Breda, Carl Fredrik von (1759 - 1818)

Carl Fredrik von Breda. Född i Sverige 1759, död 1818.
Ung man, 1803. 73 x 63,5. Olja på duk.

MONTERING/RAM
Originalram. Förgylld enkelt dekorerad (gustaviansk) träram, 92,8 x 82,7 cm,

UPPGIFTER PÅ BAKSIDAN
Maskinskriven text på papperslapp klistrad på ramens baksida:
26 Okänd ung herre med sjukligt utseende. Halffig., mörkbrunt hår, hvit halsduk i många hvarf, brun rock, flammig molnhimmel. D. Sign? t. h. 0.73 X 0.63. Enligt uppgift en Wrangel." Handskriven text på samma lapp: "C. F. von Breda Amanuens D. Ström/.

Textat med blå krita på spännramen: K 3174
Textat med samma blå krita nertill på ramen: S_ m.

Skrivet med tusch på spännramen: Mannen .... förmodligen barn Henning Wrangel eller en Bo...ström? "Aegrotum pinxit C. F. v. Breda 1803"

Två fastklistrade mindre etiketter på spännramen med maskinskrivna nummer: 9305 resp 9305. På den högra etiketten är numret överstruket med blyerts.

Handskrivet med blyerts på spännramen: Ur Rehbinders saml.

Övrig historik se JJ01.

Collapse text

"I Carl Fredrik von Bredas porträtt står den svenske filantropen Carl Bernhard Wadström lutad över den sittande unge afrikanske prinsen Peter Panah. Wadström pekar med fingret i en bok av Emanuel Swedenborg och under boken ligger en karta av Afrika. Wadström vistades i London, där han kämpade för slaveriets avskaffande. När ett slavskepp på väg till Västindien stannade till i London kände han igen Peter Panah, son till kungen av Mezurado. Wadström friköpte pojken, som emellertid blev sjuk och kort därefter dog i hans hem. Wadström kämpade för rättivsa och alla människors lika värde. Han var här sannolikt mycket influerad av Swedenborgs skrifter och hade en vision om att skapa ett idealsamhälle i Afrika. Bredas målning är baserad på en traditionell bildtyp där den vite mannen befinner sig i överläge, och där Panah tacksamt tar emot omtanken men utan tvekan befinner sig i ett hierarkiskt underläge. Tolkningen av bilden kan ske på två plan, dels kan man se den vite mannen som en liberal nytänkare som ville förändra en grym orättvisa, dels kan man se honom som en kolonialistisk förtryckare som försöker överföra sitt kulturarv på en individ som inte har möjlighet att värja sig mot den".
Källa: Främligen - dröm eller hot. Nationalmuseum, utställningskatalog 1996.
/Maria Maxén 2008-11-05

Collapse text

Medelålders. Midjebild, fas, huvudet stark till höger. Blå ögon, vaxgul kolorit över ansiktet. Iklädd nedliggande, spetskantad krage, stora serafimerdräkten av silvertyg, ordenskedjor över bröstet, serafimerordens plaque på kappan. Markbrun till gråbrun fond.

Collapse text

Katalogkort:
"Tavla, gravyr, inom glas och förgylld, profilerad gustaviansk ram med pärllist. Föreställer Carl Bernhard Wadström (1746-99), industriman och filantrop, undervisande en neger, Peter Pannah. De läser ur Emanuel Swedenborgs 'Sapientia Angelica de Divina Providentia'. Peter Pannah var den av Wadström från slavhandeln friköpte fursten av Mezurado (jmfr uppsats Fataburen 1935, s.159). Graverad i London 1792 av W. Pyott efter oljemålning, omkr. 1790 av Carl Fredrik von Breda, inv. nr. 61.465. På gravyrens nedre del text mot gulnad bakgrund: 'The Benevolent EFFECTS of Abolishing the SLAVE TRADE/Or the PLANTER instructing his NEGRO./Published June, 1792, by W. Pyott, N )0, Great Titchfield Street, Oxford Road'. I vä. hörn: 'Painted by Cha. Fred. De Breda R A of Stockholm and painter to the King of Sweden'. I hö. hörn: Engraved by W. Pyott'. A. Arfvidsson/Dec 1993."

