Digitala modeller

Projektet finansierades av Riksbankens Jubileumsfond och Kungliga Vitterhetsakademien och var en del av satsningen ”Samlingarna och forskningen”.

Den här artikeln kommer främst att utgå från ett museiperspektiv med fokus på de digitaliseringsprocesser och museiaktiviteter som projektet arbetade med.

Projektet inriktade sig till stor del på den digitala teknikens möjligheter, snarare än ny kunskap om teknik och industrihistoria. Syftet med projektet var att från olika kulturarvsperspektiv undersöka digitaliseringen som sådan, och hur den kan fungera som bro mellan forskning, minnesinstitution och (musei)besökare. De materialkategorier ur Tekniska museets samlingar som valdes ut för att digitaliseras och beforskas är alla relaterade till industrialismens olika faser och berättelser.

Projektet rörde sig inom fältet digital humaniora. Som forskningspraktik innefattar digital humaniora ofta utveckling av nya digitala metoder, vilka förutsätter ett tvärvetenskapligt samarbete. För Tekniska museets del låg tyngdpunkten på ett praktiskt utforskande av själva digitaliseringsprocesserna.

Digitalisering av samlingar möjliggör spridning av vårt kulturarv, ökat användande, och inte minst medskapande. Tre materialkategorier ur Tekniska museets samlingar valdes ut för digitalisering inom ramarna för projektet: (A) delar av företagsledaren och industrihistorikern Carl Sahlins bergshistoriska samling (B) samtliga årgångar av Tekniska museets årsbok Daedalus samt (C) 30 modeller ur Christopher Polhems så kallade mekaniska alfabet. Eftersom de tre materialkategorierna är av skilda slag, utfördes digitaliseringen på olika sätt.

Samlingen består av nära 1 800 arkivkartonger fyllda till brädden med dokument, fotografier, ritningar, kartor och föremål. Materialet rör Sveriges gruvor och bruk. Sahlin var en mycket engagerad samlare som ägnade nära 50 år åt insamling. Sahlin var även delaktig i grundandet av Tekniska museet och skänkte sin samling till museet år 1933. Det digitaliserade materialet ur Sahlins samling består av sammanlagt 126 arkivkartonger, motsvarande omkring 46 000 objekt. Materialet skannades på tidigare Riksarkivets Mediakonverteringscentrum (MKC) i Fränsta, undantaget skört material som fotograferades på plats i museets lokaler.

Digitaliseringen av Sahlins samling innebar att materialet gjordes sökbart genom indexering, katalogisering och inmatning av metadata i databassystemet Primus. Samtliga poster finns nu tillgängliga på DigitaltMuseum. Med hjälp av digital teknik har projektet försökt hitta nya sökingångar till Sahlins samling för att nyansera och problematisera bilden av den svenska industrialismen.

Det visade sig dock vara svårt att få fram den här typen av information. Delvis berodde det på att platsen för publicering egentligen inte är anpassad för arkivmaterial. Eftersom samlingen är av så pass skiftande slag, var OCR-tolkning inte möjligt i detta fall. Det kan tilläggas att Sahlins samling även publicerades på plattformen Internet Archive.

Vidare fotograferades den vetenskapliga tidskriften Daedalus Hyperboreus (1716–1717) vid slutet av 2017 på Tekniska museet för digitalt tillgängliggörande. Tidskriften kan ses som en förteckning över mekaniska och matematiska uppfinningar och upptäckter med mycket fokus på Christopher Polhems idéer. Tidskriften var relevant att digitalisera som komplement till både Polhems modeller och årsbokserien. Tidskriften var en inspirationskälla då årsboken Daedalus fick sitt namn.

Syftet med att avbilda det mekaniska alfabetet var just att testa olika sorters tredimensionella digitaliseringspraktiker för objekt. Under 2016 samarbetade projektet exempelvis med animatören Rolf Lindberg. Han utgick från vanliga fotografier av Polhems modeller som han använde för att skapa digitala modeller från grunden. Rolf Lindberg har senare startat en webbsida för sina animationer.

Under hösten 2016 genomgick fem av modellerna skiktröntgen (eller CT-skanning) på Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) vid Linköpings universitetssjukhus. Detta skedde i samarbete med visualiseringsföretaget Interspectral. Projektet tilldrog sig stort intresse och dokumenterades av både Linköpings universitet och amerikanska History Channel.

Syftet med att CT-skanna modellerna var möjligheten att på så vis digitalt separera alla rörliga delar. Det blev då möjligt att placera modellerna i en VR-miljö för interaktion, och att därigenom visualisera deras rörelsemoment. CT- skanningen gjorde det även möjligt att urskilja olika typer av material inuti trämodellerna som exempelvis spikar, stift eller skruvar som inte syns på utsidan.

Ytterligare en metod som användes för att 3D-avbilda modellerna var så kallad fotogrammetri. Det innebär att ett objekt fotograferas från alla håll och kanter varefter materialet bearbetas i olika typer av programvaror såsom Agisoft eller Reality Capture.

