Folkets Park, om- och tillbyggnad

Created with Sketch.

Jöran Curman

upright|Jöran Curman Jöran Curman, född den 22 december 1907 i Oscars församling i Stockholm, död den 20 november 1972 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, var en svensk arkitekt. Biografi miniatyr|stående|Curman & Gunnartz 1956 Han var son till riksantikvarien Sigurd Curman och Signhild Gödecke. Curman utbildade sig vid Arkitekturskolan KTH i Stockholm mellan åren 1927 och 1931. Därefter praktiserade han bland annat hos HSB innan han 1933 fick anställning vid Stadsbyggnadskontoret i Göteborg. Mellan 1936 och 1944 var Curman länsarkitekt i Gävleborgs och Uppsala län. Därefter arbetade han vid Uddeholms AB fram till 1949 varefter han startade ett eget företag med konsultverksamhet i Stockholm. Jöran Curmans verksamhet omfattade en rad bostadsprojekt under det tidiga miljonprogrammet. Han utformade bland annat bostadsområdena Strandliden i Hässelby strand i Stockholm (1956–1957) och bebyggelsen med centrumanläggning i Skärsätra på Lidingö (1962–1966), båda i samarbete med Nils Gunnartz med vilken han drev efter 1949 arkitektkontoret Curman & Gunnartz (fortfarande verksam under namnet Brunnberg & Forshed arkitektkontor). Till hans arbeten hör även Oxhagen i Örebro och Västra Orminge i Boo i Nacka kommun, de båda senare under 1960-talets senare del. Han publicerade också flera böcker inom detta ämne. Han var medarbetare i den Bostadssociala utredningen (1933–1947). Jöran Curman är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.

Hemlig handling

Collage av (ålderdomligt utformade) hemligstämplar - utställning på Krigsarkivet, entréfoajén, i Stockholm. En hemlig handling är i Sverige en allmän handling som är skyddad av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen eller, enligt en alternativ tolkning, en handling av betydelse för rikets säkerhet som är skyddad av särskilda regler i säkerhetsskyddsförordningen. Termen "hemlig handling" kan alltså ha en snäv och en vidare betydelse: antingen omfattar den alla uppgifter som av någon anledning skyddas av sekretess, eller så omfattar den endast uppgifter som rör rikets säkerhet (försvars- och utrikessekretess). För den senare kategorin gäller t.ex. särskilda regler enligt säkerhetsskyddsförordningen. Säkerhetsskyddsförordningen omfattar handlingar som finns hos såväl myndigheter som hos vissa privatägda företag, främst sådana som verkar inom försvarsindustrin eller liknande, medan offentlighets- och sekretesslagen i princip endast omfattar handlingar som finns hos myndigheter och vissa offentligt ägda bolag. Termen "hemlig handling" används inte i offentlighets- och sekretesslagen men förekommer däremot i juridisk litteratur och i lagkommentarer kopplade till lagen. I offentlighets- och sekretesslagens mening torde termerna "sekretessbelagd" och "hemlig" kunna ses som utbytbara, även om den senare alltså inte förekommer i själva lagtexten. Den kan därför ses som talspråklig i viss mån. Däremot används termen "hemlig handling" i säkerhetsskyddsförordningen där det i definitionen (4 §) anges att "hemlig handling" avser "uppgift som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och som rör rikets säkerhet". På detta sätt finns en koppling mellan offentlighets- och sekretesslagen och säkerhetsskyddsförordningen. I tryckfrihetsförordningen anges att en allmän handling enbart får hemlighållas med hänsyn till: rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation, rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik, myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn,

Add a comment or suggest edits

To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».

Leave a comment or send an inquiry

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to