• Dáiddadagus vuolgá vuolleravddas, vuosttas teáhterbihtáin man Beaivváš cájehii jagi 1981 Davvi-Norgga Feastaspealuin Hášttáin. Mun lean coaggán sisdoalu bihtás "Min Duoddarat", bohccuid ja rievssahiid eatnamis.

Gova lean ráhkadan má¿ga boarddaceahkkin, maid govvidan iešgudet dáhpáhussan teáhtera ja Guovdageainnu historjjás. Buot vuolimusas lean sággan ja herven iešgudet teáhterbihtáid, maid Beaivváš lea ráhkadan ja cájehan jagiid 1981 – 2024. Ollu olbmot barget searválaga go odda teáhterbihttá galgá ráhkaduvvot. Olmmoš goarg¿u bajás boarddacehkiid mielde, go lea dahkamin teáhterbihtá dahje bargamin skuvlaprošeavttain. Odda huksehusas han lea maiddái boazodoalloskuvla ja joatkkaskuvla. Fiskes viidodagas lea goavdá hápmi, mii maiddái lea beaivváža govastat. Beaivváš teáhtera namma boahtá sámi beaivvážis.

Goavdá siskkobealde dáhpáhuvvet feara mat, mat govas cudjet geahccái. Jorba hámis, dego agálašvuodas ja juigosisge, ii leat álgu iige loahppa. Jorba hámis lea guovddáš sadji sámi kultuvrras. Lávus leat golbma gierddu – árran, loaidu ja reahpen.

Rievssat, mii lea noaideloddi ja man birastahttá mealgat mytologiija, molsu ivnni jahkodagaid mielde. Ceskes dálveivdni lea iešalddes dakkár mii geassá geidosii. Rievssatgárdun lea leamaš deatalaš oassi sámi kultuvrras. Vuogas go skuvllat áimmahuššet ja jotket dološ diedu ja máhtu, mo galgá gárdut ja giellat rievssahiid.

Bio: Britta Marakatt-Labba (r. 1951) ássá Badje-Sohpparis Ruota bealde Sámis. Son bajásšattai boazobearrašis, ja válddii oahpu Dáidda- ja hábmenallaskuvllas Göteborgas ja Sámi allaskuvllas Guovdageainnus. 1970 logu rájes son lea leamaš cielga dáiddalaš jietna ja sámi kultuvrra ja historjjá deatalaš gaskkusteaddji dáidaga ja aktivismma bokte. Earret eará leai son mielde álggaheamen Mázejoavkku jagi 1978, ja vuoddudeamen Sámi Dáiddacehpiid Searvvi jagi 1979.

Son lea oassálastán eatnat cájáhusaide, ja su dáiddabargguid leat oastán sisa má¿ga museacoakkáldaga, earret eará  Röhsska museet Göteborgas, Nationalmuseum ja Moderna Museet Stuehkies/Stockholmas, British Museum Londonis, MARKK-Hamburg Museum Duiskkas, Davvi Norgga Dáiddamusea Romssas, KODE Bergen Birggonis, Nasjonalmuseet Osloves/Oslo ja RiddoDuottarMuseat Finnmárkkus.

 
Norsk tekst:

Verket startar på nederkanten, om första teaterstycket som Beaivvas uppförde 1981 under Harstad Festspillen. Jag har plockat upp innehållet i stycket  "Min Duoddarat/Våre vidder", renens och ripans land.

Bilden är byggd upp i trappetrinn, olika händelser i teater- og Kautokeino-historik, längs ner har jag broderat in olika teaterstycken som Beaivvas har uppfört 1981–2024. Det är många människor involverade när ett nytt teaterstycke sätts upp. Man klättrar upp för trappetrinn när man bygger upp ett teaterstycke eller jobbar med skoleprojekt, eftersom byggnaden också rymmer reindrifts och vidaregående skole. Det gula fältet är trummans formation, som også är solens symbol. Namnet Beaivvas kommer från samiska sol/Beaivvi.

Innanför trumman händer det en del olika saker som i bilden trummas ut till betraktaren, den runda formen som evigheten, och joik som har ingen början eller slut. Den cirkulära formen har en central roll i samisk kultur. Lavvoen har tre cirklar, eldstaden/arran, golvet i lavvoen/loiddu-loiddut och rökhålet/reahppen.

Ripan (rype), en magisk fågel och omgärdat med mycket mytologi, skiftar färg. Den vita vinterfärgen är i sig magisk. Att snara ripa har varit en viktig del i den samiska kulturen. Fint för skolor att ta och vidareföra den gamla kunskapen, att kunna göra snaror och snara ripor.

Bio: Britta Marakatt-Labba (f. 1951) bor i Badje-Sohppar/Övre Soppero på svensk side av Sápmi. Hun vokste opp i en reindriftsfamilie, og tok sin utdanning på Högskolan för konst och design i Göteborg og Sámi allaskuvla/Samisk høgskole i Guovdageaidnu/Kautokeino. Siden 1970-tallet har hun vært en tydelig kunstnerisk stemme og en viktig formidler av samisk kultur og historie gjennom kunst og aktivisme. Blant annet var hun med på å starte Mázejoavku/Masi-gruppa i 1978, og på etableringen av Sámi Dáiddacehpiid Searvi/Samisk kunstnerforbund i 1979.

