Daga Bengtssons samling

Daga Bengtsson föddes 1910 i Göteborg och avled 1979, 68 år gammal. Hon var dotter till Adele Gustavsson, ateljésömmerska. Efter studentexamen vid Rudbeckska i Göteborg studerade hon till tandläkare i Stockholm, där hon utexaminerades 1937. Hon gifte sig med Bengt Bengtsson samma år och tillsammans drev de tandläkarpraktik i Vara.

Daga och Bengt fick fyra barn: Rolf 1939, Ingela 1942, Marianne 1945, Stefan 1950. Daga och Bengt skilde sig 1969. I 40 år arbetade hon inom skoltandvården i Vara med omnejd. Hon var fullt verksam i praktiken till strax före sin bortgång.

Dagas mor var Adele Gustavsson, vars föräldrar var: Johan Adolf Sandström född 1865 och Katarina Magdalena Boberg född 1850. På 1930-1940-talen hade Adele syateljé i Göteborg med ca 20 anställda. Adele avled 1960, 70 år gammal. Hon var först anställd hos Henrik Ahlberg, Göteborg som föreståndare innan hon öppnade egen ateljé. Maken hette Edvard och var skräddare. Adeles mor bodde tillsammans med dottern i Göteborg efter att föräldrarna skilt sig efter ett par års äktenskap.

Arkivmaterialet som tillhör samlingen består av stickbeskrivningar, mönster för klädsömnad till både barn, dam och herr, samt broderimönster. Det finns även en arbetsbeskrivning till Feminas hattkuvert samt för damhandske. Mycket av kläderna syddes i hemmen. Det finns även en bruksanvisning för ”Duodex” trikåreparationsnålen med den automatiskt tillbakagående spärren som användes för att laga strumpor. Under Dagas livstid utbröt två världskrig, det blev brist på livsmedel i Sverige och ransoneringskort infördes. Importen avstannade och tillgången på kläder och skor var begränsad. Färdigsydda kläder köptes inte i den omfattning som vi gör idag utan syddes ofta i hemmen.

Daga verkar ha varit en person som följde sin samtid och engagerade sig i samhället. Hon utbildade sig till tandläkare och engagerade sig i Röda korset, Lotta kåren samt Inner Wheel.

1904-1938 ökade intresset för orala folkhälsofrågor och det fanns en stark vilja att göra tandvård tillgänglig för alla. Under 1910- och 20-talen debatterades det om det var passande för kvinnor att vara tandläkare. Tandvården hade setts som ett hantverk men nu vill man att den ska bli accepterad som en akademisk profession. Flera statliga utredningar genomfördes som undersökte den offentliga tandvården samt tillgången på tandläkare. Tandvård för skolbarn var en viktig fråga, som berodde på att barnen ofta var frånvarande på grund av tandproblem. 1937 tog Daga sin tandläkarexamen i Stockholm. Att en kvinna förvärvsarbetade var inte helt vanligt. Först på 1950-talet kom ett genombrott för kvinnor på arbetsmarknaden. Från att 30 procent av kvinnorna då lönearbetade steg siffran till 75 procent 1990.

Daga var engagerad i Röda korset som sedan tidigt 1920-tal varit en pådrivande kraft i uppbyggnaden av den svenska välfärden. Röda korset började 1925 med tandvårdsbussar som körde runt till skolbarnen som senare kom att bli folktandvården. 1930-talet startade Röda Korset tandkliniker för skolbarn och 1933 drev de kliniker i 330 kommuner. 1938 infördes Folktandvården. Det var svårt att leva upp till förväntningarna då det var brist på tandläkare trots att antalet ökade från 2360 år 1940 till cirka 7230 år 1970.

Daga var även verksam inom Lottakåren. Den första lottakåren i Sverige grundades 1924, under namnet Stockholms landstormskvinnoförening. Riksförbundet Sveriges Lottakårer blev fristående 1943. Under beredskapstiden var lottorna sysselsatta inom civila och militära områden. En central del av verksamheten var utbildningar för kokvagnar, sjukvård och orientering, insamlingar av pengar och kläder. Att sticka varma plagg till beredskapssoldaterna blev en folkrörelse. Under 1940 stickade lottorna 700 000 soldatstrumpor och 60 000 vantar. I arkivmaterialet från Daga Bengtssons samling finns mönster till beredskapsstickning. Till kronprinsessans gåvokommitté för neutralitetsvakten finns följande stickbeskrivningar: hjälmskydd, pullover, gevärsvante, militärstrumpor. För marinlottorna finns mönster till hjälmskydd och halsskydd. Det finns även mönster till huva och fingervantar för soldater.

