Fo157753

2 comments

  • En bild som berättar om ett samhälle där det ännu fanns respekt för andras egendom. Hur många timmar skulle det ta idag innan man började att plocka beslag och slå sönder inredning och skrov?
    Det fanns utställda lottbåtar i nästan varje stad där det fanns ett segelsällskap fram till inledningen av 1960-talet då förändringar i lotteribeskattningen bidrog till att det blev ointressant för segelsällskapen att fortsätta.
    Av den stora mängd arkivmaterial jag studerat förekommer inte en enda uppgift om skadegörelse eller stölder på de utsatta båtarna. Det kan naturligtvis förekommit ändå, men var inget som orsakade problem. Utlottningsbåtarnas historia går tillbaka till 1866-67 då styrelsemedlemmen i Göteborgs Segel sällskap (1897: GKSS) G. R. Malmros föreslog att medlemsavgiften skulle höjas från 3 riksdaler till 10 riksdaler" och" för överskottet byggas hvarje år en god segelbåt som inom sällskapet utlottas"
    Efter en diskussion biföll styrelsen förslaget den 30 april 1866 och en 100-årig epok inleddes och spreds i hela skandinavien. Hur utföll då initiativet vid inledningen? Först backade 23 av sällskapets 73 medlemmar, men redan följande år steg antalet till 160 personer och betydelsen av lottbåtarna blev "ofantligt stor" och "mångdubblat sällskapets intressesfär" På 1860-talet var båtutvecklingen precis som tidigare långsam, en del av förklaringen kan tillskrivas de fåtaliga kontakterna mellan båtbyggare och allmänhet. Det fanns inget passande forum där de ömsesidiga intressena kunde utbytas. Följden blev att man valde den enkla och beprövade vägen att bygga på handlag och tradition. Det fanns inget egentligt skäl för något större nytänkande. Utlottningsbåtarna förändrade detta. När en båtbyggare fick en beställning på en utlottningsbåt (den första lades hos Olle Olsson
    i Brandalen på sydöstra Orust) blev det underförstått att denna skulle överträffa de båtar som fanns. Snabbhet och manövrerbarhet var det som sattes främst. För att enkelt avgöra om den nya båten verkligen var ett steg framåt ordnades kappseglingar. En bit in på 1870-talet lades också en premie in i beställningen på 500 kronor en betydande summa på den tiden. Det utföll till båtbyggaren (som på den tiden var både konstruktör och båtbyggare) om båten visade sig snabbare än de befintliga. Idén om detta kom emellertid inte från GSS utan från den nye båtbyggaren Christoffersson & Hedengren på Wilhelmsberg i Göteborg som man ville pröva. Denna beställning skedde 1870 och blev kosterbåten Ingeborg med rätt avvikande former, men som visade så goda egenskaper att båtbyggaren yrkade på en premie på 50 kronor för det goda arbete han genomfört. Allt fler började uppmärksamma betydelsen av lottbåtarna som skapade kontakter mellan båtbyggare, segelsällskap och allmänhet och som tydligt stimulerade till nytänkande. Lottbåtarna speds över hela skandinavien och blev en första målsättning för varje nybildat segelsällskap.

  • Tack för din kommentar.

Select the images you want to order

Share to