Hun har deltatt på en rekke utstillinger, og arbeidene hennes er kjøpt inn av flere museumssamlinger, blant annet Röhsska museet i Göteborg, Nationalmuseum og Moderna Museet i Stockholm, British Museum i London, MARKK-Hamburg Museum, Nordnorsk Kunstmuseum, KODE Bergen, Nasjonalmuseet i Oslo og RiddoDuottarMuseat i Finnmark.
    Photo: Lars Petter Pettersen Snøhetta/Statsbygg / Kunst i offentlige rom
  • Dáiddadagus vuolgá vuolleravddas, vuosttas teáhterbihtáin man Beaivváš cájehii jagi 1981 Davvi-Norgga Feastaspealuin Hášttáin. Mun lean coaggán sisdoalu bihtás "Min Duoddarat", bohccuid ja rievssahiid eatnamis.

Gova lean ráhkadan má¿ga boarddaceahkkin, maid govvidan iešgudet dáhpáhussan teáhtera ja Guovdageainnu historjjás. Buot vuolimusas lean sággan ja herven iešgudet teáhterbihtáid, maid Beaivváš lea ráhkadan ja cájehan jagiid 1981 – 2024. Ollu olbmot barget searválaga go odda teáhterbihttá galgá ráhkaduvvot. Olmmoš goarg¿u bajás boarddacehkiid mielde, go lea dahkamin teáhterbihtá dahje bargamin skuvlaprošeavttain. Odda huksehusas han lea maiddái boazodoalloskuvla ja joatkkaskuvla. Fiskes viidodagas lea goavdá hápmi, mii maiddái lea beaivváža govastat. Beaivváš teáhtera namma boahtá sámi beaivvážis.

Goavdá siskkobealde dáhpáhuvvet feara mat, mat govas cudjet geahccái. Jorba hámis, dego agálašvuodas ja juigosisge, ii leat álgu iige loahppa. Jorba hámis lea guovddáš sadji sámi kultuvrras. Lávus leat golbma gierddu – árran, loaidu ja reahpen.

Rievssat, mii lea noaideloddi ja man birastahttá mealgat mytologiija, molsu ivnni jahkodagaid mielde. Ceskes dálveivdni lea iešalddes dakkár mii geassá geidosii. Rievssatgárdun lea leamaš deatalaš oassi sámi kultuvrras. Vuogas go skuvllat áimmahuššet ja jotket dološ diedu ja máhtu, mo galgá gárdut ja giellat rievssahiid.

Bio: Britta Marakatt-Labba (r. 1951) ássá Badje-Sohpparis Ruota bealde Sámis. Son bajásšattai boazobearrašis, ja válddii oahpu Dáidda- ja hábmenallaskuvllas Göteborgas ja Sámi allaskuvllas Guovdageainnus. 1970 logu rájes son lea leamaš cielga dáiddalaš jietna ja sámi kultuvrra ja historjjá deatalaš gaskkusteaddji dáidaga ja aktivismma bokte. Earret eará leai son mielde álggaheamen Mázejoavkku jagi 1978, ja vuoddudeamen Sámi Dáiddacehpiid Searvvi jagi 1979.

Son lea oassálastán eatnat cájáhusaide, ja su dáiddabargguid leat oastán sisa má¿ga museacoakkáldaga, earret eará  Röhsska museet Göteborgas, Nationalmuseum ja Moderna Museet Stuehkies/Stockholmas, British Museum Londonis, MARKK-Hamburg Museum Duiskkas, Davvi Norgga Dáiddamusea Romssas, KODE Bergen Birggonis, Nasjonalmuseet Osloves/Oslo ja RiddoDuottarMuseat Finnmárkkus.

 
Norsk tekst:

Verket startar på nederkanten, om första teaterstycket som Beaivvas uppförde 1981 under Harstad Festspillen. Jag har plockat upp innehållet i stycket  "Min Duoddarat/Våre vidder", renens och ripans land.

Bilden är byggd upp i trappetrinn, olika händelser i teater- og Kautokeino-historik, längs ner har jag broderat in olika teaterstycken som Beaivvas har uppfört 1981–2024. Det är många människor involverade när ett nytt teaterstycke sätts upp. Man klättrar upp för trappetrinn när man bygger upp ett teaterstycke eller jobbar med skoleprojekt, eftersom byggnaden också rymmer reindrifts och vidaregående skole. Det gula fältet är trummans formation, som også är solens symbol. Namnet Beaivvas kommer från samiska sol/Beaivvi.

Innanför trumman händer det en del olika saker som i bilden trummas ut till betraktaren, den runda formen som evigheten, och joik som har ingen början eller slut. Den cirkulära formen har en central roll i samisk kultur. Lavvoen har tre cirklar, eldstaden/arran, golvet i lavvoen/loiddu-loiddut och rökhålet/reahppen.

