Stilleben av Isaac Grünewald, olja på duk, beskuren, utan år.
Wiréns samling
Välkommen till Marja och Rune Wiréns samling
Värmlands Museum förvaltar sedan 2008 en fantastisk samling med konst av många av 1900-talets mest kända manliga konstnärer. Gåvan kom från makarna Wirén som samlade på konst under lång tid och fyllde sitt hem vid Pråmkanalen i Karlstad med konst, konsthantverk och antikviteter som de tyckte om.
Alla samlare har olika principer för och mål med sin samling. Därför blir varje samling unik. Konsten som visas här är vald av två personer som älskade konst och deras preferenser har styrt innehållet. När vi idag kan se samlingen i dess helhet kan vi dra slutsatsen att de tyckte om färg och och vilsamma motiv med människor, miljöer och växtlighet. Eftersom konsten köptes in för att ha just i ett hem blev också hemmets karaktär en variabel att förhålla sig till när samlingen växte, med det som passade tillsammans med verk som redan fanns på väggarna och det Marja och Rune ville titta på i sin vardag, varje dag, år efter år.
Under hösten 2020 visades för första gången samtliga verk i samlingen för Värmlands Museums publik och här kan du ta del av utställningens innehåll i sin helhet.
EN BOSTAD TILLÄGNAD KONSTEN
Marja och Rune Wirens moderna lägenhet på Herrgårdsgatan i Karlstad var djärvt färgsatt i rött, blått och rosa. Konst och antikviteter fanns på alla väggar, till och med i köket. I samma hus drev också Marja en liten butik, Marjas kammare, för antikintresserade kunder. Marja Wiren (1916-2008), med flicknamnet Komi, föddes i Viborg och växte upp i Helsingfors. Hon studerade både i Finland och på kontinenten och var filosofie magister, språklärare samt gallerist. Rune Wiren (1915-2008) studerade till civilingenjör vid Chalmers tekniska högskola och fick därefter stipendium för att studera viskoskemi vid Berlins tekniska högskola. Han doktorerade inom ämnet och var under senare år verksam som forskningschef på Svenska Rayon i Älvenäs, Karlstad. Båda var mycket kunniga och intresserade av konst och antikviteter.
Marja och Rune Wiréns lägenhet i Karlstad.
Rodin, Michel / Värmlands Museum
KONST MED SKIFTANDE IDEAL
Konsten sågs länge som ett hantverk bland andra, en metod som gick att förfina och fördjupa kunskaperna kring på samma sätt som smeden, bonden eller dansösen ständigt kan tänja sin kunskap och nå bättre resultat. Under århundradena kom dock konsten att få en annan ställning och idag är den hantverksmässiga kunskapen enligt många av underordnad betydelse för om något ska betraktas som god konst eller inte. Tiden som konsten i den här samlingen är sprungen ur kommer från en period när konstens roll hade förändrats radikalt i och med modernismen och därmed dess uttryck. Men varje övergång från en epok till en annan går succesivt och flera förhållningssätt existerar parallellt. I Wirens samling finns, framförallt bland skulpturerna, ett klassiskt drag där konsten avbildar det förhöjda och eftersträvansvärda. Men här ryms också socialrealism och vardag, samtidigt med ett fritt förhållningssätt till färg och komposition i det modernistiska måleriet.
SKULPTUR
I samlingen ingår flera verk av skulptörerna Carl Eldh, Christian Eriksson och Carl Milles som var några av de mest uppskattade konstnärerna under 1900-talets första hälft. De utförde alla en lång rad offentliga uppdrag över hela landet. Deras uttryck och motivval skiljer sig markant sinsemellan och tillsammans verkar de över ett brett spektrum. Carl Milles skulpturer har ett klassiserande formspråk och motiven hämtas ofta från antikens mytologi. Christian Eriksson hade ett intresse för sociala frågor och skildrade i mycket större utsträckning vanliga människor och vardagliga situationer. Hans intresse för arbetets kunnande och människor från hela landet med olika levnadsvillkor och kulturer porträtteras. Carl Eldh står på sätt och vis mellan de två, men också för en helt egen linje. Han utforskade många stilar och uttryck, skulpturernas motiv sträcker sig från karg socialrealism till drömlika sagoväsen.
