Sparre, Pehr Ambjörn (1828 - 1921)

Helark bestående av 100 frimärken för nytryck av lokalbrev i valören 1 skilling banco. Frimärket är svart eller gråsvart med en liggande oval med punkterad ram inom vilket texten: Frimärke För Lokalbref är skrivet. Ordet "För" är skrivet inom en sköld. Utanför ovalen är märket rikligt ornamenterat. Frimärkena är perforerade med 14x14 hål. Vattenmärke med kronornament i arkhörnen samt två parallella linjer i arkmarkinalerna.

Collapse text

Frimärket i den udda valören 17 öre tillverkades med ett huvudsakligt syfte. Det skulle främst användas på brev till Danmark enligt en taxa som gällde mellan 1865 och 1869. Märket uppvisar violetta eller lila nyanser. Till en upplaga i april 1869, 100.000 ex., användes en särskilt ömtålig färgblandning. De märkena blev grå endast något dygn efter tryckningen.

Upplaga: 767 300, 17 öre. Märkena framställdes utan vattenmärke (endast i arkmarginalerna).
Ogiltiga till frankering fr. o. m. den 30 december 1910.

Collapse text

Användes främst till lokalbrev. Sparre åstadkom i Paris en ny gravyr till treöresmärket 1863 (typ II). Den är snarlik hans första, hårt kritiserade gravyrtyp I. Men den är renare och tydligare i detaljerna och godkändes av poststyrelsen i Stockholm. Tryckplåtarna tillverkades för alla lejon-valörer i Paris. De färdiga plåtarna sändes därefter upp till Stockholm där själva tryckningen ombesörjdes av Sparres ställföreträdare Georg Scheutz.

Upplaga: 10 452 100, 3 öre Typ II. Märkena framställdes utan vattenmärke (endast i arkmarginalerna).
Ogiltiga till frankering fr. o. m. den 30 december 1910.

Collapse text

Användes främst till lokalbrev. Bilden tecknades av Per Olof Bagge och gravyren utfördes 1862 av P. A. Sparre som då var bosatt i Paris. Märket tillkom under stor brådska, det skulle ersätta det provisoriska bruna frimärket av lokalmärkestyp. Gravyren underkändes av poststyrelsen men man tvingades av tidsskäl godta märket under en övergångstid. Sparre beordrades utföra en ny, bättre gravyr.

Upplaga: 709 200, 3 öre Typ I. Märkena framställdes utan vattenmärke (endast i arkmarginalerna).
Ogiltiga till frankering fr. o. m. den 30 december 1910.

Collapse text

Trots att det bruna lokalfrimärket hade inskriptionen Frimärke för lokalbref och saknade valör sågs det som ett reguljärt 3-öresfrimärke. Det kunde användas var som helst i landet och på alla slags försändelser. Fyra ex. motsvarade ett inrikes brevporto, 12 öre. Upplagan blev rätt liten, ca. en halv miljon märken. Märket är ovanligt både i ostämplat och stämplat skick.

Upplaga: 512 800, 3 öre. Märkena framställdes utan vattenmärke (endast i arkmarginalerna).
Ogiltigt till frankering fr. o. m. den 30 december 1910.

Collapse text

Tjugoöresmärket framställdes för att i första hand användas på brev till Norge. Portot 20 öre gällde för Norge-brev mellan 1865 och 1869. Då det 1869 bestämdes att avgiften för postanvisningar, 25 öre, skulle erläggas med frimärken användes också ett större antal 20-öringar för detta ändamål. De kombinerades då med frimärket 5 öre vapen.

Upplaga: 1 931 400, 20 öre. Märkena framställdes utan vattenmärke (endast i arkmarginalerna).
Ogiltiga till frankering fr. o. m. den 30 december 1910.