Ripan (rype), en magisk fågel och omgärdat med mycket mytologi, skiftar färg. Den vita vinterfärgen är i sig magisk. Att snara ripa har varit en viktig del i den samiska kulturen. Fint för skolor att ta och vidareföra den gamla kunskapen, att kunna göra snaror och snara ripor.

Bio: Britta Marakatt-Labba (f. 1951) bor i Badje-Sohppar/Övre Soppero på svensk side av Sápmi. Hun vokste opp i en reindriftsfamilie, og tok sin utdanning på Högskolan för konst och design i Göteborg og Sámi allaskuvla/Samisk høgskole i Guovdageaidnu/Kautokeino. Siden 1970-tallet har hun vært en tydelig kunstnerisk stemme og en viktig formidler av samisk kultur og historie gjennom kunst og aktivisme. Blant annet var hun med på å starte Mázejoavku/Masi-gruppa i 1978, og på etableringen av Sámi Dáiddacehpiid Searvi/Samisk kunstnerforbund i 1979.

Hun har deltatt på en rekke utstillinger, og arbeidene hennes er kjøpt inn av flere museumssamlinger, blant annet Röhsska museet i Göteborg, Nationalmuseum og Moderna Museet i Stockholm, British Museum i London, MARKK-Hamburg Museum, Nordnorsk Kunstmuseum, KODE Bergen, Nasjonalmuseet i Oslo og RiddoDuottarMuseat i Finnmark.
    Photo: Monica Milch Gebhardt / Kunst i offentlige rom
  • Dáiddadagus vuolgá vuolleravddas, vuosttas teáhterbihtáin man Beaivváš cájehii jagi 1981 Davvi-Norgga Feastaspealuin Hášttáin. Mun lean coaggán sisdoalu bihtás "Min Duoddarat", bohccuid ja rievssahiid eatnamis.

Gova lean ráhkadan má¿ga boarddaceahkkin, maid govvidan iešgudet dáhpáhussan teáhtera ja Guovdageainnu historjjás. Buot vuolimusas lean sággan ja herven iešgudet teáhterbihtáid, maid Beaivváš lea ráhkadan ja cájehan jagiid 1981 – 2024. Ollu olbmot barget searválaga go odda teáhterbihttá galgá ráhkaduvvot. Olmmoš goarg¿u bajás boarddacehkiid mielde, go lea dahkamin teáhterbihtá dahje bargamin skuvlaprošeavttain. Odda huksehusas han lea maiddái boazodoalloskuvla ja joatkkaskuvla. Fiskes viidodagas lea goavdá hápmi, mii maiddái lea beaivváža govastat. Beaivváš teáhtera namma boahtá sámi beaivvážis.

Goavdá siskkobealde dáhpáhuvvet feara mat, mat govas cudjet geahccái. Jorba hámis, dego agálašvuodas ja juigosisge, ii leat álgu iige loahppa. Jorba hámis lea guovddáš sadji sámi kultuvrras. Lávus leat golbma gierddu – árran, loaidu ja reahpen.

Rievssat, mii lea noaideloddi ja man birastahttá mealgat mytologiija, molsu ivnni jahkodagaid mielde. Ceskes dálveivdni lea iešalddes dakkár mii geassá geidosii. Rievssatgárdun lea leamaš deatalaš oassi sámi kultuvrras. Vuogas go skuvllat áimmahuššet ja jotket dološ diedu ja máhtu, mo galgá gárdut ja giellat rievssahiid.

Bio: Britta Marakatt-Labba (r. 1951) ássá Badje-Sohpparis Ruota bealde Sámis. Son bajásšattai boazobearrašis, ja válddii oahpu Dáidda- ja hábmenallaskuvllas Göteborgas ja Sámi allaskuvllas Guovdageainnus. 1970 logu rájes son lea leamaš cielga dáiddalaš jietna ja sámi kultuvrra ja historjjá deatalaš gaskkusteaddji dáidaga ja aktivismma bokte. Earret eará leai son mielde álggaheamen Mázejoavkku jagi 1978, ja vuoddudeamen Sámi Dáiddacehpiid Searvvi jagi 1979.

Son lea oassálastán eatnat cájáhusaide, ja su dáiddabargguid leat oastán sisa má¿ga museacoakkáldaga, earret eará  Röhsska museet Göteborgas, Nationalmuseum ja Moderna Museet Stuehkies/Stockholmas, British Museum Londonis, MARKK-Hamburg Museum Duiskkas, Davvi Norgga Dáiddamusea Romssas, KODE Bergen Birggonis, Nasjonalmuseet Osloves/Oslo ja RiddoDuottarMuseat Finnmárkkus.

 
Norsk tekst:

Verket startar på nederkanten, om första teaterstycket som Beaivvas uppförde 1981 under Harstad Festspillen. Jag har plockat upp innehållet i stycket  "Min Duoddarat/Våre vidder", renens och ripans land.

Bilden är byggd upp i trappetrinn, olika händelser i teater- og Kautokeino-historik, längs ner har jag broderat in olika teaterstycken som Beaivvas har uppfört 1981–2024. Det är många människor involverade när ett nytt teaterstycke sätts upp. Man klättrar upp för trappetrinn när man bygger upp ett teaterstycke eller jobbar med skoleprojekt, eftersom byggnaden också rymmer reindrifts och vidaregående skole. Det gula fältet är trummans formation, som også är solens symbol. Namnet Beaivvas kommer från samiska sol/Beaivvi.