KROPPEN I ARBETE
Människokroppen har avbildats i konsten under alla tider. Att lära sig avbilda kroppen i form av kroki, att teckna den nakna kroppen i olika ställningar, är en av den västerländska konstnärsutbildningens grunder. Att kunna få fram balans, proportioner och känslan av vilka delar av kroppen som vilar och vilka som rör sig är svårt, men en grund för hantverket inom både måleri och skulptur. Det handlar om tyngdpunkter och kraftspel. Det är ett sätt att visa på den levande kroppens särställning gentemot de döda tingen som saknar denna motoriska genialitet. Människorna här är avbildade i arbete, deras uppgifter är vitt skilda och därför tar de hänsyn till och har nytta av helt olika kunskaper. Att kunna förutse vilken rörelse som leder framåt i processen och undvika att skada sig är dock gemensamt för dem alla. Dansaren såväl som stenhuggaren har behov av styrka, uthållighet och precision, ändå värderas deras arbete på helt olika sätt. Här ser du exempel på arbetande kroppar och hur deras rörelser, balans och styrka kan skildras beroende på konstnärens individuella uttryck och val av material och teknik.
STILLEBEN
Många av verken i Marja och Rune Wirens konstsamling präglas av starka färger och det framträder allra tydligast i samlingens stilleben. Växter förädlas och komponeras för att människans preferenser ska tillgodoses och hennes lystmäte mättas. Under årets växlingar skiftar också valet av vilka blommor vi vill omge oss med och den här buketten spänner över hela året, från vårens pingstliljor, via sommarens ringblommor till höstens dahlior och vinterns amaryllis. Blomprakten i samlingen innehåller också verk av några av 1900-talets namnkunnigaste kolorister. Ordet stilleben kommer från tyskans stilleven som betyder stilla liv. Motivkategorin kallas också något motsägelsefullt för nature morte, död natur. Det som kännetecknar denna typ av motiv är att det bara förekommer sådant som människan plockat ur sin naturliga miljö och därför står inför sitt slut. Blomstermotiv är mycket vanliga inom genren och har, även om uttrycken varierat över tidernas gång, fått betraktare att förundras och tjusas av växternas skönhet.
MÄNNISKOKROPPEN
Människans kropp har alltid varit ett vanligt motiv i konsten och träning i att avbilda den har ingått i konstutbildningar sedan 1700-talet. De anatomiska studierna underlättar förståelsen för hur kroppens balans och rörelseförmåga fungerar. Motivet har också varit omdiskuterat, av olika skäl i olika tider. På 1800-talet ansåg man att kvinnor som då precis fått möjlighet att studera vid konstskolorna, inte borde delta vid krokiundervisningen för att det fanns nakna män i rummet. De senaste decennierna har många ifrågasatt hur, framförallt kvinnor, avbildas i konsten och menar att nakenstudierna bidrar till en objektifierad och sexualiserad syn på kvinnans kropp. Dock är detta en mycket uppskattad motivkategori, det syns inte minst på hur mycket konst med nakenstudier som går på auktion för höga priser. Även om motivet är detsamma i de verk som visas här så är uttrycken mycket olika. Från Lasse Johnssons kvinna som ligger ner utan att vi kan avgöra om hon vet att vi tittar på henne, till Einar Jolins modell som ser rakt in i betraktarens ögon.
VATTEN OCH SPEGLINGAR
Vattnet som spegling eller genomskinlig kropp anses vara något av det svåraste att måla så att dess uttryck förmedlas till betraktaren. Målningarna av Einar Forseth och Axel Zachrisson skiljer sig åt i känsla trots att de båda är oljemålningar som visar hur vattnet återspeglar det omgivande landskapet. I båda ses vattnets krusningar bryta upp alla färger som finns i himlen, naturen och staden som vattnet omsluter. Genom att framhäva ljusspelet i motivet får man som betraktare både en uppfattning om platsens material och topografi och om tidpunkten då målningen kom till. Ljuset ger ledtrådar kring vilken tid på dygnet det är och även en känsla av temperatur och luftens klarhet.
VILA OCH BETRAKTELSE
När en människa är betraktad för hon sig annorlunda än när hon vet att hon är ensam. Att studera en människa som inte vet att hon är sedd kan vara mycket vilsamt då hon ofta slappnar av när andra inte är närvarande. Nedsjunken i ett arbete eller funderande över något, kanske bara fallen i penséer ser hon ut att finna en annan balans än den människa som är påpassad och betittad. Men att studera en människa som tror sig vara ensam kan, med all rätt, kännas obekvämt. Här får vi dock chansen att göra det genom några konstnärers studier av människor försjunkna i sig själva, sina tankar, sitt arbete.
