Svart bruddräkt

Brudklänning av svart sidenrips. Kjolen har stora lagda veck under linningen, knytband och långt sprund bak. Påsytt veckat band av tyget runt nederkanten. Åtsittande liv med tungliknande snibbar fram. Dold snörning fram. Tränsade snörhål i grovt, smårutigt linne och snoddar av lin. Trekvartslång puffärm med två påsydda band av silvertråd, ett mitt på och ett i nederkanten. En silverblomma på vardera ärmen upptill bak samt bak på livet. Från livet utgår ett veckat, långt släp med veckat band av tyget i ytterkanten.Silverspets och blommor och blad strödda på släpet. I midjan bak två ljusröda sidenblommor med silvertråd i mitten, över två svarta sidenrosetter.
Trekantig insättning med snibben ner av rött, vaxat siden fodrat med naturfärgat linne. Dekorerat med mönster i silvertråd och fäst i klänningen med hyskor och hakar. Midjelång avsmalnande krage av rött ylle med silvertrådsdekorationer. I övre kanten på insättning samt runt kragen en påsydd silverspets. Långt, ljusrött sidenband med tre rader silvertråd i rosett på ena sidan.
Lösärmar av broderad vit tyll.
Brudklänningen användes i Toarp, sista gången 1821.
Sydd enl. Gustv III:s "Nationella dräkt", beslutad 1778

Anm: Kjolen är en kopia sydd ca 1975.

Till bruddräkten hör löshår invnr 682:3 samt stopamössa 682:2

Collapse text

Brudklänning av svart sidenrips. Kjolen har stora lagda veck under linningen och knytband och långt sprund bak. Påsytt veckat band av tyget runtom nederkanten. Åtsittande liv med tungliknande snibbar fram. Dold snörning fram. Tränsade snörhål i grovt, smårutigt linne och snoddar av lin. Trekvartslång puffärm med två påsydda band av silvertråd, ett mitt på och ett i nederkanten. En silverblomma på vardera ärmen upptill bak samt bak på livet. Från livet utgår ett veckat, långt släp med veckat band av tyget i ytterkanten. Silverspets och blommor och blad strödda på släpet. I midjan bak, två ljus röda sidenblommor med silvertråd i mitten, över två snörda silverrosetter. Trekantig insättning med snibben ner av rött, vaxat siden fodrat med naturfärgat linne, dekorerat med mönster i silvertråd och fäst i klänningen med hyskor och hakar. Midjelång avsmalnande krage av rött ylle med silvertrådsdekorationer. I övre kanten på insättningen och in och ytterkant på kragen påsydd silverspets. Långt ljusrött sidenband med tre rader silvertråd i rosett på ena sidan. Lösärmar av broderad tyll, vita. Brudklänningen använd i Toarp sista gången 1821.
Anmärkning: Kjolen är en kopia sydd ca 1975.

Collapse text

Kvinnoskor av mörkbrunt läder, ovanläder och 2 bakstycken som går fram i 2 slejfar som knyts med skinnremsa under en plös med uddkant. Tjock sula med mellanbottnar av näver, becksömmad och pliggad, grova spikbeslag samt tåjärn.
/Berit Eldvik 2004

Collapse text

Toffelmodell öppen i hälen, ovanläder av brunt läder med liten snibb mitt fram. Träklack med indrag under foten överklädd med brunt läder, spikad klacklapp. Sulan genomsydd och pliggad.
/Berit Eldvik sept 2005

Collapse text

Av svart vadmal, 2 framstycken/sidstycken med insydda sidkilar nedtill, 2 ryggstycken avsmalnande i skörtveck, isydd lång ärm. Ingen halskant, knäppning med 7 tygklädda knappar, knapphål tränsade med grått lingarn. Foder av grovt linne med smala ränder i ullgarn i flera färger, mörkare randigt foder i ärmarna..

Berit Eldvik juni 2005

Collapse text

Katalogkort finns.

Bruddräkt bestående av a. kjol, b:1-2. tröja. c. band.

Kjol och tröja av vit tunntrådig tätvävd bomullslärft

b:1. Tröja, kort med skört i sen 1700-talsmodell.
2 framstycken/sidstycken och 2 ryggstycken kraftigt avsmalnande ned mot skörtet bestående av 4 veck som hålls samman med några stygn Som dekor vid skörtet två sammanhängansde tofsar av vitt bomullsgarn, gjorda som en "smällkaramell" som lindats på mitten med utstående trådar åt sidorna som bildar tofsarna. Infällda skörtkilar i sidorna. Smal fåll i nederkanten med en rad efterstygn. Isydd ärm med skarvkilar under armen, på axeln 9 lagda veck, rak ärmkant. Vid halsringning, knäppning saknas. Helfodrad med vit linnelärft ned till midjan, skörtet ofodrat. I midjan ripsband i linne smalrandigt i blått och rosa på vit botten, 8mm brett, fastnäst med några stygn på 3 ställen. Knyts fram. Runt detta band är påknäppt 2 sydda band (b:2+) av bomullstyget, 1,5 cm breda försedda med en tygknapp och knapphål i ändarna.. Kan troligen ha knäppts fast runt ärmarna vid handleden.
/Berit Eldvik 2008-12-11