Innanför trumman händer det en del olika saker som i bilden trummas ut till betraktaren, den runda formen som evigheten, och joik som har ingen början eller slut. Den cirkulära formen har en central roll i samisk kultur. Lavvoen har tre cirklar, eldstaden/arran, golvet i lavvoen/loiddu-loiddut och rökhålet/reahppen.

Ripan (rype), en magisk fågel och omgärdat med mycket mytologi, skiftar färg. Den vita vinterfärgen är i sig magisk. Att snara ripa har varit en viktig del i den samiska kulturen. Fint för skolor att ta och vidareföra den gamla kunskapen, att kunna göra snaror och snara ripor.

Bio: Britta Marakatt-Labba (f. 1951) bor i Badje-Sohppar/Övre Soppero på svensk side av Sápmi. Hun vokste opp i en reindriftsfamilie, og tok sin utdanning på Högskolan för konst och design i Göteborg og Sámi allaskuvla/Samisk høgskole i Guovdageaidnu/Kautokeino. Siden 1970-tallet har hun vært en tydelig kunstnerisk stemme og en viktig formidler av samisk kultur og historie gjennom kunst og aktivisme. Blant annet var hun med på å starte Mázejoavku/Masi-gruppa i 1978, og på etableringen av Sámi Dáiddacehpiid Searvi/Samisk kunstnerforbund i 1979.

Hun har deltatt på en rekke utstillinger, og arbeidene hennes er kjøpt inn av flere museumssamlinger, blant annet Röhsska museet i Göteborg, Nationalmuseum og Moderna Museet i Stockholm, British Museum i London, MARKK-Hamburg Museum, Nordnorsk Kunstmuseum, KODE Bergen, Nasjonalmuseet i Oslo og RiddoDuottarMuseat i Finnmark.
    Photo: Monica Milch Gebhardt / Kunst i offentlige rom
  • Dáiddadagus vuolgá vuolleravddas, vuosttas teáhterbihtáin man Beaivváš cájehii jagi 1981 Davvi-Norgga Feastaspealuin Hášttáin. Mun lean coaggán sisdoalu bihtás "Min Duoddarat", bohccuid ja rievssahiid eatnamis.

Gova lean ráhkadan má¿ga boarddaceahkkin, maid govvidan iešgudet dáhpáhussan teáhtera ja Guovdageainnu historjjás. Buot vuolimusas lean sággan ja herven iešgudet teáhterbihtáid, maid Beaivváš lea ráhkadan ja cájehan jagiid 1981 – 2024. Ollu olbmot barget searválaga go odda teáhterbihttá galgá ráhkaduvvot. Olmmoš goarg¿u bajás boarddacehkiid mielde, go lea dahkamin teáhterbihtá dahje bargamin skuvlaprošeavttain. Odda huksehusas han lea maiddái boazodoalloskuvla ja joatkkaskuvla. Fiskes viidodagas lea goavdá hápmi, mii maiddái lea beaivváža govastat. Beaivváš teáhtera namma boahtá sámi beaivvážis.

Goavdá siskkobealde dáhpáhuvvet feara mat, mat govas cudjet geahccái. Jorba hámis, dego agálašvuodas ja juigosisge, ii leat álgu iige loahppa. Jorba hámis lea guovddáš sadji sámi kultuvrras. Lávus leat golbma gierddu – árran, loaidu ja reahpen.

Rievssat, mii lea noaideloddi ja man birastahttá mealgat mytologiija, molsu ivnni jahkodagaid mielde. Ceskes dálveivdni lea iešalddes dakkár mii geassá geidosii. Rievssatgárdun lea leamaš deatalaš oassi sámi kultuvrras. Vuogas go skuvllat áimmahuššet ja jotket dološ diedu ja máhtu, mo galgá gárdut ja giellat rievssahiid.

Bio: Britta Marakatt-Labba (r. 1951) ássá Badje-Sohpparis Ruota bealde Sámis. Son bajásšattai boazobearrašis, ja válddii oahpu Dáidda- ja hábmenallaskuvllas Göteborgas ja Sámi allaskuvllas Guovdageainnus. 1970 logu rájes son lea leamaš cielga dáiddalaš jietna ja sámi kultuvrra ja historjjá deatalaš gaskkusteaddji dáidaga ja aktivismma bokte. Earret eará leai son mielde álggaheamen Mázejoavkku jagi 1978, ja vuoddudeamen Sámi Dáiddacehpiid Searvvi jagi 1979.

Son lea oassálastán eatnat cájáhusaide, ja su dáiddabargguid leat oastán sisa má¿ga museacoakkáldaga, earret eará  Röhsska museet Göteborgas, Nationalmuseum ja Moderna Museet Stuehkies/Stockholmas, British Museum Londonis, MARKK-Hamburg Museum Duiskkas, Davvi Norgga Dáiddamusea Romssas, KODE Bergen Birggonis, Nasjonalmuseet Osloves/Oslo ja RiddoDuottarMuseat Finnmárkkus.

