Ritning

Ändrad segelritning

Created with Sketch.

Tord Sundén

miniatyr|IF-båt nummer 1, Goal, på Sjöhistoriska museets båtmagasin på Rindö. Tord Arne Sundén, född 29 juni 1909 i Göteborgs Vasa församling, död 26 augusti 1999 i Göteborgs Annedals församling, GöteborgSveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010)., var en svensk ingenjör och båtkonstruktör. Han är framför allt känd för att ha konstruerat Nordisk folkbåt 1941. Tord Sundén växte upp i Göteborg och utbildade sig till skeppsbyggare på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Han var verksam som konstruktör vid Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB i Göteborg. På fritiden konstruerade han segelbåtar, bland annat en R 6a till redaren Sven Salén. Sundéns första konstruktion var Göteborgs Kungliga Segelsällskap lottbåt 1938. Nordisk Folkbåt i trä från 1942 blev den konstruktion av Sundén som det har byggts flest exemplar av, först i trä senare i en variant i glasfiberarmerad polyester. Sundén ritade även Internationell folkbåt (IF-båten) 1966, samt flera andra segelbåtar. Han samarbetade med Nykarleby båtvarv, vilket resulterade i flera båtkonstruktioner: +BåtÅrTillverkareSunwind 201973Nykarleby båtvarvSunwind 26Nykarleby båtvarvSunwind 271982Nykarleby båtvarvSunwind 291979Nykarleby båtvarvSunwind 311984Nykarleby båtvarvSunwind 3111987Nykarleby båtvarvSunwind 331983Nykarleby båtvarvSunwind 351987Nykarleby båtvarvSunrise 33Nykarleby båtvarvInternationell folkbåt (IF)MarieholmNordisk FolkbåtMarieholm 32Marieholm Källor

Fri kyrka i fri stat

Fri kyrka i fri stat, på italienska Libera Chiesa in libero Stato, var den italienske statsmannen Camillo di Cavours sista ord, riktade till den munk, som gav honom sista smörjelsen (han avled i Turin den 6 juni 1861). För Cavour betydde – enligt hans anhängare Marco Minghetti – den fria kyrkan i den fria staten samvetsfrihet för alla, föreningsfrihet för bekännare av varje religion, frihet att organisera sig i överensstämmelse med sin tro och sin tradition och att uttala och söka sprida sin övertygelse utan inblandning från regeringens sida. Cavour fick denna uppfattning under sin strävan att finna en väg till försoning mellan det nya kungariket Italien och påvestolen, något som han ansåg vara ett livsintresse för den nya staten. Italienarna kunde ej tänka sig ett Italien utan Rom, medan Vatikanen ansåg att ett romerskt påvedöme var det enda tänkbara. Cavour ville göra Rom till nationalstatens huvudstad och samtidigt till säte för ett påvedöme befriat från världsliga regeringsplikter. Han ansåg att påvedömet därigenom skulle kunna utöva ledningen av den romersk-katolska kristenheten på ett säkrare sätt. Den religiösa auktoriteten skulle till civilisationens framsteg samverka med den politiska makten, vilken skulle ge aktning åt allas rätt, alltså åt friheten. På så sätt hoppades Cavour, att man skulle undgå den despotism han ansåg hota då den religiösa och den politiska makten var samlad hos regeringen. Påvedömets oberoende skulle tryggas genom den andliga och den världsliga maktens åtskiljande och genom vidsträckt användning av frihetens grundsats i det borgerliga och det religiösa samfundets inbördes relationer. Cavour åsyftade således kyrkans åtskiljande från staten och kyrkans frihet (fri kyrka i fri stat). Källor Kategori:Italiens historia Kategori:Katolska kyrkans historia

