Gränsbron och minnesstenen (Flabäcksstenen) vid Sagbäcken Lindome/Kållered år 1986. Minnesstenen är uppsatt bland annat av Hembygdsföreningen. Detta är gränsen mellan Västergötland / Halland samt Kållered / Lindome. Tidigare även mellan Sverige / Danmark (t.o.m 1645).
Moum, Harry / Kållereds Hembygdsförening
Ny teori om gränsmötena vid Flabäcken på 1600-talet
Runt år 1600 hölls tre gränsmöten mellan svenskarna och danskarna vid Flabäcken, och en minnessten restes 1979 vid platsen där man trodde att mötena ägde rum. Mycket talar för att gränsmötena skedde högre upp i Flabäcken och att minnesstenen står på fel plats.
Flabäcken utgör gräns mellan Kållered och Lindome och en gång i tiden också riksgräns mellan Sverige och Danmark. Bäcken rinner från Flaksjön i väster ner till Sagsjön i öster. Det var vid Flabäcken det hölls tre viktiga gränsmöten mellan länderna under åren 1591, 1601 och 1603.
Svenska och danska kungahusen möttes
Den troliga platsen för gränsmötena i Torkelsbohög. Vägen passerar här över Flabäcken. Sverige låg till vänster och Danmark till höger om bäcken.
Bild: Jan Efraimsson
Det var företrädare för de danska och svenska kungahusen som träffades och förhandlade om viktiga frågor såsom tullfrihet, beskattningsrättigheter, kaperier på danskt vatten, handelsblockad och rätten till Tre kronor i det danska stadsvapnet.
Man ville träffas på en neutral plats och Flabäcken var sedan länge en oomtvistad gränslinje mellan länderna. Man föredrog att placera sina förhandlingsbord på en bro eller byggd plattform exakt över vattendragets mittfåra. Mötena varade mellan en och sex veckor.
Fick rida eller åka häst och vagn
De danska förhandlarna övernattade i Kungsbacka år 1591 och på Vallda säteri 1601 och 1603. De svenska förhandlarna övernattade i Våmmedals by i Kållered. Varje förhandlingsdag fick ombuden rida eller åka med häst och vagn till mötesplatsen vid Flabäcken. Kungarna medverkade på avstånd. 1603 befann sig Hertig Karl, senare kung Karl IX, på Älvsborgs slott. Den danske kungen Kristian IV befann sig i någon av de halländska städerna.
Den danske kungen Kristian IV.
Svenske Hertig Karl, senare kung Karl IX.
Minnesstenen vid Sagsjön restes 1979
Gunnar Ahlberg (1894–1980) var en känd och duktig forskare inom nordhalländsk bygdekultur. Gunnars bedömning var att mötena ägde rum i Flabäck där bäcken mynnar ut i Sagsjön. År 1979 reste Mölndals kommun och hembygdsföreningarna i Kållered och Lindome en minnessten vid Flabäck på den plats som Gunnar pekat ut nära Sagsjön. Elof Lindälv (1887–1987), en känd halländsk hembygdsforskare, höll ett anförande vid invigningsceremonin och en stenhäll lades över Flabäcken för att symbolisera bron. Frågan är om minnesstenen restes på rätt plats? Var det verkligen nere vid Sagsjön mötena ägde rum?
Flabäck – bäcken och inte orten?
Den troliga platsen för gränsmötena. Här passerar den gamla vägen över Flabäcken vid Torkelsbohög. Vy från svenska sidan, år 2024.
Bild: Jan Efraimsson
Sven-Olof Melin är initiativtagare till en ny teori angående mötesplatsens läge. Han ägnade mycket tid runt 2009 att forska i frågan. I riksarkiven nämns Flabäck som mötesplats men det är högst troligt att det inte var orten ”Flabäck” som åsyftades utan att det var bäcken man avsåg. Orten Flabäck fanns nämligen inte vid tiden för mötena. Dessutom visar historiska kartor att det saknades väg söderifrån mot Flabäck. Vägen mellan Lindome och Kållered via Flabäck byggdes över 200 år senare. Den plats som Gunnar Ahlberg pekade ut i Flabäck var alltså en otillgänglig plats.
Stengrund och hålvägar
Gammal vägförbindelse från Vallda och Våmmedal till den troliga mötesplatsen vid Torkelsbohög.
Karta: Jan Efraimsson
Kan gränsmötena ha skett mer uppströms i Flabäcken? Knappt två kilometer uppströms vid Torkelsbohög fanns nämligen en gammal väg i nord-sydlig riktning som korsade Flabäcken. Den nämner aldrig Gunnar Ahlberg. Utmed denna väg finns tydliga tecken med så kallade hålvägar som tyder på att vägen är gammal.
Sven-Olof Melin har intervjuat lokalbefolkningen i Torkelsbohög. För att understryka den forna vägens betydelse berättar en av de boende att ”dom gamle lite på skoj kallade vägen för gamla E6:an” vilket tyder på att det fanns ett visst utnyttjande av vägen. Det finns dessutom en gammal stengrund på 5 x 5 meter, nära bäcken på danska sidan, som enligt sägnen har varit en vaktstuga eller tullstuga. I bergssluttningen söder om vaktstugan fanns sex utspridda kallmurar som möjligen kan ha varit skyttevärn för att skydda vägposteringen.
Torkelsbohög bättre plats för skyddsstyrkorna
Anders R Nilsson i Lindome menar att två länders delegationer med stora militära skyddsstyrkor aldrig träffades för överläggningar i en trång och sluttande dalgång som den där minnessten står i Flabäck, särskilt inte under vintertid då två av mötena ägde rum. Man eftersträvade i stället en öppen plats där skyddsstyrkorna kunde kommunicera med förhandlarna och överblicka varandras förläggningar. En troligare plats för gränsmötena är där Flabäcken ringlade sig fram i ett planare landskap vid Torkelsbohög. Här fanns tillräckligt med öppna och plana ytor så att skyddsstyrkorna kunde slå upp tältläger. Som mest uppgick ländernas skyddsstyrkor till ett par hundra man.
Historiska kartor från tidigt 1800-tal visar att det endast fanns en väg som korsade Flabäcken och det var vid Torkelsbohög. Därmed var det möjligt för de danska förhandlarna att färdas från Vallda via Sandsjöbackaåsen till mötesplatsen. Även svenskarna kunde färdas från Våmmedal via Heljered till mötesplatsen.
Mycket talar för att minnesstenen nere vid Sagsjön står på fel plats, och att de tre gränsmötena i stället skedde uppströms i Flabäcken vid Torkelsbohög. Denna plats med öppna ytor var topografiskt lämpligare för gränsmöten och hade bättre tillgänglighet via vägar.