Collapse text

En hög valör som nästan alltid sitter på utlandsbrev. Tjugofyraskillingsmärket finns på de flesta brev som gått till länder utanför Norden 1855-1858, inte sällan i flera exemplar. Undantaget är försändelser till Ryssland och de tyska staterna. Det skilling bancofrankerade brev som har den högsta frankeringen har sänts från Gefle den 3 juni 1858 till Sydney, Australien. På det sitter fem 24 sk. bco. och två 6 sk. bco. Totalt uppgår portot till 132 sk. bco. – en mindre förmögenhet på den tiden. Kostnaden för frimärkena motsvarade lönen för 33 timmars arbete. Från tryckeriet levererade P. A. Sparre och Georg Scheutz 231.800 tjugofyraskillingar. Av dessa såldes 174.150. Överblivna eller kasserade, skadade exemplar brändes, de flesta den 26 juni 1858. Så gick 57.650 tjugofyraskillingar upp i rök.

Upplaga: 174 150, 24 skilling banco. Märkena framställdes utan vattenmärke (endast i arkmarginalerna).
Ogiltiga till frankering fr. o. m. den 30 december 1910.

Collapse text

Användes främst på inrikes brev i andra viktklasssen och på vissa utlandsförsändelser. Märket kan till exempel ensamt uppträda på brev i första viktklassen till Norge 1858-1865. För brev i andra viktklassen till Danmark gällde portot 24 öre från 1869 och ända fram till 1884. Tjugofyra öre motsvarade lönen för två timmars industriarbete på 1860-talet. Som hos alla vapenmärken finns en rik flora av nyanser – från gult till mörkt orange. Det dominerande färgämnet är kromgult (blykromat) med en obetydlig tillsats av engelskt rött, en järnfärg.

Upplaga: 9 426 900, 24 öre. Märkena framställdes utan vattenmärke (endast i arkmarginalerna).
Ogiltiga till frankering fr. o. m. den 30 december 1910.

Collapse text

Användes främst på utlandsbrev. Portot var 90 öre (tre trettioöringar) till England åren 1863-1865 och, under flera år, 60 öre (två trettioöringar) till Finland. Valören kunde också användas som ensamt märke på inrikes rekommenderade brev vid slutet av försäljningstiden, 1871-1872. Två otandade, stämplade ex. är kända. Grundfärgen är en järnfärg, järnockra.

Upplaga: 6 665 400, 30 öre. Märkena framställdes utan vattenmärke (endast i arkmarginalerna).
Ogiltiga till frankering fr. o. m. den 30 december 1910.

Collapse text

Kompletteringsvalör, särskilt för utlandsbrev. Förekommer inte ensamt på försändelser. Den effektiva, försålda upplagan var endast 91.000 ex. Som stämplat är det Sveriges dyraste frimärke – om man undantar feltryck o. dyl. Alla treskillingar, och de tidigaste leveranserna av de övriga skilling-valörerna, är tryckta på ett extra tunt papper som gör dem ömtåliga. Åtskilliga av de bevarade exemplaren är skadade eller reparerade. Den berömda Gula treskillingen är ett färgfeltryck som uppstått genom förväxling av en kliché i samband med tryckningen av en upplaga 8 sk. bco.

Upplaga: 91 100, 3 skilling banco. Märkena framställdes utan vattenmärke (endast i arkmarginalerna).
Ogiltiga till frankering fr. o. m. den 30 december 1910.

Collapse text

Märket användes främst på utlandsbrev men också ensamt på inrikes brev i andra viktklassen. Portot för normalbrev till Norge var 8 sk. bco. mellan 1855 och 1858. Det näst vanligaste skilling bancomärket. Vid tryckningen av en upplaga 1857 användes av misstag en kliché för valören 3 sk. bco. tillsammans med 99 riktiga klichéer för 8 sk. bco. Det gav upphov till det världsberömda feltrycket den Gula treskillingen som finns i privat ägo. Två otandade åttaskillingar som kommit ut av misstag är kända. De är båda stämplade i Carlshamn 1858.

Upplaga: 718 100, 8 skilling banco. Märkena framställdes utan vattenmärke (endast i arkmarginalerna).
Ogiltiga till frankering fr. o. m. den 30 december 1910.

Collapse text