Kungliga Modellkammaren

Kongliga Modellkammaren var det officiella namnet på den i hela Europa berömda samling modeller som från 1757 till 1802 fanns att se i den så kallade Rikssalen och i angränsande rum i Kungahuset på Riddarholmen. Dess historia går tillbaka till det Laboratorium Mechanicum som 1697 inrättades på Kungsholmen under inseende av Christopher Polhem och som från 1701 till 1735 var knutet till hans manufakturverk i Stjärnsund.

Samlingen har flera gånger flyttats, varit utsatt för brand och förvarats i bristfälliga lokaler. 1826 disponerades samlingen av Teknologiska Institutet och från 1876 av Kungliga Tekniska Högskolan där den föll i glömska. År 1925 fick museet vården av vad som återstod och började renovera och konservera föremålen. Idag består samlingen av 424 föremål, däribland det så kallade Mekaniska Alfabetet.

Innehållet i modellsamlingen har skiftat under åren. Vi har valt att utgå från samlingen som den såg ut 1779 . Vid denna tidpunkt upprättade Jonas Norberg, som förestod modellkammaren, en förteckning som benämndes "Inventarium öfver de Machiner och Modeller, som finns vid Kongl. Modell-Kammaren i Stockholm, belägen uti gamla Kongshuset på K. Riddarholmen." I denna förteckning finns samtliga då utställda modeller beskrivna och indelade i sex avdelningar, se länken till underavdelningar. Förutom dessa avdelningar fanns också det av Christopher Polhems förfärdigade Mekaniska Alfabetet. (32 st.).

I samband med 1779 års uppställning, uteslöts flera modeller som inte befunnits vara "Mechaniske, och således blifvit til andre Publique Värk aflämnade, dels varit ansedde såsom onyttige och icke värde at här uptagas". Av de 212 modeller som, förutom Mekaniska alfabetet, fanns utställda, hade 134 nytillverkats medan 78 härrörde från tidigare uppställningar. Av de 78 tillskrevs 58 Christopher Polhem. Vilka av dessa som idag återstår i museets samling, är dock till stor del obekant.

I flera omgångar har modellkammaren senare kompletterats med långt flera modeller än de som fanns i version 1779. Under 1800-talet, då samlingen utgjorde en naturlig del av undervisningen vid Teknologiska Institutet, tillfördes en större mängd modeller som föreställer olika typer av rörelseomvandling av samma typ som de i Mekaniska Alfabetet. Dessa modeller var ofta olika former av elevarbeten vid skolan. Alla de modeller som i museets samling klassificerats som tillhörande Kungliga modellkammaren men som inte redan beskrivits tidigare, finns i underavdelningen "Övriga modeller".

Vi har citerat ur Norbergs förteckning och har i möjligaste mån försökt bevara den gamla stavningen

Polhems mekaniska alfabet

Modell ur Polhems mekaniska alfabet. Exempel på olika kammekanismer. TM1971 Foto: Gerdén, Anna

Förebilderna till de allra flesta modellerna var Polhems egna. Han lät sedan någon skicklig modellbyggare realisera idéerna. De utgjorde en väsentlig del i det "Laboratorium Mechanicum" som Polhem själv förestod ifrån 1697, först på Kungsholmen och från 1701 på Stjärnsund. Institutionen fungerade som en läroanstalt och en experimentverkstad. Redan på 1860-talet hade Olof Rudbeck drivit en liknande institution i Uppsala men blivit nekad statligt stöd för verksamheten. 1685 hade läkaren och naturvetaren Urban Hjärne fått tillstånd att inrätta ett "Laboratorium Chymicum" för att där framställa läkemedel och pröva medicinalväxter. Inspirerad av dessa verksamheter och med impulser från sina resor i Europa 1694-1696, lyckades Polhem således att få Karl XII att 1697 inrätta "Laboratorium Mechanicum".

1729 beskrev den sedermera berömda eleven till Polhem, Carl Johan Cronstedt, nyttan av en sådan samling: "Så nödigt som det är för en boksijnt, att kunna prompt hafwa i minnet alla ord som fordras till en menings och skrifts komponerande, äfwen så nödigt är det för en Mechanicus att hafwa alla simpla rörelser bekant och prompt i minnet…"

Cronstedt har i en skissbok 1729 avbildat 103 "bokstäver", varav 38 beskrivs mer ingående.

1779, när alfabetet ingick som en del av "Kongliga modellkammaren" skrev föreståndaren Jonas Norberg följande: "alla bekanta enkla rörelser til et antal af 80 stycken, unga Mechanicis til en märklig hjelpreda, då de äro rådvilla om den kraften eller rörelsen, som lämpligast kan appliceras til deras Mechaniska Inventioner."

I museets samling återstår 32 modeller av de 80 "bokstäver" som utställdes 1779. Flera av dem har nu avbildats i 3D.

