Barndom och uppfinningslust
Nils Gustaf Dalén föddes 1869 i Stenstorp i Västergötland. Föräldrarna, Anders Johansson och Lovisa Johansson (f. Dahlén) var välbärgade bönder. Även Gustaf Daléns fyra syskon skulle komma att bli kända inom sina områden.
Dalén var som ung inte särskilt intresserad av studierna och skulle därför få ta över gården och hjälpa sina syskon ekonomiskt när de skulle börja på universitetet. Han tyckte dock om att uppfinna saker. Mest berömd är historien om en väckningsapparat som Gustaf Dalén uppfann när han var 13 år. Han var inte någon morgonmänniska och ville ha sitt kaffe direkt efter att han klev ur sängen. Ett gammalt väggur som han hade fått av sin far försåg han med en plåtbit och slagverk. Med fanns även en rulle klädd med sandpapper. En kvart innan klockan började slå började rullen snurra och tände en tändsticka. Tändstickan hängde över en gasolinlampa och över lampan stod en panna med kaffe. När Gustaf Daléns väckarklocka slog vaknade den unge uppfinnaren i ett ljust rum och kunde dricka varmt kaffe.
Mötet med Gustaf de Laval
Som vuxen jobbade Gustaf Dalén som trädgårdsmästare och mejerist, men med tiden blev han mer och mer intresserad av tekniken och uppfinningar. Han uppfann en apparat som kunde bestämma fetthalten på mjölk. Tanken var att kunna ge bönderna rätt pris för deras produkt. Med sin uppfinning åkte han till Stockholm för att träffa den berömde uppfinnaren, Gustaf de Lavalöppnas i nytt fönster. De visade sig att Gustaf de Laval hade själv precis fått patent på en nästan likadan apparat. Den besvikne Gustaf Dalén fick rådet att utbilda sig vidare. Han studerade flitigt och kom in på Chalmers högskola i Göteborg hösten 1892. Fyra år senare åkte han till Schweiz för att studera på Eidgenössisches Polytechnikum i Zürich, en av dåtidens främsta tekniska högskolor.
Daléns första framgångar
Efter hemkomsten blev Gustaf Dalén så småningom överingenjör på Svenska Karbid och Acetylen AB, ett företag som senare utvecklades till världsföretaget AGA, grundat 1904.
Han var mycket intresserad av acetylen, en gas med stark lyskraft som användes mycket under slutet av 1800-talet. Explosionsriskerna var dock stora, eftersom acetylen bildar en explosiv blandning när den kommer i kontakt med en viss mängd syre.
Acetylen troddes vara lovande som bränsle till fyrar. Problemet var att sådana fyrar krävde mycket tillsyn och väldigt mycket gas. Gustaf Daléns första uppdrag och hans första genombrott var att hitta lösningen.
Klippljusapparat
Gustaf Daléns klippljusapparat delade upp gasen i bubblor som tändes av en evighetslåga. Detta gjorde att fyrarna gav ifrån sig blänk. På det sättet sparades nästan 90 procent av gasen. Dessutom kunde avståndet mellan bubblorna varieras, det vill säga att man kunde skilja mellan olika fyrar genom deras snabba eller långsamma blinkande.
Solventilen
Trots framgången med klippljusapparaten var Gustaf Dalén inte nöjd, eftersom han tyckte att det var onödigt att fyrarna blinkade även under dagtid. Då uppfann han solventilen, en av hans mest berömda uppfinningar som blev färdig 1907. Principen är väldigt enkel, nämligen att ett mörkt föremål drar till sig mer solljus än ett ljust föremål. Värmen gör att det mörka föremålet utvidgar sig. Solventilen innehåller en svart stav omgiven av tre blanka. Den svarta staven är kopplad till ett membran som öppnar och stänger gasflödet. När staven utvidgas av solljuset med tvåtusendels millimiter, släcks fyren. När natten kommer krymper staven och gasen släpps åter fram till evighetslågan, så att fyren kan börja blinka igen.
”It won’t work”, lär Thomas Edison ha sagt om solventilen. Men det gjorde den. 1912 fick AGA en prestigeorder och tillverkade alla fyrar för Panamakanalen.
När Blockhusuddens fyr i Stockholm som var den första fyren i världen utrustad med solventil elektrifierades 1980 upptäckte man att solventilen aldrig behövt repareras!
AGA-massan
För att minska risker med den explosionsbenägna acetylengasen tog Gustaf Dalén fram en kiselmassa bestående av bland annat cement, kol och asbest. Den kunde suga upp acetylen, så att gasen kunde transporteras.
Dalénblandaren
Dalénblandaren gav de stora fyrarna ute till havs större ljusstyrka. Acetylen och syre blandades i rätt proportioner och antände ett glödnät som i sin tur var kopplat till ett linssystem som reflekterade ljuset.
Dessa fyra uppfinningar la grunden till AGA:s fortsatta framgångar.
Olyckan
Den 27 september 1912 drabbades Gustaf Dalén av en svår olycka. Han experimenterade med upphettade glasflaskor för att se hur mycket tryck dessa kunde tåla. En av flaskorna exploderade och han skadades svårt. Han överlevde, men hans syn gick inte att rädda.
Nobelpriset
Några veckor efter den svåra olyckan, den 12 november 1912 fick Gustaf Dalén veta att han tilldelats Nobelpriset i fysik ”för hans uppfinningar af självverkande regulatorer att i kombination med gasackumulatorer användas till belysning av fyrar och bojar”.
Viljestyrka och optimism
Blindheten var svår att acceptera, men 1913 kom Gustaf Dalén tillbaka till AGA och ledde företaget i tjugofem år till. Hans uppfinningslust var orubblig och under 1920-talet tog han fram en ny bränslesnål hushållsspis, AGA-spisen, som blev världsberömd.
Gustaf Dalén avled i cancer 1937.
Text: Alexandra Selivanova