Collapse text

Katalogkort = Bilaga: "BRUDTRÖJA, enda lämningen efter en i samma sn begagnad bruddräkt"

Av sidentaft, randig i mjuka pastellfärger, vadderat och rutstickad i diagonala rutor med ljusblå tråd. Med kattunfoder. Tyget fodrat och stickat före hopsömnaden. Framstcke, halva rygg och ärm skuret i ett med infällda skörtkilar i sidorna och 3 skörtveck i ryggen. Ärmen insnävad nedtill med en insyning som slutar i ärmsprund knäppt med 2 överklädda knappar och knapphål. Dubbla stickningar kring halsringning. Kattunfodret ljusbottnat med bloomor i krapprött och brunt.
/Berit Eldvik 2007-02-01

Collapse text

a. Kjol av svart vadmal
b. Livstycke, av enfärgat grönt ylletyg av kamgarn. Kantat kring ärmhål, halsringning och framkanter med 4,5 cm breda remsor av svart sammet.
c. Tröja av svart fin vadmal, bård runtom av brunsvarta sammetsband och 4 cm brett svart sammetsband. Kring ärmarna sammetsband kring ett mönstervävt sidenband med blommor på klargrön botten samt knypplad silverspets.
/Berit Eldvik 2010-11-23

Collapse text

Huvudliggaren:
"Brudlinne, vitt, av linne, vid ärm m. hålsöm, 1800-talets början."

Bilaga:
Finns ej.

Katalogkort:
Finns ej.

Helsärk - brudlinne - i tuskaftat vitt bomullstyg. Dubbelvikt bålstycke, skarvad nedtill bak, isydda kilar i sidorna. Rund halsringning med öppning fram, 20 cm, påsytt förslag, 23 cm x 6,5 cm, fastsytt maskintillverkat gansband i nedre kant. Gansband också i halsringningen. Vidsydd rak ärm med infällda ärmspjäll, några lagda veck på ärmkullen, fållad vikt kant nedtill, 2 cm bred bård i utdragsöm i fållkant.
/Inga-Lill Eliasson 2008-02-13

Collapse text

Kvinnotröja i 1700-talssnitt av svart glänsande ylledamast av kamgarnsull med stort blom-och fruktmönster. 2 framstycken/sidstycken, båda framstyckena skarvade på längden och har också iskarvade rundade bitar runt halsringningen. Infällda skörtkilar i sidorna. 2 smala ryggstycken som avslutas nedåt i ett ryggskört format av rundade bitar som bildar flera veck. Infällda skarvbitar mot ärmsömmen. Ryggsömmarna sydda utifrån med förstygn, på samma sätt med ärmisättningen. kring halsringningen kant av tyget, knäppning fram med 7 hakar och hyskor av järntråd ( 2 hyskor och 1 hake är dock av mässing även de ursprungliga) Isydd lång svängd ärm med 2 sömmar, nedtill 7 cm brett slag. Tröjan helfodrad med tämligen grov linnelärft, smårutig i oblekt och grågrönt ( möjligen färgat med mjölon). även fodertyget skarvat på flera ställen.
Den fina glättade ylledamasten kan troligen komma från Norwich i England där den finaste tillverkades och började exporteras i mitten av 1700-talet. Blev under senare delen av 1700-talet mycket modern i folklig dräkt framförallt i bröllopsplagg bland de mer välbärgade bönderna. Det var införselförbud av dessa utländska tyger och det mesta kan ha kommit till Hälsingland via bondehandeln från Norge där sådana tyger varit ännu vanligare.
/Berit Eldvik 2010-11-10

Collapse text

Kvinnotröja av rödviolett strävt tuskaftat ylle med glansig yta s.k. kamlott. Varp av rödviolett och mörkblått ullgarn, inslag av mörkblått garn, vilket ger en skimrande färg. 2 framstycken/sidstycken med skörtkilar i sidan, 2 bakstycken avsmalnande i skörtveck, skörtet markerat med 2 tygklädda flata knappar. Materialskarvar över axlarna, isydd ärm formad med 2 längsgående sömmar, ärmsprund knäppt med svart knapp och knapphål tränsade med blått lingarn. Rund halsringning. Fodrad med oblekt linnelärft. Knäppt med 5 hakar och hyskor av järntråd, höger framstycke överlappar det vänstra. I raden med hyskor sitter fästad en blåvit linnesnodd trädd genom hyskorna. Innanför halsringningen 2 hankar av smala linneband.
Anm.: I mycket gott skick förutom några ljusa fläckar mitt fram. Har troligen hört ihop med kjol av samma tyg.
Kamlott var ett köpetyg av hög kvalitet som var modernt i det folkliga dräktskicket under slutet av 1700-t och början av 1800-t. Användes till högtidsplagg som t.ex. ungmorsklänningar, jfr. ungmorsklänning från Offerdal, Jämtland i samma färg inv.nr 2377-2378 samt svart kjol och tröja från Arbrå, Hälsingland inv.nr 1824-1825.
Se tygprov av denna typ från Amiens, kallat sayette, i Anders Berchs samling, bild sid 111 i Hidemark: 1700-tals textil, Nordiska museet 1990
/Berit Eldvik 2006-06-27