 
Norsk tekst:

Verket startar på nederkanten, om första teaterstycket som Beaivvas uppförde 1981 under Harstad Festspillen. Jag har plockat upp innehållet i stycket  "Min Duoddarat/Våre vidder", renens och ripans land.

Bilden är byggd upp i trappetrinn, olika händelser i teater- og Kautokeino-historik, längs ner har jag broderat in olika teaterstycken som Beaivvas har uppfört 1981–2024. Det är många människor involverade när ett nytt teaterstycke sätts upp. Man klättrar upp för trappetrinn när man bygger upp ett teaterstycke eller jobbar med skoleprojekt, eftersom byggnaden också rymmer reindrifts och vidaregående skole. Det gula fältet är trummans formation, som også är solens symbol. Namnet Beaivvas kommer från samiska sol/Beaivvi.

Innanför trumman händer det en del olika saker som i bilden trummas ut till betraktaren, den runda formen som evigheten, och joik som har ingen början eller slut. Den cirkulära formen har en central roll i samisk kultur. Lavvoen har tre cirklar, eldstaden/arran, golvet i lavvoen/loiddu-loiddut och rökhålet/reahppen.

Ripan (rype), en magisk fågel och omgärdat med mycket mytologi, skiftar färg. Den vita vinterfärgen är i sig magisk. Att snara ripa har varit en viktig del i den samiska kulturen. Fint för skolor att ta och vidareföra den gamla kunskapen, att kunna göra snaror och snara ripor.

Bio: Britta Marakatt-Labba (f. 1951) bor i Badje-Sohppar/Övre Soppero på svensk side av Sápmi. Hun vokste opp i en reindriftsfamilie, og tok sin utdanning på Högskolan för konst och design i Göteborg og Sámi allaskuvla/Samisk høgskole i Guovdageaidnu/Kautokeino. Siden 1970-tallet har hun vært en tydelig kunstnerisk stemme og en viktig formidler av samisk kultur og historie gjennom kunst og aktivisme. Blant annet var hun med på å starte Mázejoavku/Masi-gruppa i 1978, og på etableringen av Sámi Dáiddacehpiid Searvi/Samisk kunstnerforbund i 1979.

Hun har deltatt på en rekke utstillinger, og arbeidene hennes er kjøpt inn av flere museumssamlinger, blant annet Röhsska museet i Göteborg, Nationalmuseum og Moderna Museet i Stockholm, British Museum i London, MARKK-Hamburg Museum, Nordnorsk Kunstmuseum, KODE Bergen, Nasjonalmuseet i Oslo og RiddoDuottarMuseat i Finnmark.
    Photo: Lars Petter Pettersen Snøhetta/Statsbygg / Kunst i offentlige rom
  • Dáiddadagus vuolgá vuolleravddas, vuosttas teáhterbihtáin man Beaivváš cájehii jagi 1981 Davvi-Norgga Feastaspealuin Hášttáin. Mun lean coaggán sisdoalu bihtás "Min Duoddarat", bohccuid ja rievssahiid eatnamis.

Gova lean ráhkadan má¿ga boarddaceahkkin, maid govvidan iešgudet dáhpáhussan teáhtera ja Guovdageainnu historjjás. Buot vuolimusas lean sággan ja herven iešgudet teáhterbihtáid, maid Beaivváš lea ráhkadan ja cájehan jagiid 1981 – 2024. Ollu olbmot barget searválaga go odda teáhterbihttá galgá ráhkaduvvot. Olmmoš goarg¿u bajás boarddacehkiid mielde, go lea dahkamin teáhterbihtá dahje bargamin skuvlaprošeavttain. Odda huksehusas han lea maiddái boazodoalloskuvla ja joatkkaskuvla. Fiskes viidodagas lea goavdá hápmi, mii maiddái lea beaivváža govastat. Beaivváš teáhtera namma boahtá sámi beaivvážis.

Goavdá siskkobealde dáhpáhuvvet feara mat, mat govas cudjet geahccái. Jorba hámis, dego agálašvuodas ja juigosisge, ii leat álgu iige loahppa. Jorba hámis lea guovddáš sadji sámi kultuvrras. Lávus leat golbma gierddu – árran, loaidu ja reahpen.

Rievssat, mii lea noaideloddi ja man birastahttá mealgat mytologiija, molsu ivnni jahkodagaid mielde. Ceskes dálveivdni lea iešalddes dakkár mii geassá geidosii. Rievssatgárdun lea leamaš deatalaš oassi sámi kultuvrras. Vuogas go skuvllat áimmahuššet ja jotket dološ diedu ja máhtu, mo galgá gárdut ja giellat rievssahiid.

Bio: Britta Marakatt-Labba (r. 1951) ássá Badje-Sohpparis Ruota bealde Sámis. Son bajásšattai boazobearrašis, ja válddii oahpu Dáidda- ja hábmenallaskuvllas Göteborgas ja Sámi allaskuvllas Guovdageainnus. 1970 logu rájes son lea leamaš cielga dáiddalaš jietna ja sámi kultuvrra ja historjjá deatalaš gaskkusteaddji dáidaga ja aktivismma bokte. Earret eará leai son mielde álggaheamen Mázejoavkku jagi 1978, ja vuoddudeamen Sámi Dáiddacehpiid Searvvi jagi 1979.

