Huvudbyggnaden stadsägan 214, Torggatan 35, Enköping, sett från sydöst

3 comments

  • Min minnesbild är att detta hus stod tomt/övergivet i mitten/slutet av 50-talet.

    ÖVRIGT TYP VÄRDELÖST VETANDE: Jag, min broder och kvarterets övriga "busfrön" älskade området, för att inte snacka om industriområdet nedanför Kryddgårdsskolan, som då var ett jätteupplag för bryggbråte, typ bl.a. dåtidens gjutluckor, där vi byggde våra ögon enorma kojor/gångar och torn, vilket imponerade t.o.m. på stadens flickor, som med turlista fick komma på besök.

    Grundskolan var f.ö. Kryddgårdsskolan och torrdasset där var inte kul, särskilt inte när koltrastarna om försommaren byggde bon och minimerade på lärarnas order bekvämlighetsytorna till hälften. Jag hade under samma period 3-4 skolkamrater i området, som f.ö. alla hade utedass. Min bästa kamrat (Ronny) pappa var f.ö. en av de som e.u. försörjde sig på att tömma dessa kärl. Jag älskade den familjen. Måhända torftigt, trångt men alltid en stolthet och ett varmt hjärta där det alltid bjöds på en ostmacka, bulle, kacka till en kopp choklad.

    Nåväl, detta är ju en het annan saga om 2 vilsna pojkar i Enköping på 50-talet. En pojksaga om 2 bröder och en extremt kreativ och företagsam far, som staden Enköping med facit i hand inte klarade av att på 50-talet över huvud taget hantera. Lyckligtvis en sann saga som närmar sig ett slut som nog överträffar de bästa sagorna av bröderna Grimm.

  • Min minnesbild är att detta hus stod tomt/övergivet i mitten/slutet av 50-talet.

    ÖVRIGT TYP VÄRDELÖST VETANDE: Jag, min broder och kvarterets övriga "busfrön" älskade området, för att inte snacka om industriområdet nedanför Kryddgårdsskolan, som då var ett jätteupplag för bryggbråte, typ bl.a. dåtidens gjutluckor, där vi byggde våra ögon enorma kojor/gångar och torn, vilket imponerade t.o.m. på stadens flickor, som med turlista fick komma på besök.

    Grundskolan var f.ö. Kryddgårdsskolan och torrdasset där var inte kul, särskilt inte när koltrastarna om försommaren byggde bon och minimerade på lärarnas order bekvämlighetsytorna till hälften. Jag hade under samma period 3-4 skolkamrater i området, som f.ö. alla hade utedass. Min bästa kamrat (Ronny) pappa var f.ö. en av de som e.u. försörjde sig på att tömma dessa kärl. Jag älskade den hårt arbetande familjen. Måhända spontant torftigt, trångt men alltid en stolthet och ett varmt hjärta där det alltid bjöds på en ostmacka, bulle, kaka till en kopp choklad värmd respektive bakad på den vedeldade spisen.

    Nåväl, detta är ju en helt annan saga om 2 vilsna pojkar i Enköping på 50-talet. En pojksaga om 2 bröder och en extremt kreativ och företagsam far, som staden Enköping med facit i hand inte klarade av att på 50-talet över huvud taget hantera. Lyckligtvis en sann saga som närmar sig ett slut som i många ögon överträffar de bästa sagorna av bröderna Grimm och lite till!

  • Ovan blev lite konstigt då "redigering" blev en ny kommentar (?) Nåväl, vi får överleva det också...

Add a comment or suggest edits

To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».

Leave a comment or send an inquiry

Share to