Övre bild: Illustrerad av Anders Beckman, Esselte,1945.
Övre bild: Illustrerad av Anders Beckman, Esselte,1945.

Posthistorisk affischsamling hos Postmuseum

Postmuseums historiska affischer är en stor kulturell tillgång till både Postverkets historia, men också Sveriges historia kring kommunikation och reklam så väl som olika samhällshändelser. Nu under 2023 håller Postmuseum i Gamla stan på att digitalisera sin samling på cirka 1800 posthistoriska affischer för att tillgängliggöra den för allmänheten. Redan nu finns flera hundra olika affischer tillgängliga. Postmuseums affischsamling har ett stort åldersspann som sträcker sig från år 1930 till 2009 samt har en stor variation av olika illustratörer, reklamtecknare formgivare och annonsbyråer. Oftast satt dessa affischer uppe på postkontor runt om i Sverige och berättade om exempelvis Postverkets olika tjänster och riktade sig främst åt privatpersoner. Affischerna har förvärvats spontant genom exempelvis donationer och därav förekommer ojämn spridning i antal under åren.

Urvalet som har gjort av affischer i denna artikel är från åren 1930 till 1960 och fungerar bland annat som en historisk källa till en tid som präglas av både krig och turbulens, men också utveckling och nya tekniska innovationer, exempelvis internet. Mycket av detta speglas i bland annat affischernas val av motiv men även deras utformning och stil.

Ni kanske minns några av affischerna?

1930-tal - Funktionalism

Under 1930-talet rådde det lågkonjunktur i Sverige och utomlands, arbetslösheten var hög och marknaden var skakig. Ett återkommande tema hos Postmuseums affischer från 30-talet är att de förespråkar att privatpersoner ska tänka på att planera sin ekonomi med hjälp av till exempel en budget. Mer allmänt sett skulle reklamen i Sverige vara väl planerad och följa konjunkturen och distribution.

Stilmässigt rådde det en större mångfald hos reklamen än tidigare årtionde samt fler affischtecknare och annonsbyråer. Stilen funktionalism, eller i ordamun “funkis” var bland annat populär under 30-talet. Några exempel på illustratörer som förekommer på affischerna från detta årtionde är till exempel Hjalmar Thoresson (1893-1943). Thoresson blev redan från tidig ålder anställd på ett tryckeri genom sin mors initiativ år 1920. Han utbildade sig därefter till litograf och arbetade bland annat för tryckerierna Wezäta och Esselte. År 1933 öppnade han en egen ateljé där han frilansade som reklamtecknare med bland annat Postverket som uppdragsgivare. I Thoressons affischer åt Postverket använder han ett formspråk med starka färger med tydliga konturer. Det går också att skymta några nationalistiska motiv i hans affischer exempelvis affischen med Gustav Vasa.

Hjalmar Thoresson, Esselte AB, Stockholm.
Hj. Thoresson, Esselte Aktiebolag, Stockholm 1938.

1940-talet - Postsparbanken och planering av försändelser

Okänd, Postverkets tryckeri, 1948.

År 1939 bröt andra världskriget ut och sträcker sig till 1945 och präglar världen, men även reklamen. Detta årtionde var även då samhällsreklam gjorde entré i Sverige. Det vill säga att reklamen användes i samhällets tjänst för att upplysa och informera. Några följder reklamen led på grund av världskrigen var bland annat att det producerades mindre mängd reklam eftersom prioritet låg på annat. Samt att det rådde en pappersransonering år 1947 vilket innebar att storleken på annonser i exempelvis tidningen var mindre och även att vissa färger i reklam uteblev på grund av brist på linolja.

Motiv och form

Postsparbanken startade år 1884 i syfte bland annat för underlätta för allmänheten att spara. Detta var även ett genomgående budskap och tema för Postvaerkets affischer från 40-talet, då Postsparbankens uppmuntrande att spara pengar på olika sätt. Exempelvis kan på ett flertal affischer Postsparbankens motbok synas. En motbok användes för att anteckna insättningar och uttag hos banken för inköp eller liknande. Den var som en sorts värdehandling.

