Nystuga är en före detta jordbruksfastighet som är belägen i byn Spässerud i Glava. Genom byn går flera gamla samt en senare vägsträckning. Landskapaet runt byn präglas av öppna odlings-, äng- och betesmarker omgärdade av skog. Den bäck som avvattnar bland annat Åtjärnet och mynnar ut i Glasfjorden drev i äldre tid minst ett par kvarnar.
Spässerud anges som bebygggt och odlat i en geometrisk avmätning från 1646. I storskifteshandlingarna från 1746 förefaller platsen för Nystuga ha beteckningen tomt, dvs plats för boningshus. Det nuvarande boningshuset som har en ålderdomlig karaktär är med säkerhet uppfört före 1856 vilket är året byggnadens interiöra målningarna är daterade. Byggnaden är timrad till nock till två våningars höjd med vind. Det ganska flacka sadeltaket är täckt med skiffer. Grunden har tidigare varit mullbänk och vindsbjälklaget är isolerat med torv. Under 1900-talet och 2000-talet har huset genomgått flera ombyggnader. Tomten för boningshuset är avstyckad från de intilliggande ekonomibyggnaderna. Bebyggelsen utgör dock en visuellt sammanhängande gårdsmiljö.
Boningshusets väggmålningar finns i ett av rummen på övervåningen. John Johansson beskirver dem i nummer 3 2001 av Glavfäringen. "Målningarna är utförda som en fantasimarmorering i inramade fält. Bottenfärgen går i ljust gråblott och de diagonala "skäckterna" har påförts i en mörkare blå nyans. I mitten av varje fält har Jonas Pärsson med penseln tecknat en elegant och luftig blomstergrupp och som avslutning mot taket har en sirlig och drivet utförd blomslinga målats på den raka taklisten. Väggarnas nedre del flammar i intensivt rödbruna schatteringar och i denna har Jonas Pärsson i ett inramat fält skrivit "Målat i slutet av januari 1856. J Pärsson".
Källa: Antikvarisk rapport, konservering av interiöra väggmålningar i manbyggnaden på gården, Nystuga i Spässerud 2006, byggnadsantikvarie Susanna Björklöf
Sedan tidigt 2000-tal har Värmlands Museum dokumenterat interiört måleri i värmländska bostäder. Syftet med dokumentationen är att lyfta denna typ av måleri, samla information om förekomsten samt bidra till att måleriet bevaras och beforskas. Genom att dokumentera måleriet möjliggörs också för fler att ta del av hur det ser ut vilket i många fall inte är möjligt för allmänheten då byggnaderna ännu används som privata bostäder. Måleriet spänner över tidsperioden sent 1700-tal fram till idag. Vissa av upphovspersonerna känner vi vid namn, andra är ännu anonyma men förhoppningsvis kommer denna dokumentation att kunna bidra till att förmera kunskapen om denna konstform.
Bilden togs i samband ett restaureringsarbete utfört av Cecilia Skoglund 2006.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».