Minnestavlorna - ett detektivarbete

När Marinmuseum skulle göra en ny utställning om det svenska sjöförsvarets historia så dök bilden nedan upp. Bilden föreställer en monumentliknande pjäs med två dukar där drabbningar som svenska flottan varit med om genom historien radas upp. Nu startar ett detektivarbete för att ta reda på vad det här egentligen är för något.

Bild av minnestavlorna. Ursprung oklart. PD

En okommenterad bild

Fotografiet ovan blir startpunkten för ett klassiskt musealt detektivarbete. Vad är det här för tavlor, var är bilden tagen, i vilket sammanhang kom de till och var finns de idag? Låt oss sammanfatta vad vi ser på bilden. Det är två dukar med text över 45 sjöslag, kronologiskt ordande med plats och datum. Dukarna är inramade först i en marmorerad del och sedan ytterligare en ram rikt ornamenterad i gustaviansk stil. Mellan tavlorna finns en träskulptur med en mansfigur med hjälm och från den hänger flaggor. Pjäsen är placerad i ett rum med högt i tak mellan två fönster och stuckaturlist syns längs taket. På vardera flanken syns två fartygsmodeller av rejäl storlek.

Längst ner på bilden finns en anteckning i skrivstil, inverterad: "Marinutställningen".

Dukarna

Flera personer på museet blir indragna i arbetet med att leta och snart hittas dukarna i Sjöhistoriska museets samlingar, utan bilder och med korta beskrivningar vardera:

Minnestavla i vit marmorerad träram. I gul skrift 23 stycken sjöslag. Överstycket till ramen har inskriptionen "Svenska Flottan har drabbat samman med rikets fiender". Ram saknas.

Dukarna finns i magasin, de är cirka tre meter höga och vi ser att det finns en äldre etikett med märkning. Grupp J no 1 och no 2. Kanske kan detta leda oss vidare?

En av dukarna som hittas i Sjöhistoriska museets magasin. Statens maritima och transporthistoriska museer. CC-BY-SA

Galjonsfiguren

Träskulpturen i mitten kan snabbt identifieras till den galjonsfigur som tillhört den kungliga jakten Esplendian. Skeppet ritas av Fredrik Henrik af Chapman för att vara kunglig jakt till hertig Karl och deltar bland annat i slaget vid Hogland i Finska viken 1788.

Galjonsbild föreställande romersk krigare som suttit på skeppet "Esplendian". Statens maritima och transporthistoriska museer. CC-BY-SA
Detaljbild Statens maritima och transporthistoriska museer. CC-BY-SA
Tavla med motiv av den kungliga jakten Esplendian. Konstnär Johan Christian Berger. Sjöhistoriska museets samlingar/SMTM. PD

Ramverket

Dukarna och galjonsfiguren hittad men var finns ramen? Vid en närmre titt så påminner det ornamenterade ramverket mycket om ett välkänt föremål, nämligen sänggavlarna från Gustav III:s säng ombord Amphion. Efter lite pusslande med delarna så kan vi bekräfta att det stämmer.

En av sänggavlarna från Amphion. Johan Jonson, Statens maritima och transporthistoriska museer. CC-BY-SA
Sänggavel från Amphion. Statens maritima och transporthistoriska museer. CC-BY-SA
Sänggavel från Amphion. Statens maritima och transporthistoriska museer. CC-BY-SA

Flaggorna

Den svartvita bilden ger oss tyvärr inte mycket ledtråd att kunna identifiera vilka flaggor som är placerade på pjäsen. I Statens Trofésamlingar finns flertalet flaggor erövrade som troféer vid slaget vid Svensksund exempelvis, det är inte omöjligt att det är dessa vi ser. De skulle tematiskt passa bra in tillsammans med ramverket och galjonsfiguren.

Men var kommer pjäsen ifrån? Vi behöver gå tillbaka till Sjöhistoriska museets födelse för att spåra historien.

Sjökrigshistoriska samlingarna

Sjöhistoriska museet i Stockholm invigs 1938 och det nya museet är en sammanslagning av det Sjöfartsmuseum som fanns i Stockholm och det Marinmuseum med de "Sjökrigshistoriska samlingarna", som även det låg i huvudstaden. De sjökrigshistoriska samlingarna består av föremål som sparats vid Stockholm och Karlskrona örlogsvarv eller i Flottans ämbetsverks lokaler. Många föremål kommer från modellkamrarna i Karlskrona och flyttas till Stockholm i samband med Allmänna konst- och industriutställningen 1897. I samband med utställningen så väcks idéer om att starta en mer permanent marinutställning och flertalet föremål stannar därför kvar i Stockholm.