Ett annat ofta förekommande motiv på affisherna är en kampanj av bland annat reklamtecknaren Martin Gavler (1915-1986) som under några decennier arbetade bland annat med Postverkets affischer. Kampanjens budskap var att få privatpersoner att planera sina besök till postkontoren och skapa goda vanor på grund av en större arbetsmängd efter krig och mindre personal.

Några andra konstnärer som illustrerat affischerna i postmuseets samling under dessa tio år, är bland annat Anders Beckman och Per Hedlund. Med tryckerier såsom Esselte, Åhlen & Åkerlund, Statens reproduktionsanstalt och reklambyrån Anders Beckman reklamateljé som var verksamma ihop med Postverket.

Gällande stilen och form för 40-talets affischer skiljer de sig en aning från tidigare årtionde, då exempelvis fotografiet användes oftare som ett inslag. Det förekom även mindre mängd text och enklare former på affischerna men fortfarande med starka färger.

Anders Beckman Reklamateljé, Borås Kliché & litografiska AB.
Martin Gavler, Postverkets tryckeri, Stockholm, 1949.
Martin Gavler, Postverkets tryckeri, 1948.
Per Hedlund, Postverkets tryckeri, Stockholm, 1944.
Okänd, Postverkets tryckeri, Stockholm 1943.

1950 - Reklamens storhetstid?

Efter andra världskrigets slut år 1945 upplevde Sverige, till skillnad från tidigare, en längre period av välstånd. Denna tid kommer ur ett ekonomiskt perspektiv bland annat att kallas för “de goda åren” och ett ljust kapitel för Sverige.

Reklamhistoriskt sett hade marknadsföringen en mer intensiv period då reklam nu blev en större del av konsumentens vardag samt att kundundersökningar användes för att förstå konsumentens vilja. Detta var även tiden då mycket slogans användes och de texter som syntes i reklamen förespråkar tydlighet. För reklamens del anses detta årtionde vara en del av en storhetstid.

Sparande med hjälp av postsparbanken är likt det föregående årtionde det dominerande ämnet för de posthistoriska affischerna i samlingen. Reklamens form och stil för dessa affischer utgörs av enkelt formspråk med inslag av humor. Ett sådant exempel där humor används är bland annat Jan-Erik Garlands teckningar i gula toner, medan enkelheten i formen syns bäst hos till exempel Sandbergs affisch med paletten. Samtidigt tar fotografiet över mer och mer från illustrationerna.

På några av affischerna i samlingen från 50-talet går det att tyda signaturen “Yvonne”, vilket möjligtvis kan vara Yvonne Krockmar som arbetade tillsammans med bland annat Paija Smidt inom postsparbankens propagandaavdelning. Det är därför också troligt att Yvonne likt Smidt som själv också signerat affischer har fått formge eller illustrera Postens affischer. Bilden nedan visar avdelningen med Smidt och Krockmar.

Möjligtvis Yvonne Krockmar, Postverkets tryckeri, Stockholm 1959.
Rit-Ola (Jan-Erik Garland), Åhlén & Åkerlunds Offsettryckeri, Stockholm, 1948.
Lasse Sandberg, Postverkets tryckeri Stockholm 1957.
Erik Heffer, AB Svenska telegrambyrån/Bengtsons litografiska AB, 1954.
Roland Kempe, Postverkets tryckeri, Stockholm,1953.
Okänd, Postverkets tryckeri, 1950-tal.

1960 - Fotografiet tar överhand

Okänd, Postverkets tryckeri, Stockholm, 1969.

Detta årtionde präglas av allmänt ökat välstånd och tillväxt eftersom det fanns en stor köparkraft hos konsumenter. Folkhemmen utrustades, reklamen kom närmare konsumenten, varumärkesreklam fick större betydelse och annonserna i tidningarn är större än förrut. Även fler annonsbyråer/ reklambyråer startas upp vid denna tid och bankerna, till exempel postbanken, hade större närvaro i landet vilket ledde till att fler kunde öppna spar- och bankkonton.