Son lea oassálastán eatnat cájáhusaide, ja su dáiddabargguid leat oastán sisa má¿ga museacoakkáldaga, earret eará  Röhsska museet Göteborgas, Nationalmuseum ja Moderna Museet Stuehkies/Stockholmas, British Museum Londonis, MARKK-Hamburg Museum Duiskkas, Davvi Norgga Dáiddamusea Romssas, KODE Bergen Birggonis, Nasjonalmuseet Osloves/Oslo ja RiddoDuottarMuseat Finnmárkkus.

 
Norsk tekst:

Verket startar på nederkanten, om första teaterstycket som Beaivvas uppförde 1981 under Harstad Festspillen. Jag har plockat upp innehållet i stycket  "Min Duoddarat/Våre vidder", renens och ripans land.

Bilden är byggd upp i trappetrinn, olika händelser i teater- og Kautokeino-historik, längs ner har jag broderat in olika teaterstycken som Beaivvas har uppfört 1981–2024. Det är många människor involverade när ett nytt teaterstycke sätts upp. Man klättrar upp för trappetrinn när man bygger upp ett teaterstycke eller jobbar med skoleprojekt, eftersom byggnaden också rymmer reindrifts och vidaregående skole. Det gula fältet är trummans formation, som også är solens symbol. Namnet Beaivvas kommer från samiska sol/Beaivvi.

Innanför trumman händer det en del olika saker som i bilden trummas ut till betraktaren, den runda formen som evigheten, och joik som har ingen början eller slut. Den cirkulära formen har en central roll i samisk kultur. Lavvoen har tre cirklar, eldstaden/arran, golvet i lavvoen/loiddu-loiddut och rökhålet/reahppen.

Ripan (rype), en magisk fågel och omgärdat med mycket mytologi, skiftar färg. Den vita vinterfärgen är i sig magisk. Att snara ripa har varit en viktig del i den samiska kulturen. Fint för skolor att ta och vidareföra den gamla kunskapen, att kunna göra snaror och snara ripor.

Bio: Britta Marakatt-Labba (f. 1951) bor i Badje-Sohppar/Övre Soppero på svensk side av Sápmi. Hun vokste opp i en reindriftsfamilie, og tok sin utdanning på Högskolan för konst och design i Göteborg og Sámi allaskuvla/Samisk høgskole i Guovdageaidnu/Kautokeino. Siden 1970-tallet har hun vært en tydelig kunstnerisk stemme og en viktig formidler av samisk kultur og historie gjennom kunst og aktivisme. Blant annet var hun med på å starte Mázejoavku/Masi-gruppa i 1978, og på etableringen av Sámi Dáiddacehpiid Searvi/Samisk kunstnerforbund i 1979.

Hun har deltatt på en rekke utstillinger, og arbeidene hennes er kjøpt inn av flere museumssamlinger, blant annet Röhsska museet i Göteborg, Nationalmuseum og Moderna Museet i Stockholm, British Museum i London, MARKK-Hamburg Museum, Nordnorsk Kunstmuseum, KODE Bergen, Nasjonalmuseet i Oslo og RiddoDuottarMuseat i Finnmark.
    Photo: Monica Milch Gebhardt / Kunst i offentlige rom
  • Dáiddadagus vuolgá vuolleravddas, vuosttas teáhterbihtáin man Beaivváš cájehii jagi 1981 Davvi-Norgga Feastaspealuin Hášttáin. Mun lean coaggán sisdoalu bihtás "Min Duoddarat", bohccuid ja rievssahiid eatnamis.

Gova lean ráhkadan má¿ga boarddaceahkkin, maid govvidan iešgudet dáhpáhussan teáhtera ja Guovdageainnu historjjás. Buot vuolimusas lean sággan ja herven iešgudet teáhterbihtáid, maid Beaivváš lea ráhkadan ja cájehan jagiid 1981 – 2024. Ollu olbmot barget searválaga go odda teáhterbihttá galgá ráhkaduvvot. Olmmoš goarg¿u bajás boarddacehkiid mielde, go lea dahkamin teáhterbihtá dahje bargamin skuvlaprošeavttain. Odda huksehusas han lea maiddái boazodoalloskuvla ja joatkkaskuvla. Fiskes viidodagas lea goavdá hápmi, mii maiddái lea beaivváža govastat. Beaivváš teáhtera namma boahtá sámi beaivvážis.

Goavdá siskkobealde dáhpáhuvvet feara mat, mat govas cudjet geahccái. Jorba hámis, dego agálašvuodas ja juigosisge, ii leat álgu iige loahppa. Jorba hámis lea guovddáš sadji sámi kultuvrras. Lávus leat golbma gierddu – árran, loaidu ja reahpen.