Från 1907 finns en förteckning över föremål som kan komma i fråga att införlivas i ett blivande Marinmuseum och i "Grupp J" Taflor, avbildningar, byster mm hittar vi tavlorna. "Minnestafla öfver sjöslag med rikets fiender" och i tabellen "Inkommit från" står det "Exercisskolan, Stockholm".

Ur liggare för Sjökrigshistoriska samlingarna 1907. Statens maritima och transporthistoriska museer. CC-BY-SA

Kan det vara så att tavlorna har sitt ursprung i Stockholmsutställningen 1897? Den nationalromantiska tidsandan under denna period skulle mycket väl kunna ge upphov till en sådan monumentliknade pjäs.

Stockholmsutställningen 1897

Under knappt fem månader 1897 äger Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm rum. Kung Oscar II:s 25-års jubileum på tronen firas med en stor nationalromantisk uppvisning av svensk kultur, historia och inte minst teknologiska framgångar. Flera spektakulära byggnader uppförs för ändamålet. Svenska flottan finns i "Flottans paviljong" och där visas fartygsmodeller, oljemålningar, galjonsbilder, marina uniformer och diverse artilleriobjekt.

Ingången till Flottans paviljong. John Hertzberg, Tekniska museets samlingar. PD
Utställningen av fartygsmodeller. Okänd fotograf, Tekniska museets samlingar. PD

Tyvärr är inte bildmaterialet från denna utställning så omfattande men det finns en utställningskatalog där föremålen finns identifierade (Katalog öfver flottans utställning jämte plankarta och ett bihang med uppgifter om Sveriges sjökrigsmateriel). Här finns dock inte några minnestavlor omnämnda. I plankartan över utställningen kan vi se hur man vid ingången möts av en fonddekoration rakt fram och vid sidorna löper långa rader med fartygsmodeller. I mitten av salen finns två delar motstående varandra, till vänster "Flottans strider" och till höger "Uppgifter om flottan". Detta ser intressant ut. I tidskriften Årets minnen 1897 beskrivs utställningen och där kan vi genom en bild och i texten identifiera att delen "Uppgifter om flottan" består av Amphions akterspegel. I fönsterfälten sitter förteckningar över fartyg och andra statistiska uppgifter.

Plankarta över utställningen i Flottans paviljong. Ur: Katalog öfver flottans utställning jämte plankarta och ett bihang med uppgifter om Sveriges sjökrigsmateriel, 1897.
Amphions akterspegel idag på Sjöhistoriska museet. Maria Ljunggren, Statens maritima och transporthistoriska museer. CC-BY-SA
Kungliga skonerten Amphion som logementsfartyg under slutet av 1800-talet. Okänd fotograf, Marinmuseums arkiv/SMTM. PD

Vi går vidare och undersöker det bildmaterial och tryck som finns kring utställningen och vi hittar en bild som visar de dockor med uniformer som finns med i utställningen. Bakom dockorna syns något som ser bekant ut. Det ser inte ut som pjäsen vi har utgått ifrån men visst är dukarna väldigt lika. Det är uppräkning av sjöslag med årtal nertecknade på samma sätt, ljus text mot en mörkare bakgrund. Vid jämförelse med andra bilder och genom att se på de galjonsfigurer som finns bevarade kan vi identifiera att dukarna här inte pryds av Esplendians galjonsfigur utan av moder Svea, linjeskeppet Fäderneslandets galjonsfigur.

Bild från utställningen. I bakgrunden syns dukar med text som liknar minnestavlorna. Ur tidskriften "Årets minnen 1897".
Galjonsfigur föreställande Moder Svea som har suttit på linjeskeppet "Fäderneslandet". Oliver Lindkvist, Statens maritima och transporthistoriska museer. CC-BY-SA

Marinutställningen på Arvsfurstens palats

Under Stockholmsutställningen startas en opinion för att föremålen i Flottans paviljong ska få en mer permanent plats i huvudstaden. Två av de mest engagerade personerna i frågan är örlogsofficerarna och marinmålarna Jacob Hägg och Herman af Sillén. Följden blir att föremålen som nu kallas de "Sjökrigshistoriska samlingarna" samlas i Arvfurstens palats och en marinutställning öppnas för allmänheten 1907. Utställningen finns i en större sal på första våningen och i tre mindre rum på en övre våning. Kan det vara så att bilden är från Arvsfurstens palats? Och att tavlorna förvarats i Exercishuset på Skeppsholmen i väntan på detta?

