Sigill

Created with Sketch.

Sigill

miniatyr|stående|Dalarnas äldsta sigill (från 1435). Ett sigill, eller insegel, är ett märke som ursprungligen syftade till att intyga äktheten hos ett dokument. En modern tillämpning är att omge paket med sigill från fabriken för att visa att produkten inte är begagnad. Den traditionella användningen av sigill har idag i stor utsträckning ersatts av underskrift. Med sigill kan avses både sigillstamp eller en signetring, och ett avtryck av dem i lack, vax eller liknande material. På sigillstampen eller signetringen finns en ingraverad symbol, unik för den som skriver under. Sigill fanns för enskilda personer, för städer, härad, domstolar och stater. Ett officiellt sigill för en furste, ett rike eller en stad kallades även sekret. Ordet kan även beteckna ett mindre sigill tryckt på baksidan av ett större, vilket förekom särskilt under medeltiden. Sverige right|stående|Bror Emil Hildebrand. right|stående|Sveriges äldsta vapen, frälseätten Bobergs vapen. Sveriges första sigiller är dokumenterade i Svenska sigiller från medeltiden, en förteckning med avbildade teckningar av svenska sigill från Sveriges medeltidsbrev, skriven av Bror Emil Hildebrand, ett komplement till Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven förvarade i Svenska Riksarkivet, vilket av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens förlag utgavs, tryckta av P. A. Norstedt & Söner i flera band mellan 1862 och 1867.. Hildebrand har numrerat dem, och de tio första i listan är: 1. Sigtrygg Bengtsson (Boberg) och 2. Lars Bengtsson (Boberg), två bröder från den östgötska frälseätten Boberg, vars sigill avbildar en lilja mellan två hjorthorn, och eftersom de skiljer sig något i utförande, var de förmodligen inte tillverkade vid samma tidpunkt.SDHK-nr: 370 Från ett senare medeltidsbrev angående den minderårige kung Erik Erikssons råd, som inrättades för den omyndige kungen, där sigillanterna i tur och ordning är 3. stallaren Brynulf Mus (en mus på ett bord), 4. Eskil Magnusson (lagman i Västergötland som tillhörde Bjälboätten), 5. Knut Långe (senare kung, sigillet visar honom ridande till häst)), och 6. en oidentifierad medlem av Bjälboätten som Bror Emil Hildebrand gissar är kung Eriks släkting och råd, Knut Kristinesson. 7. riddaren Joar Johansson, ibland påstått identisk med riddaren Joar Blå, vars sigill visar en möjlig fläkt örn försedd med ovanför vingarna uppskjutande framben, varför den ibland förväxlats med en heraldisk så kallad lejonörn. 8. Gustaf, lagman i Västergötland, sigillet visar inget vapen, utan en stående man i fotsid dräkt och kappa. 9. Folke (lejon och lilja), också lagman i Västergötland, som för ett komplicerat vapen, kluvet genom en så kallad liljestav, där liljan ses överst, med en lång stjälk eller stav, som når sköldens botten, vilken på heraldiskt höger sida utvecklar sig till ett halvt lejon i profil, medan det vänstra fältet fylls med tre utskjutande skott från liljans stjälk. 10. sigillet avbildar en drakfågel inne i en åttauddig stjärna, och Hildebrand gissar att det visar Helena Sverkersdotters vapen. Svenska sigiller från medeltiden av Bror Emil Hildebrand

Karolinska skolans sigill

Karolinska gymnasiets sigill har funnits från 1579 för Karolinska gymnasiet i Örebro. Historia Heraldiska vapen för skolor blev allt vanligare under senmedeltiden. Detta förekom framförallt inom skolorna i England som vapen eller badges vilket omnämns i boken Uppsala högre allmänna läroverks vapen. Inom Sverige använde inte de medeltida katedral- och stadsskolan vapen i äldre tid, utan kom att använda en gemensam sköld innehållande riset & färlan. Riset & färlans innebörd förklaras inom boken Uppsala högre allmänna läroverks vapen vilket staterar vikten av riset och färlan som en indikation av den “disciplin och affliktiva” bestraffningar som skolan en gång utövade. Tillsammans med riset & färlan förekom skolans skyddshelgon samt skolmästarens initialer vilket förekommer på Karolinska skolans sigill från 1579.     miniatyr|243x243px|En brosch med Karolinska skolans sigill Karolinska skolans sigill från 1579 föreställer ett ris & en färla med texten ”OREBRO SKOLÆ SIGNET”, ”LXXVIIII”, ”SCN” samt till höger symbolen IHS för ”Jesus människornas frälsare. Texten inom sigillet förtäljer ”Örebro Skola sigill “, LXXVIIII (79)” SCN initialerna för Sigfridus Canuti Nericius förekommer under riset & färlan inom sigillet. Sigfridus Canuti Nericius eller Sigfrid Knutsson beträdde posten som skolmästare för Örebro skola omkring år 1579 vilket är det år det ena sigillet anbringades av Canuti. Canuti besatt posten till år 1584 var han förordnades till kyrkoherde i Karlstad samt Hammarö och tillträde posten 1585. Han avledd den 1595 som prost över Östra Värmland som han tillträtt samma år som han skall ha tillträtt posten kyrkoherde i Karlstad samt Hammarö. Det beskrivs ömse i ”Blad ur Örebro skolas historia” och ”Karlstads stift herdaminne” förtäljer Canutis närvaro vid ett kyrkomöte i Uppsala 1593 samt hans underskrivande av ett beslut bifogat av detta möte. Tidigare närvaro av ett kyrkomöte i Örebro år 1588 förtäljs av KF Karlsons text men kan icke bekräftas av den andre. Hans lön från tiden som skolmästare förtäljs av ”Blad ur Örebro Skolas historia” bestå av ”2 läster eller 96 tunnor spannmål, värderande till 96 daler, samt ett klosterhemman N. Stäringe i Edsberg, med uppgifven afkastning i järn, dagsverken och hudar.”. Om Canutis livsförhållanden samt giftermål förtäljer Karlstads stiftherdaminne följande ”Hans gifte och öfriga lefnadsomständigheter äro obekanta”.  

Add a comment or suggest edits

To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».

Leave a comment or send an inquiry

Select the images you want to order

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to