För att skapa 3D-modeller samarbetade projektet med två praktikanter från yrkesutbildningen för 3D-tekniker vid Xenter. Skanningen utfördes publikt i museets utställningslokaler vilket tilldrog sig ett stort intresse från besökare.

Modellen av Polhems sluss tillhörde, liksom det mekaniska alfabetet, den Kungliga modellkammaren och visades tidigare i en utställning om Slussen på Tekniska museet. Modellen byggdes 1766 av Jonas Norberg som arbetade tillsammans med Christopher Polhem. Norberg var därför väl insatt i byggnationen av den verkliga slussen. Eftersom det inte fanns några ritningar av Polhems konstruktion, var modellen tänkt att fungera som ett alternativ. Vid exempelvis reparationer behövdes en bild av hela slussen, även de delar som låg under vatten.

Modellen av slussen är betydligt mer komplex än det mekaniska alfabetet, vilket gjorde arbetet med 3D-avbildningen mer tidskrävande. Även denna gång samarbetade projektet med praktikanter från Xenter. Tester gjordes därtill för att placera den digitala modellen i en VR-miljö. Samtliga 3D-modeller som har skapats inom ramarna för Digitala modeller har publicerats på plattformen Sketchfab.

Vid början av 2019 invigdes en utställning på museet som berättar om projektets arbete. Syftet med utställningen var att ge besökare en inblick i vad som pågår bakom kulisserna på museet. Tekniska museets främsta målgrupp är barn och ungdomar, vilket gjorde att utställningen behövde anpassas för yngre.

Det digitala materialet har kunnat användas i utställningen med hjälp av olika applikationer för att på så sätt kunna visas vid interaktiva stationer för besökare.

Ett exempel på hur projektets arbete gjordes mer lättförståeligt i utställningen är en film som spelades in i museets arkiv där ett barn intervjuar museipersonal om samlingarna och om projektets arbete.

Tillsammans med formgivare, skapades ett rum som ger besökare en känsla av att befinna sig i ett arkiv. Väggarna är tapetserade med bilder på material ur Carl Sahlins bergshistoriska samling, och arkivkartonger med grön rygg. Ytterligare exempel på en interaktiv station i utställningen är en applikation där både sökprocessen och resultatet visualiseras mycket förenklat. Vid den här stationen går det att välja mellan ett antal ord såsom ångbåt, rymdteknik, järnväg eller hushållsmaskiner. När ett val har gjorts, visas resultatet på en större skärm.

Vidare ställdes en av Christopher Polhems modeller i trä ut tillsammans med en 3D-printad kopia för att möjliggöra en jämförelse mellan original och kopia. Christopher Polhems tanke med det mekaniska alfabetet var just att studenter skulle kunna lära genom att göra. Med hjälp av tekniken skapas möjligheter för museets besökare att själva undersöka samlingarna på nya sätt. Utställningen innehåller även en VR-upplevelse, som ska efterlikna den så kallade Kungliga modellkammaren. I VR kan besökare veva på handtagen och få modellerna att röra på sig. På så vis kan vi komma närmre en digital kopia med liknande funktion som originalmodellerna.

Med utställningen om projektet, hoppas museet väcka nyfikenhet hos både barn och vuxna, att fortsätta att utforska museets samlingar och intressera sig för vilka möjligheter som tekniken skapar för forskningen.

Antologin Digitala modeller. Teknikhistoria och digitaliseringens specificitet, gavs ut i samband med att utställningen öppnade. Projektgruppen skrev boken tillsammans, både medarbetare från museet och projektets forskare. I boken berättas mer om samlingarna och digitaliseringsprocesserna, forskningen, utmaningar och om lärdomar vi fått genom åren. Antologin finns tillgänglig i både analogt format på Tekniska museet och i sin helhet på www.mediehistorisktarkiv.se

Sammanfattningsvis kan sägas att Digitala modeller har varit ett mycket givande projekt som har fått ringar på vattnet. Exempelvis har en arbetsgrupp startats upp på Tekniska museet med namnet Digital transformation, som är en sorts spinoff av projektet. Gruppen arbetar med att inventera behov på museet inom digitaliseringsområdet, samordna pågående digitaliseringsprojekt, skapa strukturer och vägledningar för att förbättra förutsättningarna och effektiviteten för framtida digitaliseringsprojekt.

Projektets medarbetare har lärt sig mycket om samarbetet som sådant. Många gånger har arbetet inneburit utmaningar, men projektet har också givit en fantastisk möjlighet till utbyten och kompetensuppbyggnad för alla parter.

Animatören Rolf Lindberg har tagit fram en animation av Polhems sluss. Underlaget till 3D-modellen är hämtat dels från den modell som tidigare visades på Tekniska Museet, dels från den oljemålning som Anders Holm målade 1780.