Sigfrid Ericson
upright|Sigfrid Ericson
upright|Johannebergskyrkan, 1939-40
Sigfrid Ericson, född 7 oktober 1879 på Nybro garveri i Fritsla i Västergötland,Landsarkivet i Göteborg, Fritsla kyrkoarkiv C:4 död 22 januari 1958 i Göteborg,Sveriges dödbok 1947-2006, CD-ROM v 4.00, Sveriges Släktforskarförbund (2007) var en svensk arkitekt och rektor för Slöjdföreningens skola 1913–1945.
Biografi
Ericson utexaminerades som arkitekt från Chalmers 1899 och Arkitekturskolan vid Kungliga Konsthögskolan 1902. Han var sedan arkitekt vid Byggnadsstyrelsen, lärare i byggnadsritning vid Chalmers 1903–1913, styrelseledamot i Röhsska konstslöjdmuseet, i Slöjdföreningens skola, i föreningen Konstfliten.
Han var tillsammans med Arvid Bjerke huvudarkitekt för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 när till exempel Götaplatsen och Liseberg anlades och byggnader som Göteborgs konstmuseum och Göteborgs Konsthall byggdes. Hans första större uppdrag var att tillsammans med arkitekten Hans Hedlund rita fastigheten Haga Nygata 8, Robert Dicksons stiftelse "Slottet" som stod klart i september 1904.Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 s. 58
Ericson var också arkitekten bakom ett antal kyrkobyggen och Masthuggskyrkan (1914) kan betecknas som hans definitiva genombrott inom svensk kyrkoarkitektur. Redan tidigare hade han gett upphov till kyrkor och kapell, varav Surte kyrka (1911) och Hunnebostrands kyrka (1911) hör till de mest enhetliga exemplen på hans produktion. Senare märks bland andra Skene kyrka (1917) och Nissaströms kyrka (1939-1940) och vidare S:t Matteus metodistkyrka vid Herkulesgatan 28 på Hisingen (invigd 16 september 1923), Brämaregårdens kapell (oktober 1925) och Johannebergskyrkan (13 oktober 1940). Till hans övriga produktion av nybyggda kyrkor hör Lyse (1911-1912), Missionskyrkan Jonsered (1912), Jörlanda (1926), Träslövsläge (1926-1927), Flatö (1928), Hönö (1933-1934), Svenasjö (1934) och Kinnarumma (1940) kyrkor. Kyrkorna i Skene, Nissaström, Kinnarumma och Jörlanda utgör en grupp som Ericson ritade med samma formspråk. Dessa kyrkor har långhus och torn och kan ge intryck av att de är ombyggda medeltidskyrkor. Man har använt naturmaterial och influenser från tidigare århundraden – främst 1700-talet. Fasaderna är vitputsade. De tre första har rikt utformade tornspiror.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».