Museets urval

Modeller till lantbruket

Modell av sädesrensningsmaskin av Jonas Norberg, ingår i dennes förteckning över samlingen från 1779. TM1868 Foto: Gerdén, Anna

Första avdelningen bestod av modeller till lantbruket och i sin tur var denna avdelning uppdelad i 10 grupper. I avdelningen fanns 1779 43 modeller men idag finns bara 10 av dessa kvar. De 10 grupperna var:

  1. "Åker-Redskaper" (8/0)
  2. "Byggnader til den otröskade sädens bevarande i våtar"(6/1)
  3. "Trösk Machiner" (5/1)
  4. "Machiner till Sädeskastning och sortering" (3/2)
  5. "Modell til stenars uppbrytande och bortförande från åker och äng" (2/1)
  6. "Spanmåls Magaziner" (2/0)
  7. "Hackelse Machiner" (4/1)
  8. "Mält- och Torckhus, tilsammans bygde" (3/1)
  9. "Torkhus til hvarjehanda Säds torkning" (4/0)
  10. "Wäderqwarnar" 6/3)
Siffrorna inom parentes avser ursprungligt antal/nuvarande antal.

Museets urval

Eldstäders inrättning till vedbesparing

Modell av köksspis med sluten eld, jämte Stek- och Bak-Ugn. TM1405 Foto: Gerdén, Anna

Andra avdelningen bestod av 29 modeller varav 20 finns bevarade i samlingen. De föremål som saknas är en modell på spis med bakugn, 5 modeller på olika typer av kakelugnar, en modell till en anläggning "Färgpannor" (?) och en ugn för att värma järnplåtar som skulle användas vid pressning av kläder och tyg.

Flera av kakelugnsmodellerna är gjorda efter ritningar av Carl Johan Cronstedt som dött två år tidigare. Cronstedt var den man som uppfann den svenska kakelugnen. Cronstedt skrev:

"Alla föregående Inventioner af eldstäder, ehuru väl i et och annat skiljaktige, äro likväl grundade på enahanda principe, som är, at medelst elds och röks ledande flera omvägar, profitera af all möjlig värma, innan den samma slipper ut i fria luften.

Allmänheten är nu mera så öfvertygad om nyttan deraf, att de förra bottn-kakelugnarne mäst öfver alt äro aflagde. Mindre förmögne Husägare, hälst på landet där kakel och Kakelugnsmakare icke altid äro at tilgå, kunna genom handslöge [händige] Murare låta upsätta deras rör - kakelugnar af mur - tegel, hvilka blifva rätt snygga, då de muras aktsamt med nätta fogar, slipas släta med tegelsten doppad i vatten, hvitlimas, linieras i rutor som kakel, och målas med blommor eller andra tjenliga zirater."

Museets urval:

Inrättningar vid gruvor samt andra verk som drivs med vatten

Modell på uppfordringsverk, inrättat vid Falu gruva och Konung Carl XII:s schakt, före 1779. TM17525 Foto: Gerdén, Anna

I den Tredje avdelningen finns hälften av det ursprungliga antalet modeller kvar från utställningen 1779. De delades in i tre grupper.

  1. "Upfodrings-Verk" (19/6)
  2. "Åtskillige andra til Bergshandteringen hörande Machiner" (11/5)
  3. "Åtskillige andra Wärk, som drifwas med watten" (9/4)
Siffrorna inom parentes avser ursprungligt antal/nuvarande antal.

Museets urval

Maskiner till fabriker och hantverk

Kantiljrock för att spinna kantiljtråd, före 1779. TM1899 Foto: Cronestrand, Nisse

Fjärde avdelningen var uppdelade i fabriksmaskiner och maskiner till "hvarjehanda handtvärck". 10 av de ursprungligen 24 fabriksmaskins-modeller från 1779 års utställning är kvar medan 6 modeller till "hvarjehanda handtvärck" återstår av de ursprungliga 10.

Museets urval

Slussar, broar, dammar och andra vattenbyggnader

Modell för mudderflotte av Jonas Norberg, smal nog att flyta mellan pålningarna i Norrström. TM1723 Foto: Cronestrand, Nisse

Femte avdelningen var uppdelade i grupperna:

  1. "Slussar, och til deras bygnad hörande Machiner" (5/4)
  2. "Broar" (4/2)
  3. "Håll-Dammar"(2/1)
  4. "Påhl-Kranar och Häftyg til pålars updragande" (5/1)
  5. "Åtskillige andra Vatnbygnader" (19/10)
Siffrorna inom parentes avser ursprungligt antal/nuvarande antal.

Museets urval

Åtskilliga byggnader och till dem hörande bekvämligheter

Modell av mjölkvarnshjul kombinerat med mangel, före 1779. TM2014 Foto: Tekniska museet

I sjätte avdelningen finns bara ca 20 procent av de ursprungliga modellerna kvar i samlingen. Avdelningen delades in delades in i:

  1. "Kyrktorn, Fyrbåkar, m.m." (11/0)
  2. "Experiment Machiner i Physiquen" (4/0)
  3. "Åtskillige Uthushållningen hörande Redskap, Machiner och Inventioner" 19/5)
  4. "Husgeråd" (8/4)
Siffrorna inom parentes avser ursprungligt antal/nuvarande antal.  Bland de modeller som saknas fanns bl.a. en "Modell på ordinarie Säng med den förbätring, at ingen vägg ohyra kan komma däruti, så framt det icke sker med andra besmittade sängkläder".

Museets urval

Senare modeller

I denna avdelning finns de modeller med som inte var utställda 1779. Det finns de som var med i tidigare versioner av Kongliga Modellkammaren men de allra flesta har tillkommit efter 1779. Många har tillverkats vid Teknologiska Institutet, sedermera Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Traditionen att förstå och åskådliggöra mekaniken genom att tillverka modeller pågick länge.

I denna avdelning finns långt fler modeller än de som vi valt ut.

Share to