Starten av Trestenshults glasbruk är något oklar, men i december 1627 letar förvaltaren av Bergkvara gods, Direk (Dietrich) Wins, och den tyske glasblåsarmästaren Påvel Gaukunkel ("Mäster Påvel") plats för det nya glasbruket som ägaren till Bergkvara, riksamiralem Karl Karlsson Gyllenhielm, planerade bygga. Platsen bestämdes till Trestenshult.
Det påföljande bygget av hytta, ugnar, kvarn, etc., gör att den tidigaste starten av bruket kan tillskrivas år 1628. Det tidigaste skriftliga beviset på att glasbruket var igång är dock ett brev från den nye förvaltaren på Bergkvara, Johan Michelsson, där han till en underlydande i mars 1630 befaller honom att hämta "några stycken Conserve glatser vid glasbruket till hennes Nådige Frus behov".
1631 får Mäster Påvel tillstånd att resa till Ryssland, vilket kan betyda att driften på Trestenshult avslutades detta år. 1632 är Mäster Påvel mästare i en av Gyllenhielm nyuppförd hytta i Midingsbråte, vilket med säkerhet markerar Trestenshults slut som glasproducent.
Glasbruket producerade så kallat Waldglas, ett av naturliga järnförekomster grönt färgat glas. Produktionen var riklig och man tillverkade fönsterglas, passglas, bägare, kannor och apoteksglas.