Under andra världskriget förändrades kvinnans position i det svenska samhället. Kvinnorna gick allt mer in på arbetsmarknaden inom yrken som tidigare varit förbehållna för män. Lottakårens verksamhet bidrog till förändringen. Lottakåren blev ett sätt för många kvinnor att delta i samhällets modernisering och praktiska kvinnoemancipation utan att riskera kritik som medlemskap i mer uttalade kvinnoorganisationer kunde innebära, enligt Anne Hedén, doktorand i samtidshistoria vid Södertörns högskola.

Ytterligare en organisation som Daga engagerade sig i var Inner Wheel som är en organisation för kvinnor som delar värdegrunden, Vänskap, Hjälpsamhet och Internationell förståelse. Inner Wheel bildades 1924 i England av Margarette Golding. Sveriges första Inner Wheel klubb startades 1949 i Filipstad. Organisationen beskriver sig som en hjälpande organisation. Den ska främja sann vänskap, uppmuntra till personligt engagemang och hjälpsamhet samt internationell förståelse och förmåga att tolerera andras åsikter. Organisationen hade internationella-, nationella- och lokala hjälpprojekt. Daga var president inom den lokala organisationen i två perioder.

I samlingen finns många leksaker som hör till dockskåp, tyvärr finns inte själva dockskåpet i museets samling. Dockskåp började tillverkas redan på 1600-talet i Holland till förmögna vuxna som använde dem för att visa olika heminredningsideal och sätt att möblera. Vid 1800-talets slut började dockskåp tillverkas för barn. Flickorna fick dockskåpen för att skolas in i den kommande uppgiften som husmödrar. Denna typ av leksaker är kända för att spegla tiden som de är tillverkade i. Vid sekelskiftet 1900 blev det vanligt med elektronik i dockskåpen, medan det var först runt 1910-talet som elektrisk belysning blev vanlig i hemmen. Taklampan var det första som var elektriskt i ett hem men inte förrän vid 1930-1940-talen började det bli vanligt med mer än en lampa i varje rum, som en golvlampa att ställa vid en fåtölj eller en extra kökslampa eller skrivbordslampa.

I samlingen finns en telefon som liknar Ericssons bakelittelefon. Den var en svensk standardtelefon och tillverkades mellan 1931 och 1962. Under 1930-1940 talen blev radion den viktigaste apparaten både i hem och i dockskåp.

Under 1930-talet slår kylskåpet igenom. I London 1891 visas de första elektriska spisarna. I Sverige kom Helios, Therma, och Volta 1920. Husmodersrörelsen engagerade sig för spridningen av eltekniken i hemmen, för att underlätta arbetet i köket. Under 1930-talet utvecklades elspisar med effektivare ugnar. Det var elspistillverkarna som var först med att göra spisar med vitlackerade ytor, innan dess var spisarna mörka.

Det finns inga krigsleksaker i samlingen vilket kan bero på att det under en tid i samtliga nordiska länder infördes förbud mot försäljning av 1900-talets krigsleksaker. Dockor har tillverkats av många olika material: lera, ben, läder, tyg, halm, garn, gips, porslin, celluloid och plast. I mitten av 1800-talet började man tillverka dockhuvuden av porslin. Kroppen sydde man själv och fyllde med sågspån. Celluloiden kom i början av 1900-talet, den var billigare än porslin. Celluloiddockorna var lätta att bada. Materialet fanns kvar till 1940 då plastleksakerna kom till norden.

Kulspel har människor ägnat sig åt i årtusende. De vanligaste spelsätten i Sverige är pyramid, grop och långkrock. I början av 1900-talet startade nalletillverkningen ungefär samtidigt i Tyskland och USA.

Vill du se mer så kan du kopiera följande länk https://digitaltmuseum.se/021099671675/daga-bengtssons-samlingfinns så kommer du till en mapp på Digitalt museum som heter Daga Bengtssons samling där fler föremål visas.