Stadsteater

Created with Sketch.

Carl Bergsten

Carl Gustaf Bergsten, född 10 maj 1879 i Norrköping, död 22 april 1935 i Stockholm, var en svensk arkitekt under övergången från nationalromantiken till funktionalismen. Bakgrund och utbildning Carl Bergsten tog sin arkitektexamen 1901 vid Kungliga Tekniska högskolan och lämnade tre år senare Kungliga Akademien för de fria konsterna i Stockholm med kunglig medalj. Ett stipendium tog honom till Tyskland och till Wien i Österrike, där han inspirerades av den strama och geometriska arkitekturen. Han praktiserade hos Isak Gustav Clason och hos Erik Lallerstedt. 1912-16 var han redaktör för tidskriften Arkitektur och mellan 1917 och 1921 förestod han möbelavdelningen på Nordiska Kompaniet. Åren 1925-31 tjänstgjorde han som byggnadsråd i byggnadsstyrelsen. Därefter var han professor i arkitektur på Konsthögskolan i Stockholm. Verk vänster|stående=0.8|Liljevalchs Konsthall, Stockholm, fasadritningar. Carl Bergsten drev eget arkitektkontor 1904-35. I sina tidiga arbeten tog han intryck av den radikala Wienarkitekturen som syns på bostadshuset Skravelberget större 1, Nybrogatan 9 i Stockholm, där han hade även sitt arkitektkontor under en tid. Typiska är en rad arbeten i hemstaden Norrköping, där han tillsammans med arkitekten Gunnar Morssing bland annat utformade utställningspaviljongerna till Konst- och industriutställningen i Norrköping 1906 och byggnaden för Skandinaviska Enskilda Banken (1906). Den tunga tegelarkitekturen förändras i och med Liljevalchs konsthall i Stockholm, där Bergsten vann med sitt tävlingsförslag 1913. Byggnaden, som uppfördes 1914-16, räknas till den moderna arkitekturens genombrott i Sverige. Bergstens viktigaste arbeten under 1920-talet präglas helt av den svenska tjugotalsklassicismen, som även rönte stor uppmärksamhet internationellt och kallades för Swedish grace. Hit hör den svenska utställningspaviljongen på Parisutställningen 1925 och inredningen till fartyget M/S Kungsholm (1927-28). Hans sista arbete var Göteborgs stadsteater (1934), där det blir tydligt att Bergsten aldrig tog steget fullt ut till funktionalismen utan förenade den med nyklassicismen.

Teknisk ritning

miniatyr|Tidig teknisk ritning i form av en blåkopia. miniatyr|En byggnadsritning över Berns salonger, 1862. miniatyr|Arkitekt som skapar en ritning. miniatyr|Ett ritbord. En teknisk ritning är ett tekniskt dokument som används för att helt och hållet ange krav för produkter som ska tillverkas eller bearbetas. Tekniska ritningar är till exempel ritningar på byggnader eller inredningsdetaljer, maskiner eller maskindelar samt båtar, fartyg eller andra farkoster. Ritningen dokumenterar en viss konstruktion eller vissa detaljer och är underlaget till den färdiga produkten eller för patentansökan. En ritning kan vara till hjälp vid senare tillfällen, till exempel vid en restaurering eller för att vid senare tillfälle kunna läsas av andra personer. Ritningar är ett viktigt sätt att spara och sprida information om en viss produkt eller ett tillvägagångssätt. Användning Tekniska ritningar används av ett flertal yrkesgrupper, bland annat konstruktörer, arkitekter och landskapsingenjörer. Inom området för tekniska ritningar används ritteknik som grund där tillämpning av dess system och metoder används för att framställa en ritning som beskriver utseendet och krav på en produkt. Framställning av en ritning kan göras för hand eller med datorstöd. För att ritningar ska tolkas med samma syn av olika aktörer har tillvägagångssättet för skapa ritningar lett till att standarder har skapats av organisationer som SIS (Svenska institutet för standarder), CEN (European Committee for Standardization) och International Organization for Standardization (ISO). För att ritningar ska utföras på ett sätt och kunna läsas av en utbildad eller någon som har kunskap i ämnet, finns det regler hur olika ritningar framställs. Ritregler finns standardiserade både i internationella standarder, nationella standarder och speciella företagsspecifika standarder.

Add a comment or suggest edits

To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».

Leave a comment or send an inquiry

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to