Göteborgs konstmuseum, förslag till flygelbyggnad
Fasad/sektion, fasad mot Bengt Lidnersgatan

Created with Sketch.

Sigfrid Ericson

upright|Sigfrid Ericson upright|Johannebergskyrkan, 1939-40 Sigfrid Ericson, född 7 oktober 1879 på Nybro garveri i Fritsla i Västergötland,Landsarkivet i Göteborg, Fritsla kyrkoarkiv C:4 död 22 januari 1958 i Göteborg,Sveriges dödbok 1947-2006, CD-ROM v 4.00, Sveriges Släktforskarförbund (2007) var en svensk arkitekt och rektor för Slöjdföreningens skola 1913–1945. Biografi Ericson utexaminerades som arkitekt från Chalmers 1899 och Arkitekturskolan vid Kungliga Konsthögskolan 1902. Han var sedan arkitekt vid Byggnadsstyrelsen, lärare i byggnadsritning vid Chalmers 1903–1913, styrelseledamot i Röhsska konstslöjdmuseet, i Slöjdföreningens skola, i föreningen Konstfliten. Han var tillsammans med Arvid Bjerke huvudarkitekt för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 när till exempel Götaplatsen och Liseberg anlades och byggnader som Göteborgs konstmuseum och Göteborgs Konsthall byggdes. Hans första större uppdrag var att tillsammans med arkitekten Hans Hedlund rita fastigheten Haga Nygata 8, Robert Dicksons stiftelse "Slottet" som stod klart i september 1904.Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 s. 58 Ericson var också arkitekten bakom ett antal kyrkobyggen och Masthuggskyrkan (1914) kan betecknas som hans definitiva genombrott inom svensk kyrkoarkitektur. Redan tidigare hade han gett upphov till kyrkor och kapell, varav Surte kyrka (1911) och Hunnebostrands kyrka (1911) hör till de mest enhetliga exemplen på hans produktion. Senare märks bland andra Skene kyrka (1917) och Nissaströms kyrka (1939-1940) och vidare S:t Matteus metodistkyrka vid Herkulesgatan 28 på Hisingen (invigd 16 september 1923), Brämaregårdens kapell (oktober 1925) och Johannebergskyrkan (13 oktober 1940). Till hans övriga produktion av nybyggda kyrkor hör Lyse (1911-1912), Missionskyrkan Jonsered (1912), Jörlanda (1926), Träslövsläge (1926-1927), Flatö (1928), Hönö (1933-1934), Svenasjö (1934) och Kinnarumma (1940) kyrkor. Kyrkorna i Skene, Nissaström, Kinnarumma och Jörlanda utgör en grupp som Ericson ritade med samma formspråk. Dessa kyrkor har långhus och torn och kan ge intryck av att de är ombyggda medeltidskyrkor. Man har använt naturmaterial och influenser från tidigare århundraden – främst 1700-talet. Fasaderna är vitputsade. De tre första har rikt utformade tornspiror.

Göteborgs konsthall

Göteborgs Konsthall är en kommunal konsthall vid Götaplatsen i centrala Göteborg, som visar svensk och internationell samtidskonst och är inrymd i en klassicistisk byggnad från 1923. Årligen presenteras omkring sex utställningar. Göteborgs Konsthall har på olika sätt varit en samarbetspartner för Göteborgs internationella konstbiennal. Historik Jubileumsutställningen och byggnaden Göteborgs Konsthall ritades av Sigfrid Ericson och Arvid Bjerke och byggdes till Göteborgs jubileumsutställning 1923. I fasadens tre grunda valvbågar sticker det ut tre balkar i snidad metall. Under jubileumsutställningen fanns där, ovanpå dessa balkar, var sin – senare nedtagen – ryttarstaty. Möjligtvis var dessa skulpturer gjorda i ett obeständigt material som gips och trä, precis som medaljongerna som under utställningen satt på konstmuseets fasad. År1956 smyckades de tre balkarna med varsitt lejon, skulpterade av Palle Pernevi. miniatyr|Lejonen på fasaden är skulpterade av Palle Pernevi. Invigningsutställningen i Göteborgs Konsthall var Jubileumsutställningen med nordisk samtida konst. Utställningen som pågick mellan 8 maj och 15 oktober var en mönstring av den nordiska genombrottsgenerationen inom modernismen. Utställningen hade utarbetats av Axel Romdahl i samråd med Richard Bergh, August Brunius och Jens Thiis, och utställningskommissarierna, vilka valde ut vilka konstnärer som skulle representera varje land var: Carl V. Petersen (Danmark), Sigurd Frosterus (Finland), Per Deberitz (Norge) och Romdahl själv för Svenska avdelningen. I den lokal som idag kallas Göteborgs konsthall visades den norska delen av utställningen med bland andra Edvard Munch. Den danska, med bland andra Jens Ferdinand Willumsen, och finska delen, med bland andra Juho Rissanen, visades i två intilliggande byggnader som idag är rivna, medan den svenska höll till inne i Göteborgs konstmuseum. År 1925 flyttade Konsthögskolan Valand från Valandhuset på Vasagatan till en av de överblivna lokalerna från göteborgsutställningen bakom konsthallen. Detta var bara ett provisorium eftersom lokalen var en oisolerad träbyggnad.

Add a comment or suggest edits

To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».

Leave a comment or send an inquiry

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to