Fri vilja

En bild som visar en kille som hoppar ner i vatten. Det tros allmänt att människor fattar beslut (exempelvis att hoppa ner i vatten) utifrån fri vilja. Fri vilja är ett centralt begrepp inom filosofi och religion. Med fri vilja menas vanligtvis den förmodade metafysiska möjligheten för människan att själv välja fritt bland flera olika möjliga handlingsalternativ i ett godtyckligt ögonblick – oberoende av faktorer utanför personens kontroll, det vill säga slumpfaktorer och naturliga, övernaturliga, yttre och deterministiska faktorer. Ibland definieras det som möjligheten att den handlande agenten hade kunnat välja att handla annorlunda i en förfluten situation. En handling är fritt vald om och endast om den handlande agenten hade kunnat välja att avstå ifrån handlingen. Den fria viljan betraktas av flera livsåskådningar som ett undantag från en annars deterministisk värld och är dessutom nödvändig för flera av dem, bland annat existentialismen. Den står i skarp motsättning till fatalismen. Med det mekanistiska tänkandets inträde i vetenskapen ifrågasattes den vardagliga uppfattningen om människors fria vilja, även om detta även hade gjorts tidigare, om än i mindre utsträckning och på andra grunder. Inom filosofin skiljs determinism och indeterminism, det vill säga huruvida naturen är helt orsaksbunden eller inte, och mellan kompatibilism och inkompatibilism, det vill säga huruvida den fria viljan är förenlig med en helt deterministisk värld eller inte. Det finns ingen allmänt accepterad definition av "fri vilja", vilket är en av anledningarna till en utbredd oenighet. Filosofi och fri vilja 400px|right|Taxonomi över problematiken kring fri vilja Frågan om fri vilja har genom tiderna främst behandlats som ett filosofiskt problem. Tanken om en "fri vilja" kontrasteras mot determinismen. Uppfattningen att dessa två är förenliga kallas kompatibilism eller "mjuk determinism". Determinism

2 comments

  • Gunnar Engberg (1884-1967) och Svante Forster (1890-1957) vd och vice vd vid Eriksbergs Mekaniska verkstad var entusiastiska småbåtsseglare. Med Fri vann man Marstrandsregattan 1941 före bland annat den enastående stockholmsseglaren Hjalmar Frisell. Gunnar Engberg var chef för Eriksberg 1917-1947. Under hans ledning utvecklades varvet till ett storvarv. Engberg var också från 1928 och under ett par år vice ordf. i GKSS och hade för vana att alltid bevista GKSS kvällsseglingar på 1930-talet. Forster satt i GKSS båtkommitté 1928 där han gjorde stora insatser som gjorde att Stjärnbåten (tidigare GKSS-pojkbåt) blev entypsbåt och beställde även 21 Stjärnbåtar till ett lägre pris. Efter detta blev Stjärnbåten viktigaste och största kappseglingsklassen bland juniorer. Forster låg också bakom initiativet med Draken samma år främst tillsammans med Olof Gillholm och Bertil Bothén, som ritade prisförslag om en billig entypsbåt, som Anker sedan hade som utgångspunkt och förändrade så att norrmännen också kunde stå bakom båten(man hade till skillnad från danskarna först reserverat sig). På Eriksbergs mekaniska verkstad var också båtkonstruktören Tord Sundén verksam. Genom att redaren Sven Salén hade affärsförbindelser med Eriksberg och under vintern 1940-41 hade förvärvat 6-meters jakten Ian IV av H. G. Turitz som ritats av Sundén 1939, fick Salén anledning att uppsöka Eriksberg under utvecklingen av nordiska Folkbåten 1941. Genom förbindelser mellan Sundén och Salén och enligt Salén också med Eriksberg fick Folkbåten sitt i stort sett sluliga utförande. Eriksbergs medverkan förnekas dock av Engberg: "Eriksbergs mek. verkstad hade intet med Folkbåtens tillkomst att göra". Omständigheterna kring Folkbåten har blivit föremål för återkommande spekulationer till och från under 75 år och fallet intresserar ännu idag där nya påståenden och pusselbitar ännu dyker upp. Sundéns återstående ritningssamling skänkt till Sjöhistoriska år 2012 av Tord Sundéns son Sture innehöll exempelvis ritningar på förslag till Folkbåten från juni 1941 som onekligen är av stort intresse när dessa sätts in i sitt sammanhang. Under de allra senaste åren har den tyska producenten av plastfolkbåten (som tagit över efter danska Folkebadcentralen) kommit med en historierevision där danskarnas uppgifter om GKSS som initiativtagare bytts ut mot KSSS. Frågan om Folkbåtens tillblivelse fortsätter som framgått.
  • Tack för din utförliga kommentar om FRI och om Folkbåtens historia. Jag har kompletterat uppgifterna i databasen om Gunnar Engberg och Fri. Ovh om Folkbåtens tillkomsthistoria är, precis som du säger, säkert inte sista ordet sagt.
    Med vänlig hälsning

    Malin Joakimson

Order this image

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to