Collapse text

Kjol av svart strävt ylletyg i tuskaft, s.k. kamlott, 5 våder, tätt veckad mot linning utom mitt fram där den är slät. Midjelinning av brunt linne, skoning kring nederkanten av tryckt bomullstyg, brunt med vita prickar. Sprund knäppt med 2 par hakar och hyskor. Kjolen är upptill skarvad, likaså vid sprundet.
1 hyska saknas.
HL= "Till helgdagsdräkt för gumma i Arbrå sn i slutet av 1700-talet"
Tillhörande tröja se inv.nr 1825 även inv.nr 1826-1828 samt 1830 - 1833.
jfr även ungmorsdräkt från offerdal inv.nr 2377-78

Berit Eldvik 2004

Collapse text

Kvinnotröja av svart, strävt tuskaftat ylle med glansig yta s.k. kamlott. 2 framstycken med små skörtkilar i sidan, 2 bakstycken avsmalnande i skörtveck, materialskarvar över axlarna, isydd ärm formad med 2 längsgående sömmar, rund halsringning. Fodrad med oblekt linnelärft
Sliten under ärmarna.
HL= "Till helgdagsdräkt för gumma från Arbrå sn i slutet av 1700-talet."
Hör ihop med kjol i samma tyg inv.nr 1824. Jfr även med 2377-78 undmorsdräkt från Offerdal från 1783.

Berit Eldvik 2004

Collapse text

Kvinnotröja av svart kamlott som är ett tunt fint ylletyg av kamgarn vävt i tuskaft, med sträv något glansig yta. 1700-talsmodell med skört. 2 framstycken/sidstycken Urtagna skörtsprund 6 cm och rundad framkant på skörtet. 2 ryggstycken avsmalnande ned i ett ryggskört med 3 veck med blå sydda tränsar som stopp. Insydda träspröt i ryggsömmen och i framkanterna. Dold snörning under överfallande bröstlapp, 5 par snörhål tränsade med blått lingarn. Isydd lång svängd ärm med 2 sömmar, blindslag nedtill med sprund. Vid halsringning.Helfodrad med oblekt linnelärft.
Anm. Några bristningar på höger ärm.
Mycket typisk för tröjmodet vid 1700-talets senare del då också kamlott var ett modetyg som kommit in i allmogens dräktskick. Användes ofta i brudklädseln eftersom det var ett köpetyg. Kamlott vävdes under 1700-talet vid t.ex. Stockholms ylleväverier. Jfr med brudtröjan från Västergötland i samma modell inv.nr 1014, samt annandagströjan 1013
/Berit Eldvik 2010-10-20

Collapse text

Förkläde av halvt genomskinligt tunt bomullstyg, s.k. linong med ett invävt mönster. Nedtill ca 5 cm bred fåll, upptill rynkat mot 6 cm bred och 40 cm lång linning av linong i annat mönster. Stadkant i sidorna.

Sådana tyger vävdes vid textilfabriker i Skottland i slutet av 1700-talet och kallas "lappet weaving" . Det gjordes med en speciell "lappet frame" en trälist lika bred som varpen och med en rad isatta nålar med öga i änden. Den satt under varpen och styrdes via en excentrisk skiva med mönstret inprogrammerat. Vissa av varptrådarna gick genom dessa ögon och när ramen fördes uppåt så att nålarna stack upp genom varpen och dessutom rördes i sidled genom skivans påverkan så bildade dessa varptrådar ett enkelt mönster på ytan . Mönstret ser ut att vara gjort med ett inplockat inslag, alltså i horisontell riktning men åstadkoms alltså med varptrådar som bringas att röra sig i "fel" riktning.

Hör ihop med en hel bruddräkt inv.nr. 1012-1018, enligt traditionen använd på midsommardagen 1795 av bruden Annika Andersdotter, i Tunge socken, Ale hd, Västergötland.
Även brudgummens dräkt finns se inv.nr 1019 - 1021.
/Berit Eldvik aug 2005
Om förklädet verkligen bars redan 1795 är det ett mycket tidigt exempel på lappet weaving i bomull.
/Berit Eldvik 2013-05-15

Collapse text