Fartygsmodeller i marinutställningen i Arvfurstens palats. Fotograf okänd, Stadsmuseet i Stockholm, C2296. PD
Arvsfurstens palats omkring 1898-1902. Anton Blomberg, Stockholms stadsmuseum, C3429. CC-BY

Tittar vi på lokalen där Marinutställningen inryms så stämmer det ganska bra med tanke på takhöjd och utseendet på fönsterna. I en artikel i Idun 1907 beskrivs utställningen och där hittar vi det tydliga beviset:

I den stora salen möts ens blickar först af en anslående dekoration, en tafla på hvilken under orden: "Svenska flottan drabbade samman med rikets fiender" stå inristade namnen på våra betydande sjöslag - en lång lista, slutande 1808.

På en av bilderna i artikeln syns också fartygsmodeller i rader i ett rum med samma takstuckatur som på bilden av minnestavlan. Här har alltså minnestavlorna fått en ny inramning, troligen delvis beroende på att rummets takhöjd inte tillåtit Fäderneslandets galjonsbild.

Vad hände sen?

Marinutställningen finns kvar i Arvsfurstens palats fram till 1908-1909 och vad som händer med minnestavlorna sedan är en gåta. Det ordnas provisoriska lokaler till föremålen och 1927 invigs Marinmuseum i gamla Skogsinstitutets byggnad på Djurgården och sedan Sjöhistoriska museet 1938. Vi vet inte om minnestavlorna varit utställda efter 1909 eller bara varit magasinerade. Här finns det mer detektivarbete kvar att göra.

Sjödrabbningarna

En intressant detalj dök upp i ett ganska sent skede i undersökningarna. Nämligen att det på dukarna i magasin finns 46 sjöslag angivna och på bilden bara 45. Ett ganska betydande slag, slaget vid Öland 1789, finns inte med på tavlorna på bilden. Nu börjar vi vackla igen, kan det ha funnits två olika uppsättningar? Är det inte samma tavlor? När vi undersöker detta närmre upptäcker vi en viss färgskillnad i texten om sjöslagen som står över "Öland" mot texten "Öland" och neråt. Kan det vara så att texten skrivits om någon gång efter utställningen i Arvsfurstens palats eftersom det saknas ett viktigt sjöslag? Detta tyder i så fall på att tavlorna faktiskt varit utställda fler gånger.

Notera viss färgskillnad och stilskillnad i texten mellan Hogland och Öland. Statens maritima och transporthistoriska museer. CC-BY-SA

Historiebruk

Fotograf: Mikael Dunker, Statens maritima och transporthistoriska museer. CC-BY-SA

Museet väljer att återskapa den variant av minnestavlan som fanns i Arvsfurstens palats. Galjonsfigur, dukar och sängben sammanförs mer än hundra år senare och är nu en del av utställningen: Svenskt sjöförsvar under 500 år.

I utställningen problematiseras den monumentala framställningen genom att citat från personer som upplevt sjöstriderna projiceras på dukarna, i många fall ganska starka och gripande skildringar av krigets verkliga ansikte. På detta sätt vill vi sätta den heroiska framställningen av flottans strider emot en mer fruktansvärd verklighet. Minnestavlorna kom till i en tid av nationalistisk historiesyn. I en artikel i tidskriften Idun 1907 om Marinutställningen i Arvsfurstens palats skriver skribenten:

Dessa minnen, har man resonerat, symbolisera ju en lång och stolt och händelserik epok i vår historia, och genom att göra dem tillgängliga för allmänheten bör man hjälpa till att, främst hos nationens ungdom, mana fram den känsla av samhörighet med och ansvar inför gångna släkten, som är grunden för all verklig fosterlandskänsla.

Skribenten citerar även Herman af Sillén som menar att utställningen visar minnen som: "göra att man går och blir storsvensk därinne". Minnestavlorna är på detta sätt en utmärkt utgångspunkt för museet att prata om historiebruk, hur synen på historien är präglad av sin samtid.

Litteratur och vidare läsning

"Från Bornholm till Svensksund", ur: Idun 1907 nr 23 6 juni.

Katalog öfver flottans utställning jämte plankarta och ett bihang med uppgifter om Sveriges sjökrigsmateriel, 1897. Stockholm: Norstedt.

"Marinmuseum o Stockholm inviges", ur: Hvar 8 dag Illustrerat magasin, No 35 29 maj 1927.

Wrangel, Herman 1898: Svenska flottans bok - en populär framställning. Stockholm: Jos Seligmanns förlag.

Årets minnen nr 1 1897, J. P. Velander.

Text och bakgrund: Lina Mårtensson, Per-Erik Stenborg.

Add a comment or suggest edits

Leave a comment or send an inquiry

Share to