Sammanställning av dokumentation av järnkors på Ekshärads kyrkogård [Tuschteckning]
Beskrivning över järngravvårdarna
På Ekshärads kyrkogård
Kyrkogården:ligger på en högt belägen plats
med fri sikt över dalen.
Gränserna: för den äldsta delen vivas ungefär
Av j ...
Beskrivning över järngravvårdarna
På Ekshärads kyrkogård
Kyrkogården:ligger på en högt belägen plats
med fri sikt över dalen.
Gränserna: för den äldsta delen vivas ungefär
Av järnkorsens utsträckning. Den kan
Utvidgats tvenne gånger,__[oläsligt]att
Den numera dubbla längden mot
Den ursprungliga.
Av gårdsindelningarna: märker man nu blott otydliga
Spår, dock finns närmast omkring
Kyrkan et del platser där korsens
Placering visar att sådan uppdelning
funnits här, _ liksom på de flesta
äldre kyrkogårdar. Så ha vi t. ex
de äldsta gårdarna: Törnet[?] Byn
och hoffstrand[?]närmast omkring
kyrkan, __ s[?] säkra gränslinjer finnas
dock ej att jag vågat draga upp dem på
kartan. Längre mot yttergränserna
ha vi bruket Föskeford gårdarne
Skoga, Hamra m. fl.
Att placeringar gårdsvis delvis utplånats
Beror nog till stor del på att järnkorsen
En gång får ej så många år [?]
Över på utsidan av kyrkogårdsmuren,
Och först på de senaste åren då de
[?] upp, restaurerats, samt placerats
På antagliga platser.
Gravkorsen: är i huvudsak av 4 typer. De i träd-
Form uppbyggda äro förhärskande.
Dessa ha från 2 ända upp till 9 st.
Armar, och krönas ofta av kronor,
[ny sida]
Samt flöjlar i form av drakhuvud
Och tuppar. På en del kors finnas
”drakliknande detaljer utförda i s. k. ”s[?]tt”-
Eller ”kejsarsmide”, d. v. s. smitt i för-
Sänkta formar och likna mycket till
Formen de ”dockor” som förekomma på
En del [?]smiden.
Så ha vi en del mindre gravvårdar i
Triangelform med genomhuggningar
Samt utklyvningar m järnet vilka
Vilka sedan krökts i olika böjningar.
Några kombinerade ram- och ringkors
Finns även, __ bla. A. ett som utförts
Av klockmakare Johan Tinglöf(No 78)
__detta är förresten det enda varpå
”mäster” satt sitt namn.
En typ som helt skiljer sig från de
andra äro en del kors som tillverkats
industriellt vid Stjärnfors bruk.
De uppbyggas i ren korsform, med
En lansliknande toppavslutning. Foten
Kan utformas ornamentalt, och har
Själva basen på ornamentet tillplattats
(se profil till No 94) och fastnitats vid en
Gjutjärnsplatta (No 144).
Smederna: som verkat ha varit rätt svårt att
Få reda på beroende på det ringa
Intresse varvid man en tid omfattade
Korsen, och som också gjort att några
Bestämda data varit omöjligt att få.
Förutom Johan Tinglöf har jag dock
__genom ett par äldre sockenbor,
Kyrkvaktaren ”Jon” samt lantbrukaren
[…]fått uppgifter och bestämda
[…]
[sida 3]
Att de tvärarmarna prydas med
Svarvade träkulort, __förutom de andra
Prydande detaljerna […]
(se No 137).
Trenne kors som man med bestämd-
Het utpekat som utförda av ”hell-Bäss”[?]
Äro no. 45, 45, 62. Dessa tre äro för-
Sedde med en järnram som stadga tvärarmarna.
Även en smed från Föskefors
-Bläck[?] – har uppgivits vara
Mästare för bl. a. no 162.
Någre bestämda data har jag som
Förut nämnts tyvärr ej kunnat
Få, mer än att de säkerligen dött
Under 1860- 70 talet.
Till de vid Stjärnfors gjorda har väl
flere smeder varit verksamma, där
fanns nämligen en större industriellt
driven verkstad för div. smiden bl. a.
då också gravkors. På tvärarmarna av
dessa hänger alltid en dokliknande
drapering som hamrats i plåt.
De ha i de flesta fall även symboliska
Märken, _särskillt om den både varit
Bonde finns alltid räfsa, lie och kärve,
__dessutom växer ofta upp ett axliknande
Ornament som förbind[?] tvärarmaren
Med toppavslutningen.
De (livs?) trädformiga korsen ha i
Huvudsak utförts efter ett system.
Tvärarmarna […] fastnitade på
Stammen. På armarna finns alltid
Rikt med ornamentala detaljer i
Form av ”snikrlar” o. d., _ dessa ha,
Vad armarnas avslutning behträffar alltid
[…]
[sid 4]
Av bandjärn. I några fall äro de
Utkluvna i järnet.
Namnaplåtarnas: inskrifter berätta i de flesta fall
Mycket mera om de under korsen
Begravda, än de mycket bristfälligt
Förda äldre dödlängderna göra, _
Varför jag ansett mig böra avteckna
dessa i full storlek.
De ha i de flesta fallfrån början varit
Förtenta och bokstäverna ha huggits
In i plåten. Intressant är att se
Avfatt[…] av texten, där alltid
Ortens talformer använts(t. er. ”här viler”,
dödd” o. s. v.). Med bokstäverna är
det ibland ej så noga om dessa
vänts upp och ned eller så, _kanske
när det ej heller så lätt hantera
huggjärnet så korrekt. Ofta ha
namnplåtarna dekorerats med huggna
sirate[?] av växande utseende.
Järnkorsbeståndet: som är det rikaste i Värmland
Består av omkr. 200 st varav jag
Avritat 184 st,_ de övriga, 16 st,
Äro dubletter av föregående.
[sedan följer kommentarer om de specifika korsen]
Oscar Jonsson gjorde en inventering av järnkorsen på Ekshärads kyrkogård(trol 1927 då sammanställningen är daterad januari 1928) där han dels sammanställde en text om de olika typerna av kors samt vilka upphovspersoner så då var kända dels tecknat av samtliga kors på kyrkogården. Denna avbildning ingår i den grupp om knappt 40 teckningar som finns på Värmlands museum under VM7621 och VMA3540.
Produktion: January, 1928
(Dateringen syftar på sammanställningens undertecknande, teckningen har troligen gjorts tidigare. )
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».