van der Nootska palatset

Created with Sketch.

Magnus Ahlgren (arkitekt)

Gunnar Selander och Magnus Ahlgren. miniatyr|Ombyggnaden 1975-83 av riksdagshuset för den nya enkammarriksdagen. miniatyr|Nordengatan 19 i Norrköping, 1964. Bror Magnus Edvard Ahlgren, född 3 februari 1918 i Sätila församling, Älvsborgs län, död 7 november 2005 i Tullinge, var en svensk arkitekt. Biografi Efter studentexamen 1938 vid Högre allmänna läroverket i Skara utbildade sig Ahlgren till arkitekt vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1939–1943. Åren 1943–1945 var han anställd vid Kooperativa Förbundets Arkitektkontor under Erik Ahlsén och tillhörde 1945–1948 Kungliga Tekniska högskolans byggnadskommitté. Han var lärare vid Architectural Association School of Architecture i London 1948–1949 och tjänstgjorde vid Stockholms stads stadsplanekontor under Sven Markelius 1950–1952. Åren 1952–1958 var han chefsarkitekt vid tunnelbanans arkitektkontor. Där ritade han bland annat huvudkontoret för Stockholms Spårvägar i kvarteret Icarus (nuvarande Munkbrohallen). Magnus Ahlgren arbetade huvudsakligen ihop med sina arkitektkollegor Sven Silow och Torbjörn Olsson under namnet AOS arkitektkontor som grundades 1950. Tillsammans utförde de en mängd uppdrag, däribland ombyggnaden av Rosenbad i Stockholm till regeringskansli i mitten av 1950-talet, samt ombyggnaden 1975–1983 av riksdagshuset i Stockholm för den nya enkammarriksdagen. Ahlgren finns representerad vid Nationalmuseum.Nationalmuseum Han är begravd på Tullinge parkkyrkogård.SvenskaGravar

Van der Nootska palatset

van der Nootska palatset (fastigheten Paris 16) är ett tidigare privatpalats vid Sankt Paulsgatan 21 på Södermalm i Stockholm. Byggnaden uppfördes åren 1671–1672 för friherren Thomas van der Noot i en tid då Sverige hade en starkt ställning som en av Europas stormakter. Fastigheten hade efter van der Noot många ägare och hotades ett flertal gånger av rivning. Sedan 1942 ägs fastigheten av Stockholms stad och sedan 2005 av kommunägda AB Stadsholmen. Huset är blåklassat av Stadsmuseet i Stockholm, vilket innebär att bebyggelsen har "synnerligen höga kulturhistoriska värden" motsvarande fordringarna för byggnadsminnen.Stadsmuseets kulturklassificering, interaktiv karta. Kvarteret miniatyr|Holms tomtbok 1679 med van der Noots tomt, rödmarkerad. Kvarteret Paris begränsas i norr av Sankt Paulsgatan, i öster av Kvarngatan, i söder av Fredmansgatan och i väster av Bellmansgatan. Kvarteret är resultatet av ett omfattande regleringsarbete i Stockholm som, för Södermalms del, påbörjades 1641 (se Stadsplanering i Stockholm). Innan dess fanns här ett oplanerat gatunät med några väger som löpte tvärs över det som senare kom att utgöra tomten till van der Nootska palatset. Trakten förvandlades till rektangulära kvarter där det aktuella kvarteret fick namnet Paris. Namnet har inget att göra med staden Paris eller med prinsen Páris ur den grekiska mytologin utan går troligen tillbaka till den tyskfödde krögaren Jakob Paris. Han finns 1652 upptagen i en mantalslängd från Gamla stan och drev ett gårkök, hade gott anseende och ägde flera fastigheter i staden. Söder om kvarteret låg på 1600- och 1700-talen tre väderkvarnar: Stora och Lilla Somens kvarn samt Christian Hanssons kvarn. En av dem syns på Erik Dahlberghs Sueciabild från 1690-talet. Palatset under van der Noot miniatyr|Palatset i Erik Dahlberghs Sueciaverket 1690-tal (bilden är beskuren).

Thomas van der Noot

Thomas van der Noot, född på 1630-talet i Brabant, död 4 augusti 1677 i Stettin, var en holländsk och svensk adelsman, officer och diplomat, men är idag mest känd för att tillsammans med sin hustru Maria Roquette Hägerstierna ha byggt van der Nootska Palatset på Södermalm i Stockholm, färdigställt 1674. Biografi miniatyr|van der Nootska palatset i Erik Dahlberghs Sueciaverket 1690-tal (bilden är beskuren). Han föddes i Brabant som son till adelsmannen och guvernören i Graves Lamoral van der Noot och hans hustru Lucretia von Stakenbrouch, dotter till guvernören i Graves samt herre över Sleeuwijk och Berkensbos i Brabrant Thomas van Stakenbroek (stavas också Stakenbrouch eller Staekenbroek) och hans hustru Walburg van den Broucke. Thomas kom efter faderns död och sin mors giftermål med sedermera riksrådet Knut Kurck (systerson till Axel Oxenstierna) till Sverige 1648 tillsammans med modern samt flera av sina syskon. Han blev kammarpage hos drottning Kristina 1651 och deltog som hovjunkare tillsammans med Erik Oxenstierna i förhandlingarna rörande äktenskapet mellan Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp. Thomas van der Noot blev fänrik 1655 vid Västmanlands regemente, överste 1668 och var generalmajor 1677. Han deltog i kriget i Polen 1655–1657. Vid ett slag vid Uddevalla fick han en muskötkula genom höger arm och blev sedan skadad i samma arm vid sjöslaget mot holländarna i Öresund 1658. Han utmärkte sig vid Lars Kaggs anfall mot Halden 1660 men skadades över höger öga och fick bäras halvdöd därifrån.

Add a comment or suggest edits

To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».

Leave a comment or send an inquiry

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to