Rievssat, mii lea noaideloddi ja man birastahttá mealgat mytologiija, molsu ivnni jahkodagaid mielde. Ceskes dálveivdni lea iešalddes dakkár mii geassá geidosii. Rievssatgárdun lea leamaš deatalaš oassi sámi kultuvrras. Vuogas go skuvllat áimmahuššet ja jotket dološ diedu ja máhtu, mo galgá gárdut ja giellat rievssahiid.

Bio: Britta Marakatt-Labba (r. 1951) ássá Badje-Sohpparis Ruota bealde Sámis. Son bajásšattai boazobearrašis, ja válddii oahpu Dáidda- ja hábmenallaskuvllas Göteborgas ja Sámi allaskuvllas Guovdageainnus. 1970 logu rájes son lea leamaš cielga dáiddalaš jietna ja sámi kultuvrra ja historjjá deatalaš gaskkusteaddji dáidaga ja aktivismma bokte. Earret eará leai son mielde álggaheamen Mázejoavkku jagi 1978, ja vuoddudeamen Sámi Dáiddacehpiid Searvvi jagi 1979.

Son lea oassálastán eatnat cájáhusaide, ja su dáiddabargguid leat oastán sisa má¿ga museacoakkáldaga, earret eará  Röhsska museet Göteborgas, Nationalmuseum ja Moderna Museet Stuehkies/Stockholmas, British Museum Londonis, MARKK-Hamburg Museum Duiskkas, Davvi Norgga Dáiddamusea Romssas, KODE Bergen Birggonis, Nasjonalmuseet Osloves/Oslo ja RiddoDuottarMuseat Finnmárkkus.

 
Norsk tekst:

Verket startar på nederkanten, om första teaterstycket som Beaivvas uppförde 1981 under Harstad Festspillen. Jag har plockat upp innehållet i stycket  "Min Duoddarat/Våre vidder", renens och ripans land.

Bilden är byggd upp i trappetrinn, olika händelser i teater- og Kautokeino-historik, längs ner har jag broderat in olika teaterstycken som Beaivvas har uppfört 1981–2024. Det är många människor involverade när ett nytt teaterstycke sätts upp. Man klättrar upp för trappetrinn när man bygger upp ett teaterstycke eller jobbar med skoleprojekt, eftersom byggnaden också rymmer reindrifts och vidaregående skole. Det gula fältet är trummans formation, som også är solens symbol. Namnet Beaivvas kommer från samiska sol/Beaivvi.

Innanför trumman händer det en del olika saker som i bilden trummas ut till betraktaren, den runda formen som evigheten, och joik som har ingen början eller slut. Den cirkulära formen har en central roll i samisk kultur. Lavvoen har tre cirklar, eldstaden/arran, golvet i lavvoen/loiddu-loiddut och rökhålet/reahppen.

Ripan (rype), en magisk fågel och omgärdat med mycket mytologi, skiftar färg. Den vita vinterfärgen är i sig magisk. Att snara ripa har varit en viktig del i den samiska kulturen. Fint för skolor att ta och vidareföra den gamla kunskapen, att kunna göra snaror och snara ripor.

Bio: Britta Marakatt-Labba (f. 1951) bor i Badje-Sohppar/Övre Soppero på svensk side av Sápmi. Hun vokste opp i en reindriftsfamilie, og tok sin utdanning på Högskolan för konst och design i Göteborg og Sámi allaskuvla/Samisk høgskole i Guovdageaidnu/Kautokeino. Siden 1970-tallet har hun vært en tydelig kunstnerisk stemme og en viktig formidler av samisk kultur og historie gjennom kunst og aktivisme. Blant annet var hun med på å starte Mázejoavku/Masi-gruppa i 1978, og på etableringen av Sámi Dáiddacehpiid Searvi/Samisk kunstnerforbund i 1979.

Hun har deltatt på en rekke utstillinger, og arbeidene hennes er kjøpt inn av flere museumssamlinger, blant annet Röhsska museet i Göteborg, Nationalmuseum og Moderna Museet i Stockholm, British Museum i London, MARKK-Hamburg Museum, Nordnorsk Kunstmuseum, KODE Bergen, Nasjonalmuseet i Oslo og RiddoDuottarMuseat i Finnmark.
    Photo: Monica Milch Gebhardt / Kunst i offentlige rom
  • Dáiddadagus vuolgá vuolleravddas, vuosttas teáhterbihtáin man Beaivváš cájehii jagi 1981 Davvi-Norgga Feastaspealuin Hášttáin. Mun lean coaggán sisdoalu bihtás "Min Duoddarat", bohccuid ja rievssahiid eatnamis.

Gova lean ráhkadan má¿ga boarddaceahkkin, maid govvidan iešgudet dáhpáhussan teáhtera ja Guovdageainnu historjjás. Buot vuolimusas lean sággan ja herven iešgudet teáhterbihtáid, maid Beaivváš lea ráhkadan ja cájehan jagiid 1981 – 2024. Ollu olbmot barget searválaga go odda teáhterbihttá galgá ráhkaduvvot. Olmmoš goarg¿u bajás boarddacehkiid mielde, go lea dahkamin teáhterbihtá dahje bargamin skuvlaprošeavttain. Odda huksehusas han lea maiddái boazodoalloskuvla ja joatkkaskuvla. Fiskes viidodagas lea goavdá hápmi, mii maiddái lea beaivváža govastat. Beaivváš teáhtera namma boahtá sámi beaivvážis.

