med religiöst motiv i blått, rött, orange och gult målad med tempera på tuskaftvävt linnetyg - pigment och ägg/äggula plus ev mjöl. De gröna pigm ...
Bonadsmålning
Bonadsmålning i tempera av okänd konstnär och skola. Enligt registerkort Allbo-Kinnevaldskolan men källor och referenser saknas. Målad på grovt tuskaftvävt linnetyg. Motiv av de få ...
Bonadsmålning
Bonadsmåleri på grövre tuskaftvävt linnetyg med målning i tempera - pigment, ägg och ev mjöl (Nyström 2012:150-151). Motiven ett tiotal scener ur Gamla testamentet, bl a Adam och E ...
Bonadsmålning
Bonadsmålning på linnelärft målad i tempera - pigment, ägg och ev. mjöl - framställande Josef som bekänner sig för sina bröder, 1. Mos 45. Figurmallar använts till män, hästar och ...
Bonadsmålning
Bonadsmålning av Sven Nilsson (1800-1861) från Härnäs i Blekinge, med religiösa motiv. Målad med tempera - pigment, ägg och ev. mjöl (Nyström 2012:150-151) - på lite grövre tuskaft ...
Bonadsmålning
Bonadsmålning av Sven Nilsson, 1833 (Eva Kjerström-Sjölin, 1971:82) med religiösa motiv. Målad med tempera - pigment, ägg och ev. mjöl (Nyström 2012:150-151) - på tuskaftvävt linne ...
Bonadsmålning
Bonadsmålning från Allbo-Kinnevaldsgruppen målad i tempera - med ägg och mjöl samt pigment - på en av tre delar hopsydd, lappad och återanvänd linnedrätt eller väggbonad med tuskaf ...
Bonadsmålning
Bonadsmålning av okänd konstnär och bonadsmålargrupp, målad i tempera på ett ihopskarvat linnetyg av fyra våder grövre och finare tuskaftvävt tyg plus några mindre skarvbitar. Moti ...
Bonadsmålning
Bonadsmåleri av okänd konstnär från Sunnerbogruppen, på grövre tuskaftvävt linnetyg med målning i tempera - pigment, ägg och ev mjöl (Nyström 2012:150-151). Tillverkad till en rygg ...
Bonadsmålning
Bonadsmåleri av okänd konstnär från Sunnerbogruppen, på grövre tuskaftvävt linnetyg med målning i tempera - pigment, ägg och ev mjöl (Nyström 2012:150-151). Motiv hämtat från Bibel ...
Bonadsmålning
Bonadsmåleri av okänd konstnär från Sunnerbogruppen, på grövre tuskaftvävt linnetyg med målning i tempera - pigment, ägg och ev mjöl (Nyström 2012:150-151). Motiv i två fält, ett ö ...
Bonadsmålning
Bonadsmålning av okänd konstnär från Sunnerbogruppen, målad i tempera på papper. Bildscener hämtade ifrån Bibeln bl a. bröllopet i Kanaan i en övervägande grå och brun färgskala. T ...
Bonadsmålning
Bonadsmålning av okänd konstnär från Sunnerbogruppen i tempera på papper med motiven: Maria bebådelse, Kristi födelse och lärande samt berättelsen om den kanaanesiska kvinnan och o ...
Bonadsmålning
Bonadsmålning av Sven Nilsson även kallad Trane-Sven, Blekingegruppen, målad 1828 i tempera - ägg och ev. mjöl (Nyström 2012:150-151). Motiv av de fåvitska o visa jungfruar samt Je ...
Bonadsmålning
Bonadsmålning i tempera - pigment, ägg och ev mjöl (Nyström, 2012:150-151) - på olika kvalitéer grövre tuskaftvävt linnetyg, skarvad av två större vertikala våder samt flertalet mi ...
Bonadsmålning
Vänster del av ett längre vertikalt avklippt bonadsmåleri (hör ihop med M.136) på grövre kypert- och tuskaftvävt linnetyg, skarvad av tre delar vävda i kypert eller tuskat (fem del ...
Bonadsmålning
Bonadsmålning av okänd konstnär från Sunnerbogruppen utförd i tempera baserad på ägg och eventuellt mjöl (Nyström 2012:150-151) målad på grovt tuskaftvävt linnetyg. Motiven framstä ...
Det sydsvenska bonadsmåleriet tillhör den svenska folkkonsten men är inte lika känd som sina släktingar dala- och hälsingemåleriet, trots att det senare startade ca 1770 medan det sydsvenska bonadsmåleriets inleds redan i slutet av 1600-talet. Och till skillnad från dala- och hälsingemåleriet som består av fasta väggbeklädnader, användes de löst hängande sydsvenska bonadsmålningarna upphängda på väggar och takfall endast under högtider så som jul, bröllop och dop. Efter högtiden togs de ner och förvarades ihoprullade resten av året.
Det sydsvenska bonadsmåleriet härstammar från medeltida kyrkliga väggtextilier och kalkmålningar. På medeltiden var det relativt vanligt bland olika samhällsskikt att hänga upp målade textilier till fest. Detta föll troligen ur bruk för att återupptas av mer välbärgade grupper. En av de tidigaste kända bonadsmålerierna finns på Kulturarvcentrum/Kulturparken Småland (M 3974) där personerna bär 1600-tals dräkter av adligt snitt. På 1700-talet spred sig bonadsmåleriet och blev vanligare även i svenska bondehem. Motiven var nästan alltid bibliska med scener ur Gamla och Nya testamentet, men profana motiv med jakt-, hantverk- eller bröllopsscener förekom. Måleritekniken var i äggtempera med olika iblandning av mjöl beroende på konstnär och troligen på vad som fanns att tillgå. Pigmenten var antingen egentillverkade eller inköpta och även färgämnen från örter förekom. Länge trodde man att det var limfärg som använts, men efter forskning på 2000-talet visade det sig vara tempera. Måleriskiktet förblev efter torkning elastisk och krackelerade inte på samma sätt som andra färger, vilket var viktigt då de skulle tåla att hanteras och rullas ihop ofta. Temperan förklarar också lite av de skissartade motiven och figurerna. Eftersom temperan torkar fort och löser upp tidigare lager innan detta härdat, var man tvungen att vara snabb och lätt på handen när man målade.
Det folkliga bonadsmåleriets högkonjunktur varade under ca 100 år mellan 1750 och 1850. Under den första perioden användes mest avlagda linnevävar som underlag som beställningsgården stod för. Efterhand när papperstillverkningen industrialiserades blev pappersbonader vanligare och bonadstillverkningen i stort ökade eftersom det gick betydligt enklare och snabbare att måla den besvärliga temperan på det släta pappret än på de grova linnevävnaderna. Hela bonadsepoken blev till slut omodern och föll ur bruk 1870. Troligen bidrog utvecklingen och masstillverkningen av de betydligt billigare papperstrycken till detta.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».