ÅRSTIDERNA
På denna vägg hänger målningar där årstidernas olika karaktär spelar en viktig roll för motivet och de intryck betraktaren får. Här kan vi följa årets olika skeden från vårvärmens seger över snön, via sommarens skiftningar där naturen genomgår olika stadier från spirande skir grönska, via värmens uppläsande av gränser mellan inne och ute, natur och stad, till sensommarens mognande gula nyanser i odlingslandskapet. Hösten visas i både sin sprakade skrud till den allt mörkare och dovare senhösten, följd av snöns mjuka täcke som både kyler och isolerar världen. Följ med längs väggen och andas in luften från alla årets faser.
BEBYGGELSE OCH STAD I SAMSPEL MED VÄXTLIGHETEN
Staden har många olika skepnader, ofta beskrivs den som en plats präglad av byggnader, asfalt och betong. Men staden är lika mycket ett samspel mellan människans byggnader och de växter som fyller rummen mellan huskropparna. Här är tre målningar av bebyggelse från småstad såväl som storstad där träden och grönskan verkar spela den viktigaste rollen i att skapa den miljö som konstnären fångat med penseln. De olika sätten att få fram känslan av ett lövverk som rör sig i vinden runt trädets grenar är helt olika men framhäver i alla tre verken skillnaden mellan dessa organiska kroppars föränderlighet i relation till de stumma husen. Tillsammans skapar de en miljö att upptäcka, se ut över och finna platser att besöka och leva i.
RELIGION, MYTOLOGI OCH SAGA
Konsten rör sig ofta i ett gränsland mellan det verkliga och det föreställda. I dessa verk avbildas mytologiska och religiösa figurer och motiv. De båda målningarna av Thor Fagerkvist och Kalle Hedberg anknyter till bibliska berättelser. I Thor Fagerkvists målning anger titeln Getsemane, platsen där Jesus samlades med lärjungarna kvällen innan han korsfästes, en plats förknippad med det viktigaste händelseförloppet för den kristna religionen. I Kalle Hedbergs målning verkar det vara de brinnande buskarna från Gamla testamentet som skildras, en plats där Moses fick möta Gud, men här tolkad i fjällmiljö. Skulpturerna visar kvinnliga gestalter från den grekiska och romerska mytologin. Liss Erikssons Venusstaty visar hur en kvinna står med armarna lyfta och hennes kropp ser stark ut. Venus var skönhetens och kärlekens gudinna. Ugglan, som än idag är en symbol för vishet, var gudinnan Athenas följeslagare och i Erik Grates skulptur möter vi både människans och ugglans ansikte som blickar åt varsitt håll med samma ögon.
DJUR I RÖRELSE
Djurens kraft, snabbhet och smidighet skildras ofta i konsten. Djur som både kan stå som något farligt, hotande och naturligt, på samma sätt som de kan tämjas och bidra till människans hushållning och nöjen, eller beskrivas med mänskliga egenskaper och infogas i kulturen. I Arvid Knöppels två skulpturer ses djur som betytt mycket för människan både som mat, arbetskraft och underhållning. Nötboskapet som ung och lekfull verkar utforska sin egen kropps möjligheter och lite tafatt skuttar runt, till synes utan anledning. Och som fullvuxen fått en styrka som vida överstiger den människan kan uppbringa. Bisonoxens kroppsmassa är tydligt fokuserad på sitt mål och all kraft är samlad för att kunna gå till attack.
Skogen
I Marja och Rune Wirens konstsamling är människan oftast på något sätt närvarande även om motivet till största delen består av växtlighet. Parker i staden, odlingslandskapet som människan brukar och delar upp i fält, stillebenet med blommor samlade för människans blick att njuta av. Här ovan visas dock tre skogsmotiv tillsynes opåverkade av människans närvaro. Även till kompositionen liknar de varandra. Himlen, dalen med vattendraget och blånande kullar. Liksom tallarna i förgrunden som förstärker känslan av att någon står på en plats och blickar ut över landskapet. Så som en magnifik utsikt ofta skyms lite då man står och betraktar en plats.
Utställningen Wiréns samling visades på Värmlands Museum 2:a september 2020 - 31:a januari 2021. Texter Fiffi Myrström och Karin Åberg Waern.