Drottningsskärs kastell.

Created with Sketch.

Axel Swinhufvud (fotograf)

miniatyr|stående|Axel Swinhufvud framför sin pappershandel, 1960-tal. Axel August Wilhelm Swinhufvud, född 20 maj 1888 i Strängnäs död 10 september 1978 på Danderyds sjukhus, var en svensk fotograf och pappershandlare. Han fotograferade övervägande Stockholmsmotiv och donerade omkring 20 000 negativ till Stadsmuseet i Stockholm. Biografi Fotografen miniatyr|stående|Axel Swinhufvud på stegen i ateljén 1910, kvinnan är troligen hans mor. Axel Swinhufvud föddes på Paulinska gården i Strängnäs. Han var son till kapten Carl Wilhelm Svinhufvud och Anna Augusta Lovisa Granberg. Som tillhörig en gammal officerssläkt hade han troligen valt officersbanan dock en höftskada gjorde honom till kronvrak och oduglig för militärtjänst. Efter faderns död 1899 flyttade modern 1902 med sonen Alex och dottern Anna Charlotta till Stockholm. Som 15-åring fick han sin första fotoapparat, en lådkamera av typ Murers Express. Hans första bevarade fotografi visar en ballonguppstigning som han tog 1903. Skolgången på Norra Real avslutade han 1908, utan examen. Därefter började han en gedigen yrkesutbildning där han fick praktisera två år hos hovfotografen Lars Larsson, kallad ”Hov-Lasse” och ägare av Larssons Ateljé vid Humlegårdsgatan 21. Larsson hörde till samtidens främsta fotograf specialiserat på Stockholmsmotiv. vänster|miniatyr|stående|Swinhufvuds pappershandel vid Karlavägen 27, 1935. År 1910 blev Swinhufvud auktoriserad fotograf och startade sin första egna ateljé på Karlavägen 1A (nuvarande 27). I huset fanns även en pappershandel som sedan 1907 drevs av Axels mor.Stockholms adresskalender från 1913 Året därpå blev han av brandkapten Fredrik Kyhlberg utsedd till officiell fotograf för Stockholms brandförsvar. Hans uppgift var att dokumentera Stockholms bränder med sin kamera. Efter ett brandlarm begav han sig på sin motorcykel till brandplatsen, ibland fick han åka med stegvagnen. Väl på brandplatsen följde han även brandmännens arbete ända upp på taken. Mellan 1911 och 1936 dokumenterade och bokförde han 211 bränder med bild, datum och klockslag.Kamratföreningen Röde Hanen, takbrand I samband med uppdraget tog han omkring 900 glasplåtar med sin Anschützkamera som han skaffat 1911.

Drottningskärs kastell

Kastellet sett från land. Drottningskärs kastell är en befästning på skäret Drottningskär (tidigare Dynan) vid ön Aspö och tätorten Drottningskär i inloppet till Karlskrona. Mitt emot på andra sidan Aspö sund ligger Kungsholms fort på den tidigare benämnda holmen Båkholmen. Kastellet är statligt byggnadsminne sedan 25 januari 1935.Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Drottningskär började uppföras 1680 och är mycket välbevarat eftersom det aldrig utsatts för beskjutning. Historia Kastellet började uppföras i samband med anläggningen av den nya flottbasen Karlskrona 1680 och ritades av militären och arkitekten Erik Dahlbergh. Bygget var en konsekvens av Karl XI:s beslut att flytta svenska flottans huvudbas till Blekinge och runt basen anlägga en ny stad, Karlskrona. Enligt Dahlbergh så skulle "näpeligen något skönare SiööCastel finnas uti hela Europa".Marie Louise Andersén: Dahlberghs sköna "SiööCastel , Tidskriften Kulturvärden, nr 2 1998, s 20, Statens Fastighetsverk Anläggningens kärna är en tre våningar hög donjon, en långsmal byggnad som användes för täckt uppställning av kanoner samt förläggningar. Donjonen var omgiven av fyra bastioner som fått namn av de svenska drottningarna Kristina, Hedvig, Maria och Ulrika. Bastionerna vid sjöfronten är förbundna med murar, så kallade kurtiner. För att skydda kastellet mot anfall från landsidan byggdes även murar, vallgrav och en ravelin på Aspö på 1730-talet. Kastellet byggdes så att kanoner kunde placeras i tre nivåer, vilket innebar att 44 kanoner samtidigt kunde beskjuta fientliga fartyg.

Kurrholmens kastell

Kurrholmens kastell eller Kurrholmens fästningstorn utanför Karlskrona är en befästning som uppfördes 1860–1863. Det ligger på de små skären Kurrholmarna. Kurrholmens kastell är ett statligt byggnadsminne sedan 25 januari 1935.Kurrholmens fästningstorn, Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Det ingår i Örlogsstaden Karlskrona, som blev upptagen på Unescos världsarvslista 1998. Kurrholmens kastell uppfördes efter förslag från major Adolf Lindman som var fortfifikationsbefälhavare i Karlskrona 1855–1859. Han menade att man behövde anlägga en inre befästningslinje på sex mindre skär ett par kilometer utanför örlogshamnen i Karlskrona, som komplement till den yttre befästningslinjen vid Kungsholms fort och Drottningskärs kastell. Av de sex befästningstornen blev dock bara två byggda, förutom Kurrholmens kastell även Godnatt. De två befästningstornen är exempel på kärntorn med tjocka murar av gråsten i vilka kanonkasematter inbyggdes, en befästningstyp som sedan medeltiden förekommit i Sverige och övriga Europa. Men dessa två torn blev redan under byggtiden omoderna. Artilleriets tekniska utveckling, bland annat med räfflade eldrör, gjorde att murverken inte kunde stå emot en beskjutning av de nya, moderna kanonerna. Befästningsplanen för Karlskrona, som omfattade ytterligare fyra liknande torn, fullföljdes därför aldrig. Kurrholmens kastell uppfördes efter Godnatt och fick en något enklare utformning. Det har en källarvåning, en batterivåning med plats för tio kanoner och en takvåning. Den runda formen medgav att högst tre pjäser kunde skjuta i samma eldriktning. När tornet stod färdigt 1863 var det redan omodernt och det bestyckades därför endast under en begränsad tid. Källor

Add a comment or suggest edits

To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».

Leave a comment or send an inquiry

Select the images you want to order

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to