Tryckta tapeter, randiga med lövrankor. Målat tak, plankgolv. Fönster med spröjsade rutor, vita gardinlängder i kornisch. Vit, rektangulär kakelugn med nisch i överdelen samt mässi ...
Tryckta tapeter, randiga med lövrankor. Målat tak, plankgolv. Fönster med spröjsade rutor, vita gardinlängder i kornisch. Vit, rektangulär kakelugn med nisch i överdelen samt mässingsluckor nedtill. I hörnet en låg bokhylla i vinkel fylld med böcker. Ovnapå bokhyllan tre glasfigurer, ett fotografi i guldram, en skål med öra och en trearmad ljusstake. Betsad sittmöbel bestående av soffa (jfr 34 064) med stoppad dyna, klädd med randigt tyg i grönt vitt och rosa. På ömse sidor om soffan två karmstolar med figursågad ryggbricka och samma klädsel som soffan. I mitten av rummet, på en matta i natur och grönt, ett bord (jfr 34 070) och tre stolar med figursågade ryggbrickor ytterligare tre likadana stolar vid vägg. Under fönstret ett bord (jfr 34 073) med fyrkantig duk och krukväxt. Ett sybord med låda med stoppat lock. Dörröppning utan dörr. Byrå med utsvängd front, betsad med guldfärgade beslag. ovanför byrån en spegel med delat glas, guldfärgad ram krönt med grip. På väggen, ovanför soffan, en svartvit tavla i guldfärgad ram.
Belysning i form av en glödlampa vid framkanten insatt vid senare datum då skåpet placerats i ett montage med skåp nummer 34 048-34 054.
Berith Bergstöm föddes på Bosjö bruk, två mil nordväst om Filipstad. Hon kom som nummer elva i en syskonskara på tolv barn.
Föräldrarna, Maria, född Dahl, och brukspatron Albert Bergström, hade i mitten av 1800-talet köpt Bosjö nyss nedlagda bruk med omgivande stora skogar. Bosjö bruk var Värmlands största privata skogsegendom på den tiden, 37 torp hörde till herrgården och cirka 300 personer ska ha bott på Bosjö bruk. Patron anlade där i stället träsliperi, såg och snickerifabrik och lät bygga den smalspåriga Bosjöbanan för timmer-och produkttransport.
Berith fick en gedigen utbildning. Efter avslutad skolgång i Stockholm fick hon börja sin konstnärliga utbildning på Handarbets Vänner och Hulda Lundins Högre Slöjdseminarium. Efter dåtidens Konstfack fortsatte hon till Wien och Wiener Werkstätte. När hon återvänt till Sverige bosatte hon sig i Stockholm tillsammans med ett par av systrarna.
1916 såldes Bosjö bruk, somrarna därefter tillbringade Berith i Lersjöed inte långt från Bosjön. Det var där hon startade tillverkningen av de stiltroget återgivna och till skalan 1:10 förminskade möblerna och husgeråden. Där lärde hon ochså att känna Carl Gustavsson, som snart började tillverka möbler och modeller efter Beriths ritningar. Han arbetade hemma i köket med enkla redskap och hans MS-sjuka fru Anna hjälpte till att fernissa och måla. I 40 år arbetade Carl Gustavsson åt Berith.
Varumärket Nolbyn kom från den lilla miniatyrby hon byggde tillsammans med sina syskonbarn omkring 1930, belägen norr om torpet i Lersjöed, därav namnet. Miniatyrbyns förebild var förstås Bosjön. Namnet Nolbyn kom att sprida sig över värden, Berith hade utställningar i både Tyskland och USA.
På Sibyllegatan 9 i Stockholm öppnade hon 1938 en affär ”Värmländskt Hantverk” för att sälja sina alster, själv kallade hon den för bod. Där tog hon emot många beställningar, inte minst från äldre människor som ville återge sina hem i miniatyr. 1943 köpte prinsessan Sibylla ett dockskåp åt Haga-sessorna; Margareta, Birgitta och Desirée. Till The Swedish-American Institute i St Paul i Minnesota gjorde Berith en kopia av John Ericssongården i Långban.
I huvudstaden hade Berith fått kontakt med finmekanikern Dahlström. Efter Beriths instruktioner tillverkade han husgeråd, ljusstakar, lampor, telefoner och andra småsaker. En annan medhjälpare blåste för hand de små glasen, karafferna och andra glasföremål. Systrarna och de närmaste släktingarna fick också hjälpa till och det berättas hur systrarna stickade grytlappar på knappnålar.
For å publisere en offentlig kommentar på objektet velger du «Skriv en kommentar». For å sende en henvendelse direkte til museet velger du «Send en henvendelse».
Add a comment or suggest edits
For å publisere en offentlig kommentar på objektet velger du «Skriv en kommentar». For å sende en henvendelse direkte til museet velger du «Send en henvendelse».