Tobaksmonopolet, Södra Kungsgatan i Gävle 1956.
Tobaksmonopolet, Södra Kungsgatan i Gävle 1956. Jäderberg, Evert / Arkiv Gävleborg (Copyright)

Tobaksmonopolet gör en social insats

Tobaksmonopolet var länge en av Gävles största arbetsplatser för kvinnor. I tre grå fotoalbum hittar vi pusselbitar som berättar om unga arbeterskors liv, oftast utanför jobbet. Kvinnor som lär sig sy, går på fest eller åker på utflykt.

Påväg till Tobaksmonopolet, Södra Kungsgatan 59, Gävle. Okänd fotograf / Arkiv Gävleborg. Attribution-NonCommercial-NoDerivs (CC BY-NC-ND)
Studiehemmet Södergården 1921 - 1938. Tobaksindustriarbetareförbundet avd 3, Gävle. Arkiv Gävleborg

Fotoalbumen kommer från studiehemmet Södergården. Det inrättades 1921 av statliga Tobaksmonopolet och låg på Södra Rådhusgatan 39. Hemmet hade en föregångare vid monopolets stora fabrik i Stockholm och får ses som ett led i företagets ansträngningar att försöka vara en föredömlig arbetsgivare.

Kerstin Hesselgren, född i Hofors, hade som Sveriges första yrkesinspektris lyckats övertala monopolet att efter amerikansk modell satsa på arbetarnas välfärd genom att anställa fabrikssystrar, en titel som senare skulle bytas ut mot personalkonsulent.

Den första och kanske mest drivande blev Herta Svensson. Från Stockholm organiserade hon arbetet vid monopolets fabriker. Hon införde trivselskapande saker som blommor på borden i matsalarna och fräscha handdukar, men hon såg också till att sjuka fick hembesök och satsade på fritidsaktiviteter som kurser, fester och utflykter.

De unga kvinnorna fick bland annat lära sig att sy madrasser. Okänd fotograf / Arkiv Gävleborg. Attribution-NonCommercial-NoDerivs (CC BY-NC-ND)

Kerstin Hesselgren, född i Hofors, hade som Sveriges första yrkesinspektris lyckats övertala monopolet att efter amerikansk modell satsa på arbetarnas välfärd genom att anställa fabrikssystrar, en titel som senare skulle bytas ut mot personalkonsulent.

Den första och kanske mest drivande blev Herta Svensson. Från Stockholm organiserade hon arbetet vid monopolets fabriker. Hon införde trivselskapande saker som blommor på borden i matsalarna och fräscha handdukar, men hon såg också till att sjuka fick hembesök och satsade på fritidsaktiviteter som kurser, fester och utflykter.

Gymnastikpass under en utflykt till Överhärde. Okänd fotograf / Arkiv Gävleborg. Attribution-NonCommercial-NoDerivs (CC BY-NC-ND)
Arbetare från Tobaksmonopolet på matlagningskurs. Okänd fotograf / Arkiv Gävleborg. Attribution-NonCommercial-NoDerivs (CC BY-NC-ND)

På 1920- och 30-talen levde inte minst Gävlefabriken under hot om nedläggning. Fabriken fick något år stängas en månad på grund av överproduktion. När personal permitterades tillfälligt ordnade monopolet bland annat kurser i matlagning för de unga arbeterskorna på Brynässkolan.

Fabrikssystern och arbetsgivarens sociala ansträngningar lär från början ha mötts med viss skepsis från de anställdas sida. Skulle arbetsgivaren kontrollera dem ännu mer? Den bakomliggande tanken var att anställda som har goda förhållanden presterar bättre på jobbet. Men kanske fanns det också en önskan om kontroll från arbetsgivarens sida? Många av de anställda var unga kvinnor och det fanns en oro för att de skulle vara ”lösaktiga”.

Att döma av handlingar i arkivet från Tobaksindustriarbetarförbundet avdelning 3 och foton från Södergården övervanns snart eventuell misstro. Herta Svensson firades stort på sin 50-årsdag 1936. Bland gratulanterna fanns även kvinnor från Gävlefabriken.

Bilderna i texten är hämtade ur arkivet Tobaksindustriarbetareförbundet avd 3, ett arkiv som finns i Arkiv Gävleborg.

Share to