"I Carl Fredrik von Bredas porträtt står den svenske filantropen Carl Bernhard Wadström lutad över den sittande unge afrikanske prinsen Peter Panah. Wadström pekar med fingret i en bok av Emanuel Swedenborg och under boken ligger en karta av Afrika. Wadström vistades i London, där han kämpade för slaveriets avskaffande. När ett slavskepp på väg till Västindien stannade till i London kände han igen Peter Panah, son till kungen av Mezurado. Wadström friköpte pojken, som emellertid blev sjuk och kort därefter dog i hans hem. Wadström kämpade för rättivsa och alla människors lika värde. Han var här sannolikt mycket influerad av Swedenborgs skrifter och hade en vision om att skapa ett idealsamhälle i Afrika. Bredas målning är baserad på en traditionell bildtyp där den vite mannen befinner sig i överläge, och där Panah tacksamt tar emot omtanken men utan tvekan befinner sig i ett hierarkiskt underläge. Tolkningen av bilden kan ske på två plan, dels kan man se den vite mannen som en liberal nytänkare som ville förändra en grym orättvisa, dels kan man se honom som en kolonialistisk förtryckare som försöker överföra sitt kulturarv på en individ som inte har möjlighet att värja sig mot den".
Källa: Främligen - dröm eller hot. Nationalmuseum, utställningskatalog 1996.
/Maria Maxén 2008-11-05

Collapse text

Huvudliggaren:
"Porträtt, skiss af C.F. von Breda. i olja, på linneväf, i förgylld ram. H 0,75 B 0,62. Ung flicka (dotter till presidenten d' Aligne). Helfig, sittande i ett landskap i en hvit urringad dräkt med blå lifgördel, ljust lockigt hår, hvit hufvudduk, i den upplyfta handen en fågel. G. af konsthandlaren H. Lampertz i Köln. Okt. 1893. Hammer 114. Bil."

Collapse text

Huvudliggaren:
"Porträtt af Carl Löwenhjelm. Måladt i olja af C. Fr. von Breda. Etude till 1800 års Kröningstafla. Med givarinnans samtycke öfverl. till samlingen. G. till basaren för Skandinavisk etn. samlingens byggnadsfond af fru Jetta Liedbeck, f. Ling i Stockholm , i april 1877.B."

Collapse text

Efter en mångårig vistelse i England hade Carl Fredric von Breda 1796 återvänt till Stockholm. Året därpå utförde han det här helfigursporträttet av Teresa Vandoni – en italiensk sångerska och skådespelerska som vid mitten av 1790-talet framträdde på Stockholms opera- och teaterscener.I London hade von Breda tagit starka intryck av brittiska porträttmålare som Thomas Gainsborough. Efter hemkomsten kom dessa erfarenheter att prägla hans konstnärskap, och en viktig inspirationskälla för porträttet av Teresa Vandoni var sannolikt Gainsboroughs helfigursporträtt av engelska adelsdamer avbildade ute i det fria. 1798 visades porträttet på Konstakademiens utställning i Stockholm, och rönte genast uppskattning.Med en liten hund på armen och en blomsterkrans i handen vandrar Vandoni genom ett vildvuxet parklandskap vid Bellevue, nära Brunnsviken i Stockholms omgivningar. Hennes tunna och enkla klänning var vid denna tid högsta mode och avsedd att ge associationer till den av samtiden mycket beundrade romerska och grekiska skulpturkonsten. Därigenom förenas i målningen två av tidens viktiga kulturella strömningar – fascinationen för den klassiska antiken och det nya intresset för naturen.

Collapse text