Guldbrakteat

Utdrag ur Klenoder i Gotlands Fornsal:

En brakteat är en medalj eller ett smycke som ursprungligen användes av de romerska kejsarnas livvakter. Germanerna övertog idén med medaljonger, men övergick ganska snart till att framställa egna bilder stämplade på runda guldbleck. Från 400-talet och fram till vikingatiden tillverkades och användes de också på Gotland.

Med brakteat menas vanligtvis ett guldbleck där endast ena sidan är präglad. Benämningen används inom arkeologin och avser då ett enkelsidigt präglat hängsmycke bestående av en tunn, rund metallskiva med en vid kanten fastlödd upphängningsögla. Under öglan finns en guldtrådsdekoration. Orneringen består oftast av en bård av små stämplar kring ett präglat centralmotiv, som är pressat över en en stamp.

Guldbrakteaterna indelas i forskningen efter sina fyra huvudgrupper: A-D. Grupp A har ett mansporträtt i profil; grupp B innehåller fler än en person; grupp C har ett manshuvud över en hästfigur och grupp D har en eller flera starkt stiliserade djurfigurer. På Gotland finns ytterligare en grupp, E, som är den vanligaste brakteaten och dateras till vendeltid. På gotländska E-brakteater är det vanligt med djurtriskelemotiv och en tungformig figur som generellt uppfattas som ett människohuvud. En triskele är tre vinkelställda eller böjda motiv som utgår från samma punkt. E-brakteaterna visar ett och samma motiv till skillnad från den rika bildvärlden på folkvandringstida brakteater.

Produktion: 550 - 699