• Författare, skådespelare och regissör, VD för stiftelsen Skansen 1992–94. Alfredsons lundensiska bakgrund är viktig, och han blev under sin studietid uppmärksammad som studentspexare. Han var 1956–60 anställd vid Sveriges Radio. År 1961 grundade Alfredson AB Svenska Ord tillsammans med uppsaliensaren Tage Danielsson. Fram till dennes bortgång 1985 var ”Hasseåtage” ett begrepp inom svensk underhållning och svenskt kulturliv. Sin unika insats gjorde de genom ett stort antal revyer, t.ex. Gröna hund (1962), Gula hund (1964), Spader, Madame! (1969), 88-öresrevyn (1970), Glaset i örat (1973), Svea Hund (1976) och Under dubbelgöken (1979). I sin förnyelse av revygenren satte sig de två upphovsmännen, som samtidigt nästan alltid var de främsta aktörerna, också före att variera sig från gång till gång. Deras samarbete i revyform är oftast så genuint att man inte kan särskilja (men möjligen ana) de två författarnas insatser. Till Alfredsons speciella bidrag hör dock hans improvisationer, främst vid kreerandet av en lång rad gestalter med det gemensamma efternamnet Lindeman; en betydande del av dessa improvisationer har sedermera utgivits på skiva.
    (Erkännande, icke kommersiell, inga bearbetningar (CC BY-NC-ND))

Alfredson, Hans (1931 - 2017)

Författare, skådespelare och regissör, VD för stiftelsen Skansen 1992–94. Alfredsons lundensiska bakgrund är viktig, och han blev under sin studietid uppmärksammad som studentspexare. Han var 1956–60 anställd vid Sveriges Radio. År 1961 grundade Alfredson AB Svenska Ord tillsammans med uppsaliensaren Tage Danielsson. Fram till dennes bortgång 1985 var ”Hasseåtage” ett begrepp inom svensk underhållning och svenskt kulturliv. Sin unika insats gjorde de genom ett stort antal revyer, t.ex. Gröna hund (1962), Gula hund (1964), Spader, Madame! (1969), 88-öresrevyn (1970), Glaset i örat (1973), Svea Hund (1976) och Under dubbelgöken (1979). I sin förnyelse av revygenren satte sig de två upphovsmännen, som samtidigt nästan alltid var de främsta aktörerna, också före att variera sig från gång till gång. Deras samarbete i revyform är oftast så genuint att man inte kan särskilja (men möjligen ana) de två författarnas insatser. Till Alfredsons speciella bidrag hör dock hans improvisationer, främst vid kreerandet av en lång rad gestalter med det gemensamma efternamnet Lindeman; en betydande del av dessa improvisationer har sedermera utgivits på skiva.

Share to