Goavdá siskkobealde dáhpáhuvvet feara mat, mat govas cudjet geahccái. Jorba hámis, dego agálašvuodas ja juigosisge, ii leat álgu iige loahppa. Jorba hámis lea guovddáš sadji sámi kultuvrras. Lávus leat golbma gierddu – árran, loaidu ja reahpen.

Rievssat, mii lea noaideloddi ja man birastahttá mealgat mytologiija, molsu ivnni jahkodagaid mielde. Ceskes dálveivdni lea iešalddes dakkár mii geassá geidosii. Rievssatgárdun lea leamaš deatalaš oassi sámi kultuvrras. Vuogas go skuvllat áimmahuššet ja jotket dološ diedu ja máhtu, mo galgá gárdut ja giellat rievssahiid.

Bio: Britta Marakatt-Labba (r. 1951) ássá Badje-Sohpparis Ruota bealde Sámis. Son bajásšattai boazobearrašis, ja válddii oahpu Dáidda- ja hábmenallaskuvllas Göteborgas ja Sámi allaskuvllas Guovdageainnus. 1970 logu rájes son lea leamaš cielga dáiddalaš jietna ja sámi kultuvrra ja historjjá deatalaš gaskkusteaddji dáidaga ja aktivismma bokte. Earret eará leai son mielde álggaheamen Mázejoavkku jagi 1978, ja vuoddudeamen Sámi Dáiddacehpiid Searvvi jagi 1979.

Son lea oassálastán eatnat cájáhusaide, ja su dáiddabargguid leat oastán sisa má¿ga museacoakkáldaga, earret eará  Röhsska museet Göteborgas, Nationalmuseum ja Moderna Museet Stuehkies/Stockholmas, British Museum Londonis, MARKK-Hamburg Museum Duiskkas, Davvi Norgga Dáiddamusea Romssas, KODE Bergen Birggonis, Nasjonalmuseet Osloves/Oslo ja RiddoDuottarMuseat Finnmárkkus.

 
Norsk tekst:

Verket startar på nederkanten, om första teaterstycket som Beaivvas uppförde 1981 under Harstad Festspillen. Jag har plockat upp innehållet i stycket  "Min Duoddarat/Våre vidder", renens och ripans land.

Bilden är byggd upp i trappetrinn, olika händelser i teater- og Kautokeino-historik, längs ner har jag broderat in olika teaterstycken som Beaivvas har uppfört 1981–2024. Det är många människor involverade när ett nytt teaterstycke sätts upp. Man klättrar upp för trappetrinn när man bygger upp ett teaterstycke eller jobbar med skoleprojekt, eftersom byggnaden också rymmer reindrifts och vidaregående skole. Det gula fältet är trummans formation, som også är solens symbol. Namnet Beaivvas kommer från samiska sol/Beaivvi.

Innanför trumman händer det en del olika saker som i bilden trummas ut till betraktaren, den runda formen som evigheten, och joik som har ingen början eller slut. Den cirkulära formen har en central roll i samisk kultur. Lavvoen har tre cirklar, eldstaden/arran, golvet i lavvoen/loiddu-loiddut och rökhålet/reahppen.

Ripan (rype), en magisk fågel och omgärdat med mycket mytologi, skiftar färg. Den vita vinterfärgen är i sig magisk. Att snara ripa har varit en viktig del i den samiska kulturen. Fint för skolor att ta och vidareföra den gamla kunskapen, att kunna göra snaror och snara ripor.

Bio: Britta Marakatt-Labba (f. 1951) bor i Badje-Sohppar/Övre Soppero på svensk side av Sápmi. Hun vokste opp i en reindriftsfamilie, og tok sin utdanning på Högskolan för konst och design i Göteborg og Sámi allaskuvla/Samisk høgskole i Guovdageaidnu/Kautokeino. Siden 1970-tallet har hun vært en tydelig kunstnerisk stemme og en viktig formidler av samisk kultur og historie gjennom kunst og aktivisme. Blant annet var hun med på å starte Mázejoavku/Masi-gruppa i 1978, og på etableringen av Sámi Dáiddacehpiid Searvi/Samisk kunstnerforbund i 1979.

Hun har deltatt på en rekke utstillinger, og arbeidene hennes er kjøpt inn av flere museumssamlinger, blant annet Röhsska museet i Göteborg, Nationalmuseum og Moderna Museet i Stockholm, British Museum i London, MARKK-Hamburg Museum, Nordnorsk Kunstmuseum, KODE Bergen, Nasjonalmuseet i Oslo og RiddoDuottarMuseat i Finnmark.
    Photo: Lars Petter Pettersen Snøhetta/Statsbygg / Kunst i offentlige rom

Min Duoddarat / Våre vidder [Tekstil]

Created with Sketch. Add a comment or suggest edits
Created with Sketch. Add a comment or suggest edits

Add a comment or suggest edits

To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».

Leave a comment or send an inquiry

Share to