Dixie: motorbåt i miniatyr

Sjöhistoriska har ett antal pärlor i sin båtsamling. En av dessa är den underbara lilla motorbåten Dixie, som 1967 skänktes till museet av familjen Thydén som då hade förvaltat henne under många år.

Vad som gör Dixie så förtjusande är hennes storlek och ålderdomliga utseende. Måtten är bara 4,05 x 0,98 meter. Hon är byggd på Neglingevarvet i Saltsjöbaden i mitten på 1890-talet i tunn mahogny och har både jagardäck och kryssarakter.

De tidiga motorbåtarnas design var starkt påverkad av örlogsfartygens utseende. Många av sekelskiftets motorbåtar fick därför ett så kallat jagardäck i trä eller kanske i plåt, vilket gav båtarna ett karakteristiskt utseende. Medan fördäcket har drag från flottans jagare är det pansarkryssarna som fått stå modell för akterns utformning. Dixie har ingen akterspegel utan är spetsgattad, nästan rund i aktern. Akterns lutning är dessutom negativ, precis som på de stora kryssarna. Dixie är med andra ord en liten båt med en stor båts utseende.

Einar Thydén var den nya tidens man. Han var bergsingenjör, innovatör och uppfinnare med många järn i elden. Han startade bland annat ett sågverk på Runmarö där familjen hade sommarhus och han arbetade också som gruvinspektör i Stockholms skärgård. Thydén arbetade en tid på Sjöexpress varv och troligen kom han i besittning av Dixie den vägen. Han använde sig av Dixie för sina resor mellan gruvor på olika öar.

Dixie är ingen stor båt men ändå förvånansvärt sjöduglig. Hon är fyllig i akterpartiet och nästan platt i botten akterut. Någon gång omkring 1930 gjorde Einar och Ingeborg Thydén, tillsammans med väninnan Signe Melin, en semestertur med Dixie från Stockholm till Uppsala. Dagboken har tydligt angivna datum men tyvärr saknas årtal. Redan då var Dixie ålderdomlig och väckte stor uppmärksamhet där hon for fram. Tanken på den lilla miniatyrmotorbåten, tungt lastad och med tre vuxna personer ombord, lockar lätt fram ett leende.

Resan finns omskriven i dagboksform av väninnan och det är en underhållande berättelse. Med en vacker handstil och mycket humor berättar Signe om trions vedermödor i en läckande båt med tält och primuskök. Med två kvinnor ombord var det kanske inte enbart Dixie som drog uppmärksamheten till sig: ”– En gubbe på stranden kastar slängkyssar åt Ingeborg”.

Det gick nog ingen större nöd på de tre vännerna. Bland annat måltiderna vittnar om en ganska behaglig tillvaro. Eller vad sägs om frukost bestående av omelett, korv, sill, smör, bröd och kaffe avnjutet på en strand invid Mälaren.

De sista åren hos familjen Thydén fungerade Dixie mest som kuriosa – en rolig båt att ha vid bryggan. Sonen Jens minns ändå att han använde båten och hade mycket skoj med den. Den ursprungliga De Dion Bouton-motorn byttes i mitten av seklet mot en Renault och med den kom Dixie upp i åtminstone 12 knop.

Den mångsidige Einar Thydén hade inte bara Dixie i sin armada. Där fanns även en salongsbåt, en ”Forslundsracer” och flera ångslupar. Ångsluparna användes framför allt till att dra timmer till sågverket på Runmarö. Einar Thydén gick bort i en ålder av 98 år i slutet av 1990-talet.

Text: Eva Berglund-Thörnblom