År 1960 slås Postsparbanken samman med Postgiro och blir Postbanken. Postverket får även en ny organisation 1965 och en rationaliseringsprogram i åtta punkter för mekanisering och automatisering av arbetsprocesser genomförs, däribland postnummer. Postnummerreformen krävde en omläggning i sortering och transportsystemet. Samtidigt ökade postmängden. Allmänheten upprörs över att behöva adressera sina brev med postnummer vilket leder till att vissa väljer att postnummerstrejka. Postverket i sin tur väljer därmed att satsar på kampanjer som “numrera numera”. Med bland annat den dansk-svenske Poul Ströyer (1923-96) som illustratör till affischerna med humorinslag.

60-talets form och stil

Gällande 1960-talets form och stil för affischerna är 30-talets funkistext och 50-talet slogan var borta nu under 60-talet. Medan användningen av färgfotografi blir mer populärt och frekvent inom reklamaffischer och det förekommer fler dataarbetade bilder. En illustratör som återkommer i affischsamlingen under detta årtionde är bland annat Lasse Sandberg (1924-2008), han är en reklamtecknare, illustratör, och barnboksförfattare och har tillsammans med sin fru Inger Sandberg, bland annat skapat böckerna Lilla Anna, år 1964.

Postverkets reklam har tilldelats guldägget flera gånger vid detta laget. Guldägget är ett pris inom reklam för den mest kreativa reklamen eller kommiunkation i Sverige som tilldelas en gång om året.

I slutet av 60-talet kom även off-set trycktekniken. Ämnen som postdiligenserna och postbanken är även stora motivämnen för Postverkets affisher detta årtionde. Samt att planera sina försändeler och att lönspara.

Okänd, AB Svenska telegrambyrån, Stockholm/ Hälsingborgs lito.
Poul Ströyer, Postverkets tryckeri, Stockholm, 1969.
Okänd, Postverkets tryckeri, Stockholm, 1969.
Okänd, Postverkets tryckeri, Stockholm, 1966.
Sandberg, Postverkets tryckeri, Stockholm, 1964.

60-talets kampanj "Ett brev betyder så mycket"

En annan stor kampanj av Postverkets var Ett brev betyder så mycket vilket även var dess slagord. Reklamkampanjens syfte var att försöka uppmuntra fler att skicka brev till varandra och privatpersoner ställdes frågan "Varför skriver vi så sällan, när ett brev betyder så mycket?”. Kampanjen startades i april 1960 och bestod bland annat av affischer och vykort med fotografier tagna av Sten Didrik Bellander (1921-2001). Bellander var bland annat med att grunda fotografkollektivet Tio fotografer med andra ansedda fotografer och bildskapare.

Kampanj hade även en jingel, utgiven år 1964 av sångaren Thore Skogman som har fått namnet Ett brev betyder så mycket och som Postverkets använde sig av.

"Ett brev betyder så mycket

För en far och en mor

Ett brev betyder så mycket

Mycket mer än man tror"

Sammanfattningsvis blev denna kampanj en framgångsrik sådan och de kvarvarande reklamaffischerna från denna samt andra av Postverkets kampanjer är mycket omtyckta och uppskattade av bland annat personalen på Postmuseum. Hoppas du känner likadant!

Sten Didrik Bellander, Postverkets tryckeri, Stockholm, 1967.
Sten Didrik Bellander, Wezäta, 1960-tal.
Sten Didrik Bellander, Postverkets tryckeri, Stockholm, 1969.
Okänd, tillhör kampanj "Ett brev betyder så mycket", 1960-tal.

Källförteckning

London, Magnus & Holm, Sophie. Come to norden, Affischerna som tjusade turisterna. Come to norden publishing, 2022.

Lite svensk reklamhistoria, Jerry Bengtsson, Leif Eriksson och Lars Falk (red.), Sveriges arkiv för reklam och grafisk design nr.9, malmö 2002.

Halldin, Olof, Svenska affischer: affischkonst 1895-1960, Ordalaget, Bromma, 2012.

Jonsson, Egon “Ett brev betyder så mycket” i Postryttaren postmusei årsbok 1990, postens tryckeri, 1990.

Landsorganisationen i Sverige, 1920-1939, 2014-09-02, https://www.lo.se/start/om_oss/historia/1920_1939 [hämtad 2023-05-31].

Utställningstext från utställningen “reklam, ja tack!” år 2010.

Nationalencyklopedin, Postsparbanken. http://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/postsparbanken (hämtad 2023-05-24)

Order this image

Share to